Hann med att ta en vantbild alldeles nyss innan solen gick ner. Bara det är ju något att bli glad över, tänk att det inte är stupmörkt längre när man kommer hem från jobbet!
Jag kan inte riktigt bestämma mig för om vantarna ska bli en present eller om jag ska behålla dem. Jag gillar färgerna skarpt, just såna färger ögat behöver mitt i allt det vita.
Något annat jag gillar skarpt är de här tulpanerna, de har stått sig i en vecka i mitt kylskåpskalla vardagsrum och de blir bara vackrare för varje dag. Tänk vad konstigt, jag som trodde förut att jag inte tyckte om gult. Vad skönt att det finns tid att ändra sig, vad trist och enformigt livet skulle vara annars.
Ja visst är det härligt med himlaljus och inte bara snöljus. Fick lära mig på ett stickcafé att första lönen på nya året är den dag det är ljust lite längre.
SvaraRaderaTrist och enformig är nog det minsta du är...
Urläckra! Har du något mönster? Är garnet flerfärgat eller srickar du ränder?
SvaraRadera//Juliane
Camilla! Ååå tack så mycket. :)
SvaraRaderaJullan! Mönstret är mitered mittens av Elizabeth Zimmermann och det finns bla med i boken Knitters almanac, garnet är redan randigt men jag började med en rand i ett annat garn som passade in. Så både och alltså. :)
Att ändra sig är bäst!
SvaraRaderaFin basker, fina vantar och underbara tulpaner! ;-)
SvaraRadera