Jag känner mig lite som Izzy i Grey's anatomy, klockan är mitt i natten och jag bakar. Hittills inga muffins dock, men en bikarbonatlimpa och nu står det en kanelsockerkaka i ugnen och jag tänker sätta en fördeg till ett fusk-surdegsbröd också innan jag går och lägger mig.
Det blev nämligen inget bakande förut idag för jag gick hem till Å eftersom jag glömde min mobiltelefon där igår. Vi hamnade i soffan med te och stickningar och fantastisk god jordgubbssmothie. Det var precis vad jag behövde, tjejsnack och sommarsmak i munnen. Vi pratade både strunt och allvar, bla vem som är snyggast i CSI NY (Flack så klart) och så vandrade vi en stund längs med minnets underliga stigar bakåt i tiden. Det är skönt att prata med någon som känner mig så väl som varit med på hela resan och som vet vartåt det barkar.
Jag känner mig lite som på bilden för tillfället, lite less och allmänt grön... :)
Jag är lite sur på mig själv över att jag inte tänkte till innan jag började med mina tvåändsstickade rosenvantar, de var ju tänkta att bli till mig själv men de blev alldeles för små så nu är de inte riktigt lika roliga att sticka på. Men jag är klar med mammas halvvantar och den ena vita vanten (som kanske blir till min svärmor i julklapp) är klar förutom tummen.
Imorgon hoppas jag på garnpaket. Det ska bli väldigt spännande. Nu ska jag kolla min kaka och sticka ett par rosor till innan det blir sängdags.
Gud va gullig.Hade frisyr a la Cyndi Lauper och Boy George såg allmänt knasig ut när jag var yngre men det törs jag inte tala om för mina ungar. Sonen går åt det hållet med piercingar och fina frisyrer men han är duktig på att fixa bra musik åt mej.Ha det gott.
SvaraRaderaTro det eller ej men jag känner mig likadan.
SvaraRaderaAtt ha en kompis att prata tjejsnack med är underbart, har man dessutom en som varit med hela resan så är man mycket lyckligt lottad.
Baka på du bara och var inte orolig det blir fler och fler som bakar på nätterna nu när det närmar sig jul.
Kram