Garnrecension: Elena från Moeke yarns

Det händer inte ofta att jag får frågan om jag vill recensera ett garn och när jag någon gång har fått frågan har jag tackat nej av olika anledningar men när Matilda på Organic knitters frågade mig om jag ville testa Elena från Moeke yarns så ville jag absolut göra det. Dels för att Matilda är så gullig och  hennes idé om en helt miljövänlig garnbutik verkligen tilltalar mig men också för att jag varit nyfiken på det här garnet ända sen jag hörde talas om det i somras.

Jag rekommenderar att ni följer länken och läser själva om Moeke yarns, de har en jättefin hemsida där de skriver om företaget och deras garner. Jag kan bara säga att allt jag läst om dem känns väldigt sympatiskt och de har ett väldigt inspirerande instagramkonto. (De heter "moekeyarns" där.)

Elena är ett entrådigt rustikt ullgarn med ca 330 m/ 100g, det finns dels i naturliga "får-färger" och i växtfärgade färger. Garnet framställs enligt gamla traditionella rumänska metoder utan starka kemikalier och ullen kommer från rumänska lantrasfår. På bilden syns färgen "grå".

Det här garnet är ett garn som kräver rätt projekt för att det ska komma till sin rätt. På härvan känns det strävt och fett och luktar härligt av får, ett garn som en ullnörd som jag går i spinn över. Men som sagt, det här är ett garn som kräver omtanke både vad det gäller val av projekt och efterbehandling. Jag får ofta frågan om garn sticks och det tycker jag är en orättvis fråga många gånger. Garn har olika användningsområden och olika människor är olika känsliga. Jag hör till de mer okänsliga, jag kan ha riktigt rivig ull inpå kroppen utan att jag tycker att det kliar, medan någon annan tycker att ALLT kliar. Frågan borde istället vara, vad skulle du använda det här garnet till?
Jag skulle utnyttja garnets egenskaper istället för att gå emot dem.
Elena är ett helt ljuvligt garn till ytterplagg, till vantar som ska vara varma och fuktavvisande och jag tror att det skulle vara helt fantastiskt till tröjor av tex isländsk modell. Lanolinet som är kvar i garnet bidrar till att hålla fukt borta och en tröja i det här garnet skulle bli lätt men ändå varm eftersom garnet är entrådigt och luftigt.

På etiketten rekommenderas det att man stickar med 3,5 mm stickor men jag som stickar löst gick ner till 3:or och jag skulle kunna tänka mig en ännu tightare stickfasthet för en smidig och slät yta, en tunn enfärgad slätstickad tröja på 2,75 mm stickor att ha som det perfekta värmelagret under en vindtät jacka skulle inte vara dumt alls.

Det här är ett garn som verkligen måste tvättas efter att plagget är färdigt.Garnet blommar ut efter tvätt, det fyller ut maskorna och blir både glansigare och betydligt mjukare, färgen ljusnar dessutom. Jag använde ett milt handtvättmedel och ljummet vatten och tvättade plagget, inte bara doppade det, och då blev resultatet smått magiskt. Från att ha varit en ganska hård och gles yta blev den istället följsam och fluffig. Det gör dessutom att jag är säker på att ju mer plagget används kommer garnet bara bli ännu trevligare med tiden.

Jag rekommenderar verkligen Elena till alla som gillar att sticka med rustika ullgarner och till dig som vill göra ett varmt och funktionsmässigt ytterplagg som bara blir vackrare med tiden. Och så klart till dig som är en ullnörd och är nyfiken på att prova olika sorters ull från spännande raser (även om den specifika rasen inte är skrivet på etiketten). Att dessutom garnet är miljö och människovänligt är stora plus för mig.

Det skulle vara roligt att stifta bekantskap med fler såna här rustika garner med karaktär, från små tillverkare och spinnerier som brinner för sina djur och garner. Gärna svenska så klart men även från resten av världen. Har du nåt tips får du gärna lämna en kommentar!

 
  För att riktigt testa Elena stickade jag de här dubbla vantarna med dubbelstickad mudd i avvikande färg, imorgon ska jag berätta hur jag gjorde.