Höst

Känner ni hösten? Jag kännde den alldeles nyss när jag var ute och plockade persilja. Vinden känns aningen vassare och det doftar jord och äpplen. Fasten jag är en passionerad trädgårdsmänniska (eller kanske just därför?) kan jag inte låta bli att berusas av hösten, förfallet har också sin charm. Fortfarande blommar zinnian, rosenskäran, luktärterna och tagetesen i grönsaklandet. En och annan självsådd aster har också precis slagit ut och de ligger mig lite extra varmt om hjärtat, precis som jag älskar de där första krokusarna om våren känns de där sista överdimentionerade gräddbakelse-astrarna lite extra ljuvliga. Bara för att de är sist, inte för att de är astrar.

Nu väntar jag bara på att det ska bli lite kallare så att jag kan börja använda min tokrosa bolero. Jag har en idé om en DoReDo:ad kjol av en gammal uttjänad lammulls-långkofta och tusen andra höstiga projekt. Men än så länge njuter jag av sockstickning i äppelträdsskuggan och luktärtsdoft.

Det är svårare än svårt att dikta begripliga stickmönster för övrigt, jag har stor respekt för dem som kan det, ni kommer att förstå vad jag pratar om inom ett par dar...