2009

2009 gillade jag strumpor, tydligen så pass mycket att av 62 färdiga objekt var 23 strumpor (10 var sjalar och 14 vantar), ganska många av dem var randiga och väldigt många hamnade hemma hos min mamma. Jag var däremot dålig på sockklubben 2009, kanske för att jag aldrig kom igång ordentligt. Jag var över lag ganska dålig på att sticka efter mönster det här året, kanske för att jag var rastlös och lite låg. Ibörjan av året yttrade sig rastlösheten i alldels för många garnköp, det resulterade i sin tur i att rastlösheten blev ännu värre. Så mycket garn och så liten tid. Någon gång i sommras slutade jag köpa garn (nej inte riktigt men nästan) och istället ökade produktiviteten.
2010 ska jag bara köpa garn när jag behöver och vill, när jag är nere ska jag sticka istället. Allt blir så mycket bättre av det.

2009 var jag randig och prickig mest hela tiden. Jag fyllde 30 och köpte ett läppstift (som jag bara använder på bild) och helt plötsligt köpte jag blå kläder igen något som inte hänt sen 90-talet. Kanske rent av att jag stickar någontig blått till mig själv 2010?

Jag blev en Gudrun Sjödén-mupp och såg allt som oftast svårmodig ut på bild. Många gånger tyckte jag bäst om de suddiga för de kändes ärligast på något sätt.

2009 fick jag äntligen se Morrissey och allt var precis så underbart bra som man bara kunde tänka sig. Annat bra i popmusikväg var Håkan på P&L, Moneybrother också på P&L, Markus Krunegård i Kristianstad och Bob Hund på samma ställe. Hemma har jag mest lyssnat på Broder Daniel och Säkert!. Jag köpte Broder Daniel boken och grät mig igenom den, jag tittade på Broder Daniel filmen och började gråta redan i vinjetten. Många fina samtal om popmusik och poppojkar har förts med den persiska prinsessan (a.k.a. Popflickan) under året och jag hoppas på många fler under 2010. Hästpojkens nya skiva ser jag också fram emot och Shout Out Louds.

2009 var året då jag blev en fru, bytte efternamn (som jag fortfarande inte har fått någon riktig kläm på), klippte mig och skaffade mig ett jobb. Några såna omvälvande förändringar tror jag knappast att 1010 kan erbjuda.

2009 var också året då Dödergöksbloggen svällde över alla breddar, grädden på moset måste vara intervjun i Hemslöjden och min medverkan under Fäbodstickningen. Jag är så glad över alla kommentarer och alla läsare, alla glada, spralliga, finurliga och kloka stickerskor jag kommit i kontakt med på det ena eller andra sätten det här året. Jag tänker inte lova så mycket inför 2010, inget mer än att vi fortsätter i samma stil. Ja och så ska jag bli bättre på att svara på mail, det tummar vi på!