En Mcmardröm till tröja

 Mönster; Jag har skrivit om det förut vid flera tillfällen, men det tål att skrivas igen; det finns många anledningar att bojkotta Drops.
Att de hejdlöst stjäl från andra företag och små designers och sen blockar alla som påpekar detta är ju bara pinsamt och räcker gott och väl som anledning. Att garnerna har mycket varierande kvalité  och att de är alldeles för billiga för att framställas på ett juste sätt är ett annat.
Men ärligt talet så borde ju deras totalt undermåliga mönster räcka gott nog för en världsomfattande bojkott! Bland svenska stickare är ju Drops-mönster ett stående skämt och en enhet att mäta ett mönstrets bristande läsbarhet i.
I början av min stickbana stickade jag både ett och två mönster från Drops (jag försökte i alla fall) och de var en bidragande orsak till att jag började sticka efter engelska mönster för att Drops var helt obegripliga och fick inte självförtroendet att öka direkt.
Under årens lopp har jag stickat färre och färre Dropsmönster och droppen (ha ha) som verkligen fick bägaren att rinna över var när jag för två år sen skulle hjälpa min mamma med att tolka det här mönstret. Någon som följer mig på instagram kanske kommer ihåg när jag visade hur jag hade klippt ut de olika diagrammen och klistrat upp dem som en lång remsa för att de skulle komma i rätt ordning OCH DET BLEV ÄNDÅ FEL. För naturligtvis stämde inte maskantalet med diagrammet. Då fick det räcka för mig. Det finns så många bra mönster här i världen att det är onödigt att slösa bort sin tid på Drops. 
Dessutom vill jag absolut inte göra reklam för att företag som är så moraliskt tveksamma.

Med allt detta sagt så fick jag ett paket med garn skickat till mig i somras men en fråga om jag ville sticka en tröja till en väns son. Jag ville sticka en tröja av klassisk fisketröja-typ och det var inte helt lätt att hitta ett sånt mönster i storlek ca 3 år i tunt garn. Och jag ville ha ett mönster att gå efter när barnet bor för långt bort för att kunna prova under resans gång.
Efter en stunds letande på Ravelry hittade jag ett Dropsmönster med rätt stickfasthet och det utseende jag var ute efter. Så mot bättre vetande och trots det löjliga namnet "McDreamy jumper" så satte jag igång.
Jag skulle kunna hålla på och raljera över det här mönstret i all evighet men jag ska göra en lång historia kort. Jag valde att sticka den största storleken med den något märkliga angivelsen 2-3/4 år (vad betyder det ens?), när bålen var klar upp till ärmhålen var den så bred att den motsvarade en vuxen kvinnas s-m! På riktigt. Och då felade bara min stickfasthet med en halv maska på 10 cm...

Så nej det här är inget inlägg som uppmuntrar till att sticka det här mönstret fast tröjan är jättefin för i själva verket har jag gjort mönstret helt själv, precis det som jag från början ville undvika.
Rätt åt mig!

Garn; Fantastiskt underbart Visjögarn från Östergötlands ullspinneri, 2 härvor gick åt och jag tror att färgen heter "dalablå" men jag har som sagt inte köpt garnet själv. Älskar att sticka med Visjö och jag älskar känslan i plaggen.

Stickor; Eftersom min stickfasthet är som den är har jag stickat med 2,5 mm och resårerna med 2,25 mm. Japp så förbaskat löst stickar jag men det är bara att bota ihop för resultatet blev så väldigt bra.