tisdag 27 februari 2007

Bokrea, hårband och matchande pulsvärmare






Ja rubriken sammanfattar väl egentligen den här dagen. Imorse var jag och hämtade ut min kasse med förbeställda reaböcker. Synd nog så blev det ingen stickbok för den var slut, men världens bästa grönsaksodlingsbok blev det. Å vad glad jag blev när jag såg att den var med på rean, jag har säkert lånat den tio gånger på biblioteket. Ett hett tips alltså om ni är det minsta intresserade av asiatiska bladgrönsaker och obskyra mexicanska kryddor. "Jordens Täppor" av Lena Israelsson. Sen blev det två små kokböcker också, kunde inte hålla mig. Anna Bergenström är ju min älskling och den är ju så söt den lilla boken om svensk mat och konservering kan jag aldrig riktigt få nog av, små fina inläggningar och marmeladkok gör Dödergöken varm i hjärtat.
Förutom en iskall långpromenad med hundarna och ett besök på arbetsförmedlingen så har jag ägnat mig åt diverse stickning. Jag blev klar med det fina hårbandet igår (min syster modellar den så fint) tråkigt nog synns inte rutmönstret så bra på bilden men jag är mycket nöjd, jag modifierade mönstret lite och la till en virkad uddkant.
Av garnet som blev kvar + lite grått urgammalt restgarn stickar jag nu ett par matchande pulsvärmare också dom till lillasyster. Spetsmönstret är tydligen att gammalt mönster från Island som jag tagit ur favvoboken "Stickat från Norden" men jag har lagt till den lilla volangen som går ner över handen. Fin fint tycker jag att det blir så det blir nog ett par såna som min hemliga pulsvärmarbytarvän får också, fast i rött ullgarn. Fortsättning följer på den fronten.
Imorgon bitti bär det av hem till mamma, förhoppningsvis ska vi ha en mysdag med hundpromenad och fisklunch. Tills vi hörs igen, salut!

måndag 26 februari 2007

På jakt efter någonting rött

Idag har jag och vännen Å gått "den gröna halvmilen" (som jag väljer att kalla den) med hundarna, tråkigt väder men jätteskönt att komma ut. Efter det hann vi med att göra en liten garnköpartur också, dock utan garnköp. Jag måste hitta någonting rött och spännande till min pulsbytarvän, fast jag har ju till sista mars på mig att sticka och skicka iväg dem så det ska nog ordna sig. Dessutom har jag blivit knäpp eller nått, just nu har jag minst fyra projekt på gång. Hur gick detta till kan man ju undra, jag som införde den fina regeln att jag måste sticka klart någonting för att få börja med nåt nytt. Hum... det funkade ju ett tag iaf.
Idag har jag börjat på (och tänker nog bli klar också) med ett hårband till min syster ur boken "Sticka" av Nina Sagulin. Jag lånade den på biblioteket i lördags och det finns både ett och annat som jag skulle kunna tänka mig att sticka i den. Men jag har inte rätt garn i rätt mängder för att kunna göra någonting stort så det blev ett rosa bomullshårband med något slags rutigt ytmönster. Fint till min systers svarta hår.
Jo just ja, älskade systerdottern har varit här också och önskat sig grå benvärmare med vita blommor i födelsedagspresent, men hon fyller iaf inte förns i maj så något av det andra lär jag väl hinna bli klar med...

lördag 24 februari 2007

Längtans blommiga ärmar

Idag har jag återupptagit mitt hitills största tvåändsstickningsprojekt, de beryktade blommiga ärmarna. Ända sen jag lärde mig tvåändsstickning för sisådär sex sju år sedan har drömt om en jacka med tvåändsstickade ärmar och hemvävt tyg i livet. En egen variant av de klassiska livtröjorna från bla Gagnef. Efter en period av stickångest började jag sticka på mina drömmars ärmar i höstas. Jag har kombinerat ett eget mönster, dvs maskantal osv men en fantastisk blomma ur den sagolika norska stickboken "Dikt med maskor". Det blev vit botten (kanske inte riktigt min färg men kassan var skral och det låg två härvor med naturvitt Morjärvsgarn och slingde i stickkorgen) och blomman fick färg av massor med smånystan i olika gröna, grå och rosa nyanser. En blev klar. Sen kom julen och alla stickade julklappar, ingen tid för långsamt stickande till sig själv med andra ord. Men idag så åkte påsen fram ur skrubben och jag måste bara få säga det; jäklar vad fin den är när den ligger där färgglad och blommig. Nu ska jag försöka skärpa mig och iaf sticka lite på den nya ärmen varje vecka. Då borde jag vara klar till sommaren . Sen återstår bara tyget till livet och att välja fodertyg och att väva och sy hela kalaset. Hösttröja 2008 kanske?

Lite mer snabbstickad är min mammas tröja när jag väl tog mig i kragen vill säga, bakstycket är klart nu och jag ska lägga upp en ärm att ha som melodifestivalstickning under kvällen har jag tänkt. Måste bara diska och baka en snabblimpa innan jag kan krypa upp i soffan igen.
Är för övrigt fortfarande apförkyld, det var inte roligt att ha feber på jobbet igår, men jag hoppas att sportlovet ska göra mig gott. Apelsiner och pulkaåkning skulle inte vara helt fel. Någon som är sugen att hänga på?

torsdag 22 februari 2007

Tråkig torsdag

Jag har varit sjuk hela veckan därför har det inte blivit så mycket bloggande, inte så mycket stickande heller för den delen. Men idag så har mammas fluffiga kofta växt en bra bit, jag är snart klar med bakstycket. Så där superkul var den ju inte men jag hoppas att det blir roligare med hålmönstret på framsidan.
Det hemliga alvnattsblå projektet växer också, lååångsamt.

Imorgon ska jag jobba sen ska jag satsa på att bli fullt frisk och njuta av sportlovet.
Nu ska jag sova, godnatt!

måndag 19 februari 2007

Vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan har flyttat hem till mig.
Stackars mannen.

I väntan på att börja kräkas jag med har jag börjat på ett nytt hemligt alvnattsblått projekt. Spännande va?

Pulsvärmare och annat

Som utlovat kommer här lite bilder på färdiga objekt.


Jag har i ett svagt ögonblick anmält mig till ett pulsvärmarbyte, själva idéen är jätterolig tycker jag och det är första gången som jag är med på något liknande, men jag är alldeles för självkritisk. Jag har hittat på ett mönster och stickat ett par ganska bedårande pulsvärmare som jag tänkte byta, men nu har jag ångrat mig, jag tyckte inte att de blev lyxiga nog för att bytas bort. Så nu fick jag ett par till egna, inte dumt det heller, man kan ju som alla vet aldrig få för många. Själva modellen är jag nöjd med men jag tror att jag ska sticka dem i ett lite lyxigare garn till min hemliga pulsvärmarbytarvän. Haha vilket ord!



Imorgon blir det jobb igen och bio med Å. Trevligt. Men jag vet inte vilken film vi ska se, tror ni att man kan ta med sig en stickning om den är tråkig? ;)

lördag 17 februari 2007

Dagen som idag var en vanlig dag

Dagen som idag var en vanlig dag...
Jag klev upp 06:30, drack te, tittade på morgontv och fäste trådarna i mannens sockor.
Jag har jobbat, det var jobbigt men roligt också.
Jag blev bjuden på middag hos mina föräldrar när vi hämtade hundarna efter jobbet, det var otroligt jättegulligt och gott.
Jag har stickat klart den beställda hundtröjan.
Jag har tittat på CSI.
Mitt huvud exploderade av vansinnig ilska.
Jag gjorde nått som förvånar mig ännu.

A day in the life of Dödergök.

Nu ska jag njuta av resten av helgen, hoppas att jag kan lägga vantarna på en kamera så att jag kan visa lite bilder så småningom. Mannen har lovat att jag ska få fota sockorna innan han sliter ut dem. Med andra ord måste jag skynda mig.

torsdag 15 februari 2007

Att sticka sig frisk

Jag är fortfarande sjuk och gnällig. Charlie väckte mig före sju i morse och sen dess har jag varit vaken, helt i onödan. Min plan var ju att försöka sova bort den här förkylningen. Eftersom det inte funkade gick jag över till plan B, att sticka mig frisk. Jag kan väl inte direkt påstå att jag lyckats med det heller men snart har mannen två par nya raggsockor, alltid något. Men imorgon måste jag jobba, feber eller ej så det blir till att gå och lägga sig efter Medium ikväll. Hellst skulle jag vilja gå och lägga mig nu men jag har en känsla av att det inte skulle vara så lyckat. Jag får försöka hålla mig vaken en stund till, kanske med lite raggsocksstickning till...hum...

Föresten; Tack för soppan Å! Den var en perfekt lunch till en sjukling.

onsdag 14 februari 2007

Sjuk igen

Det blev inget jobbande idag, det blev feber istället. Jag har sovit nästan hela dagen, å så tråkigt att vara sjuk. Jag får alltid ångest också när jag måste tacka nej till jobb, men sånt är livet.
Jag satsar på att vara så pass frisk att jag kan jobba på fredag. Hur det ska gå till vet jag inte riktigt just nu men vi får hoppas att apelsiner och pepparmyntste hjälper.

tisdag 13 februari 2007

En vikaries klagosång

Jag är så trött, har jobbat igår och idag och jag ska göra det imorgon också.
Det är det svåra med att vicka, att man aldrig hinner vänja sig riktigt utan man blir så trött och sen när allt börjar flyta på då är det dags att dra vidare till nästa arbetsplats och nästa klass och börja om från början igen.
Jag tycker verkligen om mitt jobb, var det nu än råkar befinna sig någonstans och jag är glad över att jag får jobba med det som jag älskar. Men som sagt, jag är så trött.

Tråkigt att jag inte hinner sticka så mycket som jag brukar också. Jag har repat upp mammas kofta och börjat om iaf, lite mjuk rosa mohair kan göra under för själen minsann. Varm choklad och nybakat bröd lika så. Nej nu ska jag softa lite med min man innan det är dags att sova, over and out!

söndag 11 februari 2007

Söndag vid symaskinen

Jag har äntligen sytt en väska att ha mina pågående stickningar i. Den är jättefin och jag är lite nykär i den, synd nog har jag ju ingen kamera för tillfället men bilder kommer att dyka upp igen så småningom.
Annars har det varit en rätt seg dag trots fin fint väder. Jag är fortfarande förkyld och trött.

Har börjat lite smått på mammas kofta men jag tror att den blir för stor så jag ska inte sticka något mer på den förns hon har provat. Istället tv-stickar jag ett par nya raggsockor till mannen som aldrig kan få för många. Jag fick en massa akryligt raggsocksgarn av min mormor eftersom hon slutat sticka. Lika bra att sticka upp det istället för att det ligger och skräpar, ruskigt ohållbara sockor blir det men det skulle kännas som slöseri att bara kasta garnet. Mannen blir glad dessutom och jag håller stickfingrarna i trim medans jag drömmer om mycket roligare och mer utmanande projekt.
Nu ska jag lägga huvudet mot kudden och kanske drömma om en ny vårjacka, det var roligt att sy nämligen. Godnatt!

lördag 10 februari 2007

Axelvärmare/Poncho

Här är den, jag tror att jag gillar den!

Vi har haft en jättebra förmiddag hemma hos mamma och pappa. Alla tre hundarna har sprungit och busat i snön och varit hur sams som hellst. Igår när jag jobbade och mannen var i skolan var hundarna hemma hos mamma och pappa. Charlie följde med pappa ut på sjön och dom trivdes tydligen väldigt bra ihop. Han är en riktig gubbhund minsann, Grävlingen.

Nu ska jag softa i soffan innan vi ska gå bort, skönt.

fredag 9 februari 2007

Poncho und püssel...

Efter en minst sagt tuff dag på jobbet somnade jag en stund på eftermiddagen. Hel-skumt men skönt. Men sen har jag varit dessto mer produktiv, jag har nämligen....(trumvirvel)....stickat klart min poncho! Yll och Tyll-paketet låg som en underbar tröstande present och väntade på mig här hemma när jag kom in. Så efter en välbehövlig tupplur satte jag tänderna i innehållet. (Läs mitt enda nystan alaska.) Tyvärr har jag lämnat tillbaks syrrans kamera som jag haft på långlån så det kan dröja en stund innan bilder kommer, men jag lovar: Ni ska få se den! :) Jag tror att jag blev nöjd, ska inviga den imorgon på sushimiddag är det tänkt och efter det borde jag veta om jag gillar den.
Jag har också hunnit börja på en hundtröja som jag förhoppningsvis ska sälja och så har jag ägnat mig åt lite terapibroderi. En allt som allt ganska händelserik fredag med andra ord.

Imorgon ska jag sy en stickväska har jag tänkt och gå långpromenad med hundarna och fixa med ved. Sen väntar som jag redan nämnt trevlig sushimiddag, fast minus rå fisk (iaf för mig). Jag har nämligen väldigt svårt för sånt. Men jag tycker mycket om att bli bjuden på middag!

torsdag 8 februari 2007

Tvåändsstickad kärlek

Nu är dom klara, mannens vantar. Jag är faktiskt stolt.

Paris Hilton


Ibland blir jag bara så trött på människors förutfattade idéer och åsikter. Eller snarare; ni som känner mig vet att det är en utav de grejer som jag kan hetsa upp mig så vansinningt över.

När människor inte tänker själva eller inte sätter sig in i hur saker egentligen ligger till. Naturligtvis är ingen perfekt och felfri och jag kan komma på mig själv med att ha ganska rejäla fördommar om saker och ting. Men jag försöker bättra mig och när jag är 40 hoppas jag vara klok som en bok och inte låta de små sakerna i vardagen reta mig.

Nu råkar det vara så att jag har ganska många år kvar till 40 och att mitt humör fortfarande har en tendens att koka över, därav detta inlägg.


Det som fick bägaren att rinna över var egentligen en liten skitsak men jag har inte kunnat släppa det på hela morgonen, inte ens en 45 minuters promenad i 10 minusgrader och snöpuls kunde få mig att släppa det. Varför tror folk att jag är en djurplågare eller Paris Hilton bara för att jag har kläder på min hund? Varför tycker folk att dom har rätt att kommentera och himmla med ögonen när de ser mig och Meja på stan?


Jag är det första att erkänna det; jag var väldigt skeptisk själv till en början, men sen var jag också rätt skeptisk till att ha en dvärghund över huvudtaget. Jag har alltid tyckt att dom är rätt löjliga och fåniga jämfört med "riktiga" hundar och när jag skulle skaffa hund var det självklart att jag ville ha en stor hund, ju större desto bättre. Nu blev det inte så utan pga av en annan människas olycka blev jag den lyckligaste ägaren i hela världen till världens bästa Meja.


Visst jag erkänner: hon är min bäbis. Nu var det sagt, men först och främst är hon en hund och en hund har vissa grundläggande behov som tyvärr många dvärghundar inte får tillgodosedda. Hundar vill inte bli omkringburna i rosa skinnväskor, de vill absolut inte ha gympaskor på sig och de vill inte bli behandlade som dockor. Hundar vill springa i skogen, de vill tillhöra en flock, få använda hjärnan, de vill faktiskt vara rumsrena och uppfostrade, men de vill heller inte frysa. Nej faktiskt inte och Meja fryser nåt så in i norden om det är under -5 ute. Hon kanske ser fluffig och pälsig ut, men så är inte fallet. Då har jag som hundägare och hundälskare ett val, ska jag låta min hund frysa ihjäl eller ska hon få ha en tröja på sig? Hum låter inte som ett så svårt val va? Eller så ska jag kanske låta bli att gå ut med henne när det är kallt så att hon kissar inne på köksgolvet istället? Låter det bättre? Tvingas kissa inne och bli understimulerad eller få vara ute och springa i snön? Naturligtvis är det sjukt och ondskefullt av mig att låta henne vara ute i snön med, ve och fasa, en randig dödskalletröja! Nu kanske nån tänker: Ja visst får hunden ha ett täcke på sig om det är kallt, men måste hon spöka ut den så? Till er säger jag: ja det måste jag! När jag nu har konstaterat att min hund behöver kläder för att kunna vara ute på vinterhalvåret har jag ett val mellan tråkiga fula kläder eller roliga egendesignade, hum svårt val igen. Huvusaken för mig är att klädarna inte begränsar hundens rörelser eller hindrar deras naturliga beteenden, sen hur dom ser ut är upp till var och en. Jag går inte fram till er och talar om hur fula kläder era stackars ungar har blivit påtvingade jag muttrar för mig själv istället när ni gått förbi, iaf tills jag fyller 40, det kan ni också göra om ni har något folkvett!

tisdag 6 februari 2007

Vårkänning

Så här vårlikt ser det ut utanför min dörr, eller snarare så här vintrigt. Vad kan det vara, 5-6 minus och stilla snöfall. Ändå börjar jag få vårkänningar, det är nåt med ljuset och himmlen som får mig att börja tänka på tulpaner och fågelsång. Och vävning. När jag var ute med hundarna och pulsade imorse började jag tänka på en väv-önskelista för 2007. Jag har en färdigvarpad vit/natur-randig gardinväv som bara ligger och väntar på att jag ska ta mig samman och dra på den men sen har jag inga fasta planer. Men här kommer en lista på det som lockar lite extra just nu.


  • natursvart fiskbensmönstrat ylletyg att sy vinterkappa av
  • vita glashanddukar med röd rand
  • grön silkessjal (dröm vidare)
  • Pläd i Kukkoladräll, natursvart och grå
  • gardiner, gardiner, gardiner

Jag får drömma vidare medans jag stickar klart mannens vantar, är snart uppe vid tummen på den vänstra, riktigt roligt är det faktiskt. Får passa på och sticka nu medans jag ändå är hemma och väntar på jobb, sämre kunde man ju ha det.

måndag 5 februari 2007

Muffins och garnbeställning

Efter en något hetsig dag begav jag mig hem till vännen Å för att beställa garn från Yll och Tyll. Jag kan sorgligt meddela att det inte blev någon krispig alpaca, det blev över huvudtaget inget alls förutom ett nystan Alaska till mig. Å beställde både Inka och Alpaca som ska bli presenter till hennes lillasystrar och jag beställde ljusrosa Vivaldi till min mammas kofta. Efter lite om och men bestämde hon sig för den här modellen; http://www.garnstudio.com/lang/se/showphotosearch.php?d_nr=88&d_id=14
Det ska bli kul att sticka den, det var ett tag sen jag stickade någonting större om man bortser från den dömda ponchon/axelvärmaren.

Efter garnbeställning vankades det den godaste muffin (vad heter muffins i singular?) jag ätit på år och dar samt en stunds terapistickande (dvs mer prat än stickning) på mannens vante nr 2. Yes sir, jag har redan börjat på den vänstra, mannen är förbluffad, det kliade i fingrarna att börja med en mössa i resterna av mitt Inka men nej nu ska Dödergök vara duktig och sticka klart en sak i taget. Vem tror att jag kan hålla det? :)
Jag är nämligen sjukt sugen på att börja med L:s hemliga födelsedagspresent men jag ska försöka hejda mig ett tag till, det är långt till April har jag hört.

söndag 4 februari 2007

En vante klar

En vante klar, eller nja tummen är kvar men den spar jag, nu kommer det roliga, att sticka en till likadan. Jag har iaf skrivit någon typ av beskrivning för att jag ska komma ihåg ökningar och minskningar och det är ju lite bättre än vanligt. Det är alltid lika kul att sitta och räkna varv på en tätstickad vante och undra hur många varv det egentligen är upp till ökningarna på tummen. Är huvudet dumt får kroppen lida. Jag är väldans nöjd med den iaf. Jag tror att det ska bli en gök istället för årtalet på den vänstra vanten. Riktigt folkloristiskt och fint.

Nu har Charlie bott hos oss en vecka, tänk vad tiden går fort, nu skulle det ju kännas jättekonstigt att inte ha en grävling och en bäver! :)

lördag 3 februari 2007

Ponchons förbannelse

Ett drama i tre akter.
Jag borde ha anat det, att det gick alldeles för smidigt med det här nya mönstret, det gjorde det också, fint blev det med, tills garnet tog slut. Jo rå så att...bil'n går bra. Nu måste jag beställa ett ynkligt grått tråkigt nystan av Alaska för att sticka de sista 25 centimetrarna av min spetsstickade kant. Kul. Som tur är ska jag beställa garn till min mammas kofta imorrn. Men jag ville ju lägga mina sista slantar på fyra nystan himmelskt mjuk alpaca i krispigt grönt, nu får vi se hur det blir med den saken. Ja ja, jag är ju nästan klar med ponchon iaf, mycket mer klar än vad jag var för tre dagar sen och det är bra. Sen om det verkligen blir en poncho och inte en axelvärmare som mönstret beskriver den det får framtiden utvisa. Jag tror att den blir jättefin på, till en svart linneklänning tex. Lite 1800-talsromantisk så där och varm och mysig. Jag ska inte gnälla på den nåt mer nu, jag ska sticka ett varv på mannens vantar istället medans jag väntar på att brödet ska gräddas klart.
Meja och Charlie springer fritt i solen.



Jag känner mig aningens bättre idag, men bara aningens, blev helt slut efter att vi varit ute med hundarna. Annars har det hitills varit en tvätt och städdag, det behövdes om vi säger så. Jag har stickat på min poncho också, blev klar med själva axeldelen igår och håller på med en spetskant som ska sys på längts ner. Jag blir kanske till och med klar ikväll, vem vet. Men jag ska fortsätta tvätta och laga mat och baka bröd också så det är ingen idé att ropa "hej då usla pocho" än, men jag tror att den blir fin. Jag har inte riktigt bestämt mig än för vad jag tycker, bra passform fick den iaf.

Här är den usla pochon som har irriterat mig länge nog nu...

fredag 2 februari 2007

Sjukskriven


Jag skulle egentligen ha jobbat idag men det går inte så bra att vara fröken när man har feber och jätte ont i halsen. Tråkigt, jag brukar aldrig sjukskriva mig men idag var det tvunget. Tråkigt att vara sjuk också när det ska bli helg.

Det enda possetiva är att min poncho växer. Sakta men säkert iaf medans jag sitter i soffan under ett täcke och hostar. Det kanske till och med kan bli en bild på den fram mot kvällen.
Lägger upp en bild på vantarna som mannen ska få, de växta en bra bit igår. Visst blir dom fina?!