28:de

För två år sen var jag så här glad. Tänk att vi gifte oss på samma datum som Olof Palme dog, rätt märkligt när man tänker efter.

Sportlov!

Jag har sportlov, försöker både njuta av en ledig måndag samtidigt som jag försöker få någon slags ordning i kaoset här hemma. Jag fortsätter med att fylla på med mer förvaring i köket. En hink för aska, en korg för tändpapper, en hylla för ljus och tändstickor.
Passade på att bädda rent i sängen också med blommiga fina lakan med vårkänsla. Två damer var snabba som bara den med att mysa in sig i den nybäddade sängen.

Nu ska jag ta en stick och skid-paus. I natt när jag inte kunde somna kom jag på den perfekta sjalen för min mamma, bäst att smida medans järnet är varmt och sportlovet bara i sin linda.

Helgmorgon

Kattkärlek

Maritmys på kvällskvisten.

Lite hemlig men fin

Stickar på ett hemligt muddmönster till Rättvikskursen. Typisk Dödergökig design, ränder och krus. Mer får ni inte veta förns i April.

På morgonen

Tidig morgon och det är 10 grader i köket. Snart går bussen. Katterna ligger ihoprullade som små bollar i sängen, under täcket. Ute är det minus 24. Jag spiller te på tröjan och lyssnar på Lykke Li. Allt är stilla, snart går bussen.

Saker och ting faller på plats

Så här blev vitrinskåpet, fint tycker jag.
Det känns som om jag gått i barndom, som en trulig tonåring känner jag mig. Kanske har det nått att göra med att jag åker buss igen.

Kommer hem från jobbet och äter mellanmål och lyssnar på the Smiths som någonslags retrokopia av mig själv.

Men jag antar att det kunde vara värre.

Ett paket i lådan

Idag låg det ett paket i brevlådan när jag kom hem från jobbet. Ett paket som rest ända från USA. Några av mina läsare har redan uppmärksammat att jag har blivit intervjuad i den amerikanska tidningen Piecework. Artikeln handlar om tvåändsstickning och det känns både märkligt och mycket roligt att få vara med och sprida lite intresse och kunskap runt tekniken.

Som tack för intervjun kom nu detta fin fina paket, tidningarna ska jag sätta mig med i kväll över en kopp te och ullen den ska jag bara njuta av. Färgen är mörkare och mer intensiv i verkligheten och precis de grönblå nyanser som ögat längtar efter så här års. Tack så mycket Carol!

Loppisfynd

Vi saknar fortfarande en hel del förvaring i köket och jag blev smått överlycklig när vi hittade det här vitrinskåpet för 100 kronor. Det ska målas och få nya knoppar sen ska våra glas få bo i det.
Två söta äggkoppar till min "äggkoppar-med-guldkant-samling" fick också följa med hem. Perfekta till en lyxig helgfrukost någon gång i framtiden.

Nu börjar det bli lite mer intressant. Den här ensamma koppen utan fat stod på röda korset och kostade en tjuga. Visst är det väl en Ostindia?

Uppdatering! Visst är det en Ostindia, en buljongkopp/skål.

Men den har två öron och dekoren stämmer bara nästan och det står bara rörstrand sweden under den. Kanske någon kunnig läsare kan tala om hur det ligger till? Sjukt fin är det iaf och det känns som att den kan vara början på en ny samling.

Det här är defenetivt början på en samling. Två musselmalt tallrikar för 25 kr styck, en har en pyttenagg annars är de i topptrim. Mannen blev väldigt förvånad när han läste vad de kostar nya. (Det är han som är förtjust i blåvitt porslin om någon undrar).

Är det någon som vet om man kan se om de är gamla eller nya? Så här ser stämplarna ut iaf.

Finaste fyndet blev bara med på en halv bild, en stor skål med blåblommig glad dekor. "Vera två" står det under den, någon som känner igen den och vet var den hör hemma? Tänk vad sjukt sommrig att lägga upp nykokt dillpotatis i den här? Eller jordgubbar!

Allt blåvitt porslin har gett mig sommarlängt men imorse när jag vaknade var det tolv grader inne i köket och minus 21 ute så sommaren är mycket långt borta.

Lördag

Idag har det varit en fin dag med loppisrunda (fina fynd!), kall hundpromenad med fina L och god middag med mycket fniss. Precis vad jag behövde. Det ser fortfarande ganska tomt ut i vårt matrum men tulpanerna är fina. Imorgon ska jag visa lite loppisfynd och kanske någonting stickat.

Tack!

Vad fina ni är som bryr er om mig, en stor kram till er alla.
Men det är inte mig det är synd om, tvärt om. Mitt hjärta blöder och spricker som vanligt för mina ungar. Jag älskar mitt jobb och det känns som att alla bitar har falltit på plats. Ibland blir verkligheten lite väl verklig bara.

För att orka

En hylla med trådhängare fick komma ner från garderoben där den tillbringat de första 80 åren av sitt liv. Vi tyckte att den förtjänade en bättre plats än så.

Den här fredagen känns mer välkommen än på länge. Idag krossades mitt hjärta i små små bitar på jobbet och nu behöver jag ta fram den stora limburken. Ta en liten paus från verkligheten, vira in mig i varma filtar och kisa mot solen. Glömma bort att världen (tillägg: läs Sverige) är så jävla grym och orättvis om så bara ett par timmar för att orka.

Tvåändsstickning

Ganska ofta får jag frågor via mail eller här på bloggen om en kurs i tvåändsstickning. Nu blir det av, i sammarbete med Stickamera blir det en avslappnad kurshelg i Rättvik i tvåändsstickningens tecken. Läs allt om kursen här. (klicka på länken.) Lite pirrigt och väldigt roligt, jag sitter just nu vid köksbordet och designar ett specialskrivet mönster för helgen.

Har du frågor kring kursen hänvisar jag dig med varm hand till fina Ulrika, hon håller i det praktiska. Jag är bara med på den roliga biten. :)

Vardag

Det tar en stund att anpassa sig till allt det här nya. Nya rutiner ska formas och bilda något slags liv. Jag sitter på bussen på morgonen och vänjer mig vid att pendla igen, somnar alltid någonstans mellan ladan där två mörkögda bröder går på och sista hållplatsen före min. Imorgon ska jag försöka hålla mig vaken.

Kommer hem och det är 12 grader i köket, eldar och kokar te. Lyssnar på Smiths och bloggar. Packar upp ett par lådor till, väntar på mannen. (Vi ska äta semlor.) Det är inte så dumt det här med vardag.

Koftan

2-trådiga ullgarner ur fyndlådan jag fick av svärmor i julklapp, stickad uppifrån och ner på stickor 3, 25 mm. Någonslags krage och någonslags knäppkant fattas. Ja och så knappar förstås.

Söndag

För att göra någonting annat än att packa upp miljoner lådor och flytta kassar från ena sida av rummet till den andra bakade vi blåbärsmuffins systerdottern och jag. De blev goda och ugnen är nu officiellt inbakad.

Alla missade julblommor tas nu igen med råge, jag vill köpa tulpaner varje dag. Vissa är allra vackrast när de är på väg att blomma ut.

Ja här syns lite av röran men mest syns ju så klart den bedårande fröken Marit som ska till veterinären imorgon och få alla sprutor och märkningar och kastreringar som behövs för att man ska kunna gå ut så småningom. Lyckligtvis är hon helt ovetandes om det.

Ikväll blir det koftstickning (är på andra ärmen nu) och Sherlock Dolme som vi säger i den här familjen, det blir nog fin fint.

Pippivantar igen

Mönster; Mitt eget. Det fjärde paret Pippi-inspirerade vantar jag stickat den här vintern. Det här paret blev en försenad julklapp till mannen. Den här gången med rullkant och mönstrad kiltumme. Väldigt tillfredsställande stickning på något vis och så snyggt att matcha med jeans och lite "militärig" jacka. I sommar blir det en tröja till mannen i samma stil, nu har jag skrivit det på bloggen också så då måste det bli av. Han har väntat länge nu...

Garn; Naturvitt 3-tådigt Kampesgarn och rätt och blått cascades 220.

Stickor; Strumpstickor 4 mm

Morgon i Braxlycka

Jag sitter i köket med tjocksockorna på och äter blåbärsgröt. Utanför är det minus tio och en bländande vacker morgonsol. Inne plaskar diskmaskinen på och Marit leker märkliga kattungelekar. Jag tror att jag ska sitta här en stund och bara njuta, sticka ett par varv på min grårandiga kofta och dricka stora koppar te. All is well in Braxlycka*.

*Någongång ska jag gå närmare in på varför jag döpte huset till Braxlycka

Internet is in da house!

Nu är jag tillbaka framför min egen dator igen. I mitt eget hus. Med nyklippt lugg. Rätt sweeeeet om jag får säga det själv.

Kök

Kartonger och möbler och skräp om vart annat, välkommen in i vårt matrum!

Köket är nästan klart, det fattas lite lister och socklar och framför allt rinnande vatten. Sen ska det ju möbleras så klart. Det ser ju onekligen lite tomt ut så här. Jag är så nöjd över rutorna framför vedspisen, pricken över i på något sätt.

Det är som sagt lite småfix kvar i köket men i stort sett är det fullt fungerande, jag tycker att det blev så bra med svarta detaljer till allt vitt och rostfritt.

En lite sned helhetsbild. Här synns det att socklarna fattas, de är rostfria, lite knasigt kanske men jag tror att det blir bra.

Jag är väldans nöjd med att vi valde att inte ha några överskåp, istället blir det öppna hyllplan och mer personlig farvaring i form av gamla skåp och möbler så småning om.

Jag längtar efter att få lite bättre ordning, att inte hoppa över skarvsladdar så fort man ska någonstans och hämta vatten på toaletten, men annars trivs jag redan väldigt bra i vårt fina lilla hus. Det verkar som att hundarna trivs också.

Längtar efter att plocka fram allt färgglatt porslin och att köpa vårens första tulpanbukett, då har huset blivit ett hem.

Fyra par gästsockor

Mönster; Nolas slippers (mönstret finns på ravelry) med vissa variationer. Alla är stickade runt på strumpstickor eller rundsticka med en enda söm mitt bak på hälen. Jag tycker så mycket om det här mönstret, varma och gosiga innesockor som kan varieras i oändlighet. De här ska bli gästsockor för framtida gäster i vårt ganska så golvkalla hus.

Garn; Jag fick en hel plastbalja med ullgarn av min svärmor i julklapp och allt garn kommer från den, tjockt lite fett 3-trådigt ullgarn i olika naturliga nyanser. Back to basics-stickning på något sätt. Det är något visst med rätstickning i sticksigt ullgarn.

Stickor; 3,5 mm till de minsta och 4,5 mm till de andra tre paren.