onsdag 31 mars 2021

Sockklubb 2021, Korsnässockor!

Dags att presentera det andra mönstret i Manduzanas och min Sockklubb 2021.

Den här gången har inspirationen till mönstret kommit från de berömda Korsnäströjorna från Korsnäs i de svenskspråkiga delarna av Österbotten i Finland. De traditionella tröjorna tillverkas i en unik kombination av flerfärgsvirkning och stickning. Där den virkade delen har djärva mönster och färgkombinationer med många olika färger på samma varv och den stickade övre delen av tröjan har enklare mönster som sen går över i lusmönster på vit botten.

Här har vi valt att tolka tröjornas virkade mönster i enbart stickning för passformens skull och enbart tre varv på mudden har tre färger på varje varv för en trevligare stickupplevelse.

Jag gjorde faktiskt först ett utkast till mönstret där jag härmade flerfärgsvirkningen lite mer troget och stickade ett skaft med 3 eller 4 färger på varje varv men det blev stumt som tusan och jag trodde inte att sockklubbsmedlemmarna skulle uppskatta ett sånt mönster.

Jag är lite kär i det här mönstret, jag tycker att det blev så bra och stilrent. Det är också jätteroligt att sticka och det går förvånansvärt fort eftersom en stor del bara är slätstickad med lusmönster.

En annan sak som gör det här till en väldigt njutbar stickning är det ljuvliga nya sockgarnet som Manduzana kommer att släppa efter att klubben är klar. (Mönstret kommer så klart också publiceras på Ravelry när sockklubben är över.) Sockorna är stickade i Manduzana Corriedale Sock ett garn med 80% Corriedaleull och 20% nylon, garnet är i tjockleken 400m/100g och det är fluffigt och mjukt men ändå lagomt strävt för att maskorna ska haka i varann och bilda en perfekt flerfärgsstickad yta.

Den här gången innehöll pakten de mer traditionella färgerna Venetian Red, Mustard, Salazar, Sirius och Natur. Men sockorna skulle även kunna stickas i till exempel blå och rosa toner på vit eller ljusgrå botten. 





 

onsdag 10 mars 2021

Kvistar och löv

 Den här tröjan föddes ur besvikelse och tandagnissel men blev sen min finaste tröja. I december stickade jag en Esther i varsamt ihopsamlade härvor av favoritgarnet Moods of Color Cushy Cormo. Tröjan blev superfin men för liten eftersom jag valde storlek slarvigt och sen inte insåg det förns det var alldels för sent. Jag blev ledsen och trött på mig själv men envis som jag är letade jag reda på Léttlopirester och la snabbt upp till en ny i rätt storlek. Fast sen var det inte så roligt att sticka exakt samma tröja igen och lusten avtog drastiskt. Inspirationen till fortsättningen fick jag av Erika Åbergs fantastiskt fina och inspirerande bok "Stickat till vardags" och mina egna Mistelkoftor jag stickat den senaste tiden. Dessutom älskar jag ju alltid att sticka med restgarner. 

Resultatet blev så himla bra, en lätt och ganska luftig tröja, kort för att passa till midjehöga byxor och utanpå klänningar med breda resårer och ett genomgående mönster av kvistar och löv.

Nästan hela tröjan är stickad av rester (bland annat fick jag rester av en följare på Instagram, tack så mycket!), jag köpte bara till den mörkt chokladbruna. Jag älskar älskar Léttlopi, underbart att sticka med och att bära.

Som vanligt när jag stickar med Léttlopi använder jag allt från stickor 3,5 till 4,5 för att å till jämnast och bäst stickfasthet.