Min röda mössa

 Alla behöver en röd mössa, det är sen gammalt. Jag har en tjock röd basker som jag fått av Lisa (tack så mycket!) men ingen tunn så därför stickade jag mig en för några veckor sen.
Jag har kommit fram till att jag är ytterst kinkig när det kommer till mössor, jag tycker nästan inte att jag passar i någon och hittar jag en bra modell kör jag bara på den.
Det här är mitt standard "hitte-på" för mössa som jag faktiskt passar i och tycker om.
Först gör jag en provlapp och räknar ut masktätheten sen mäter jag mitt huvud och lägger upp så många maskor så att mössan nästan borde gå runt huvudet, det brukar bli lagom för mig efter blockning. Sen börjar jag med en 2x2 resår och så lägger jag in några förkortade varv så att resåren blir längre framme i pannan än bak i nacken, det gör jag alltid för att få lite klädsamt häng på mössan istället för en toppluva. Sen ökar jag några maskor på första varvet efter resåren, inte så våldsamt mycket men ändå låt oss säga ca 15% av det totala maskantalet. Efter det stickar jag rakt på ett tag och provar många gånger och velar lite hur hög mössan behöver bli innan jag formar kullen. På den här mössan har jag minskat i tårtbitar men ändå ganska osynligt, jag var inte ute efter markerade åsar. Sen avslutar jag nästan alltid med en liten knopp i form av en i-cord som jag sist slår en knut på, jag tycker att det är fint.

För jag att jag ska gilla en mössa måste den ha lite stukad form på nåt vis och den fick jag till genom att proppa mössan full i knölade plastkassar när jag blockade den, ett mycket bra trix som jag lärt mig genom att lyssna på Nördic Knitting.

Garnet är ett av mina favoritgarn, Elsebeth Lavold Silky Wool, lite mindre än en härva gick åt och garnet var rester jag fått i present av Amanda.

Jag skulle vilja säga att jag stickade resåren med 2,5 mm stickor och själva mössan med 3:or men det var ett tag sen så jag kan ha glömt lite.

Resultatet blev i alla fall toppen, en tunnare, supermjuk mössa som sitter bra och som gör mig glad.