Det tar en stund att anpassa sig till allt det här nya. Nya rutiner ska formas och bilda något slags liv. Jag sitter på bussen på morgonen och vänjer mig vid att pendla igen, somnar alltid någonstans mellan ladan där två mörkögda bröder går på och sista hållplatsen före min. Imorgon ska jag försöka hålla mig vaken.
Åh vad det är härligt att det pluppar upp att det finns ett nytt inlägg på din sida. Jag har verkligen saknat det =0)
SvaraRaderaEn egen vardag är guld värd.
SvaraRaderaMå så gott på dej
Eva.
Vi flyttar vi också..och tillvaron gungar lite.Men man måste hitta lite mysstunder och inte vara full så praktisk.Det går ju att fixa senare...Kram./Ella.
SvaraRadera