onsdag 25 april 2012

Min katt är en mördare

Lite så som det känns just nu. Fast Marit är gulligare när hon lipar än vad jag är. Hon har visat sig vara en riktig mördare och äter småfåglar på löpande band. Inte okej.
Men det är ju svårt att inte gilla henne ändå, trots hennes mordiska instinkter.

På fredag är det begravning. Efter det hoppas jag att allt känns lite mindre som blä.
kl.

5 kommentarer:

  1. Ulrikatorsdag, 26 april, 2012

    Det släpper lite efter begravningen. Man är inte lika spänd efteråt. I alla fall var det så för mig.

    Många många kramar!

    SvaraRadera
  2. Anonymtorsdag, 26 april, 2012

    Rovdjur heter det. Rovdjur :-)
    Kram till dig o din fina blogg

    SvaraRadera
  3. teresafredag, 27 april, 2012

    Det där med småfåglarna är en av anledningarna till att jag ännu inte skaffat katt, trots att jag älskar dem. Dilemma :).

    SvaraRadera
  4. Anonymfredag, 27 april, 2012

    Blä! Jag har en vit långhårig katt som kom in en dag med blod nerför hela "kragen". Först blev jag livrädd och trodde han var skadad på nåt vis, sen insåg jag ju hur det stod till. Han slickade sig glatt om munnen och gick o la sig, hur nöjd som helst. Definitivt en av nackdelarna med att ha katt!! Lyckligtvis tog han iaf inte med sig in vad det nu var som hade fått sätta livet till...

    SvaraRadera
  5. Ulrikalördag, 28 april, 2012

    Igår kom Rally in stolt som bara den, bärandes på en stackars fjäril. Det kändes så där. Men men, katter är nu sådana.

    Hoppas spänningen har släppt lite nu när begravningen är avklarad.
    Tänker på dig.

    SvaraRadera