En katt bland hermelinerna

Trädgårdslängtan

Sen ett par veckor tillbaka kan jag bara tänka på odling, grönsaker och trädgården. I vanliga fall när jag ska somna ligger jag och tänker på maskor jag vill sticka och mönster jag vill rita men nu tänker jag bara på kompost och djupbäddar och täckodling. På när jag ska förkultivera vad och vilka sorters rödbetor som är godast.

För att stilla min längtan läser jag mina favoritträdgårdsböcker och har den senaste veckan lyssnat på trädgårdspoddar från morgon till kväll.

Jag har också sått de första fröerna inne, basilika, timjan, gräslök, och smultron men jag försöker hålla mig i skinnet och inte börja så för tidigt för jag har inte de allra bästa utrymmena för små ömtåliga sådder.

Andra saker som stillar min längtan lite är att göra listor, rita bäddar och planera nya odlingsytor.

Nu känns det som att det äntligen börjar bli dags att planera och anlägga en riktig trädgård efter att vi bara städat och röjt sen vi flyttade hit. Nu känns det äntligen realistiskt att börja drömma om en hemlig liten rosenhörna, bärbuskar i raka rader och solmogna jordgubbar.

Fortfarande har vi mycket kvar att röja, tallar att ta ner och kvickrot att bekämpa men nu ser jag ljuset i tunneln.

Och jag tänkte att bloggen skulle få följa med mig ut i trädgården lite mer i år, mest för min egen skull, för att jag ska komma ihåg vad jag gjort och när jag gjorde det. Men kanske också för att inspirera någon annan till att odla lite mer än bara gräsmatta.

Idag startar vi med lite mobilbilder från odlingssäsongen 2015.

Nästa gång ska jag skriva lite om mina favoritträdgårdsböcker tänkte jag.  

En liten svart kofta

 Mönster; Jag fick en idé om att jag ville sticka en svart liten klänningskofta men ett spetsmönster upptill på framstycket och ibland är det inte långt emellan idé och handling. Jag surfade runt lite på ravelry och fastnade för Margaery som jag hade bland mina favoriter. Men när jag väl stickat provlapp och läst igenom mönstret så blev det inte så att jag följde mönstret utan jag tittade på bilderna och sen använde jag mig av spetsmönstret som till slut hamnade högst upp på bakstycket.

Jag stickade min kofta så här;
Jag stickade nerifrån och upp, först allt i ett stycke, jag har ökat i sidorna innanför kantmaska. När jag kom upp till ärmhålen delade jag av för framstycken och bakstycke och stickade de var för sig, jag har gjort alla minskningar innanför en kantmaska både för ärmhålen och urringningen. Axlarna satte jag ihop med 3 needle bind-off. Jag plockade upp maskor för ärmarna och sen formade jag ärmkullen med förkortade varv. Jag avslutade alla kanter med 1x1 resår som slutar i en liten rullkant.

Jag är toknöjd med den här koftan, passformen är perfekt och jag tycker att det är så himla snyggt med såna här ärmar, den formade ärmkullen ger ett skräddat utseende och de sitter precis som de ska.
Jag gillar verkligen tanken på att jag kan svänga ihop ett sånt här plagg på en vecka och sen ha en kofta som passar till det mesta. Det är sympatiskt på nåt vis med ett sånt här kravlöst projekt som inte tagit veckor av planering och som jag inte investerat varken så mycket tid eller känslor i.

Garn; En av anledningarna till att det här var ett sånt kravlöst projekt var att jag hade garnet hemma redan och att det verkligen inte är något lyxigt fingarn utan helt tvärt emot. Jag vann en stor påse Drops loves you nr 1 i ett garnlotteri i Fattigskogen för några år sen och det har verkligen bara legat längst ner i mitt garnskåp och inte gjort något väsen av sig. Garnet är en blandning av bomull och polyester och ganska osympatiskt att sticka med eftersom det består av många tunna trådar och det delar sig väldigt lätt men maskorna blir ändå överraskande fina. Jag har väl inga superförhoppningar om att den här koftan ska hålla sig fin i alla evighet men ett roligt och fint projekt är det ändå.
Jag tror att det gick åt mellan 13 och 15 nystan.

Stickor; 3,25 mm till kroppen, 3,5 mm till ärmarna och 3mm till resårkanterna.

Northman mittens

 Mönster; Northman mittens (ravelrylänk). Det här mönstret har jag velat sticka i många år men det har inte blivit av förns nu när min syster frågade om jag ville sticka ett par vantar till hennes sambo.
Mönstret är otroligt fint och roligt att sticka men det har en hel del brister.
För det första så blir vantarna väldigt breda och korta om man följer mönstret och den stickfasthet som anges. Det är långt ifrån ett herrmönster, även om namnet skulle kunna tyda på det, utan mer en extremt bred damvante.
I mönstret så anges det tre olika stickstorlekar för att få till tre olika storlekar men varning för att det inte kommer att påverka längden särskilt mycket och den minsta är ändå tokbred.
Jag gick ner i stickstorlek och stickfasthet en hel del och fick ändå en herrvante (om än en smal  sådan) men sen la jag till i längd för att den skulle passa.
Tumkilen är väldigt kort enligt mig och jag la till fyra varv på den efter att ökningarna är gjorda för en bättre passform. Sen la jag till på längden och ritade därför en helt ny topp.
Jag ökade också på två maskor i vidd på tummen och säkert sex varv på längden för att den skulle bli vettig.
Vantarna är egentligen helfodrade men jag valde att bara fodra mudden för extra värme och myskänsla. Älskar verkligen att fodra stickat det blir så himla bra!

Ett rent fel i mönstret är att mönstret på mudden inte går jämt ut på det maskantalet, det gör inte mig någonting men jag blev förvånad när jag kom hela vägen runt och det inte stämde.

Garn; Det vita och det rostfärgade är Kampes 2-trådiga ullgarn, det gröna är växtfärgat ullgarn i samma tjocklek och till fodret använde jag grön Drops alpaca. Har ingen aning om hur mycket som gick åt eftersom jag bara har använt restgarner.

Stickor; Jag använde 2,75 mm Karbonz till yttervantarna, perfekta att sticka vantar med och 2,25 mm till fodret.

Här syns det tydligt att mönstret inte går jämt ut på mudden, det stör inte mig men bra att veta för den som är noga med sånt.

Daldrälls-sockor

 Mönster; Jag inspireras ofta av vävning i min stickning och många av mina mönster har lånat sitt formspråk från olika vävtekniker. Den här gången är det daldrällen som har inspirerat mig men de här sockorna är långt ifrån ett färdigt mönster. Mer ett litet embryo till ett mönster som kanske kan bli nåt när det har fått mogna till sig lite. Jag ville testa att sticka en flerfärgsstickad socka från tån upp och se om det går att göra en annan häl än istickshäl på ett vettigt vis. Det slutade med att jag gjorde en Fleegle's heel med två färger och det blev jättebra så det ska jag absolut göra igen. Sen la jag också in en tvåfärgad resår efter flerfärgsmönstret för att se hur det skulle funka som eventuellt avslut på ett ben. Sockorna sitter jättebra på Pers smala fötter och han tar tacksamt emot alla sockor han får och därför är det också perfekt att sticka såna här "skisser" i restgarn till honom.

Garn; Massor av fina rester, Lorna's laces Shepherd sock i min finaste färg "Bittersweet", Manduzana sock i färgen "Mist", Moods of colors twosoft i färgen "cardi grey moods" och Austermann step i rosa.

Stickor; 2,25 mm så klart!