Koftan

2-trådiga ullgarner ur fyndlådan jag fick av svärmor i julklapp, stickad uppifrån och ner på stickor 3, 25 mm. Någonslags krage och någonslags knäppkant fattas. Ja och så knappar förstås.

Söndag

För att göra någonting annat än att packa upp miljoner lådor och flytta kassar från ena sida av rummet till den andra bakade vi blåbärsmuffins systerdottern och jag. De blev goda och ugnen är nu officiellt inbakad.

Alla missade julblommor tas nu igen med råge, jag vill köpa tulpaner varje dag. Vissa är allra vackrast när de är på väg att blomma ut.

Ja här syns lite av röran men mest syns ju så klart den bedårande fröken Marit som ska till veterinären imorgon och få alla sprutor och märkningar och kastreringar som behövs för att man ska kunna gå ut så småningom. Lyckligtvis är hon helt ovetandes om det.

Ikväll blir det koftstickning (är på andra ärmen nu) och Sherlock Dolme som vi säger i den här familjen, det blir nog fin fint.

Pippivantar igen

Mönster; Mitt eget. Det fjärde paret Pippi-inspirerade vantar jag stickat den här vintern. Det här paret blev en försenad julklapp till mannen. Den här gången med rullkant och mönstrad kiltumme. Väldigt tillfredsställande stickning på något vis och så snyggt att matcha med jeans och lite "militärig" jacka. I sommar blir det en tröja till mannen i samma stil, nu har jag skrivit det på bloggen också så då måste det bli av. Han har väntat länge nu...

Garn; Naturvitt 3-tådigt Kampesgarn och rätt och blått cascades 220.

Stickor; Strumpstickor 4 mm

Morgon i Braxlycka

Jag sitter i köket med tjocksockorna på och äter blåbärsgröt. Utanför är det minus tio och en bländande vacker morgonsol. Inne plaskar diskmaskinen på och Marit leker märkliga kattungelekar. Jag tror att jag ska sitta här en stund och bara njuta, sticka ett par varv på min grårandiga kofta och dricka stora koppar te. All is well in Braxlycka*.

*Någongång ska jag gå närmare in på varför jag döpte huset till Braxlycka

Internet is in da house!

Nu är jag tillbaka framför min egen dator igen. I mitt eget hus. Med nyklippt lugg. Rätt sweeeeet om jag får säga det själv.

Kök

Kartonger och möbler och skräp om vart annat, välkommen in i vårt matrum!

Köket är nästan klart, det fattas lite lister och socklar och framför allt rinnande vatten. Sen ska det ju möbleras så klart. Det ser ju onekligen lite tomt ut så här. Jag är så nöjd över rutorna framför vedspisen, pricken över i på något sätt.

Det är som sagt lite småfix kvar i köket men i stort sett är det fullt fungerande, jag tycker att det blev så bra med svarta detaljer till allt vitt och rostfritt.

En lite sned helhetsbild. Här synns det att socklarna fattas, de är rostfria, lite knasigt kanske men jag tror att det blir bra.

Jag är väldans nöjd med att vi valde att inte ha några överskåp, istället blir det öppna hyllplan och mer personlig farvaring i form av gamla skåp och möbler så småning om.

Jag längtar efter att få lite bättre ordning, att inte hoppa över skarvsladdar så fort man ska någonstans och hämta vatten på toaletten, men annars trivs jag redan väldigt bra i vårt fina lilla hus. Det verkar som att hundarna trivs också.

Längtar efter att plocka fram allt färgglatt porslin och att köpa vårens första tulpanbukett, då har huset blivit ett hem.

Fyra par gästsockor

Mönster; Nolas slippers (mönstret finns på ravelry) med vissa variationer. Alla är stickade runt på strumpstickor eller rundsticka med en enda söm mitt bak på hälen. Jag tycker så mycket om det här mönstret, varma och gosiga innesockor som kan varieras i oändlighet. De här ska bli gästsockor för framtida gäster i vårt ganska så golvkalla hus.

Garn; Jag fick en hel plastbalja med ullgarn av min svärmor i julklapp och allt garn kommer från den, tjockt lite fett 3-trådigt ullgarn i olika naturliga nyanser. Back to basics-stickning på något sätt. Det är något visst med rätstickning i sticksigt ullgarn.

Stickor; 3,5 mm till de minsta och 4,5 mm till de andra tre paren.