Men nu börjar det ljusan lite så det kan bli en liten bättring.
I höstas stickade jag den tråkigaste mössa jag någonsin stickat klart men det var det verkligen värt för det är både fin, varm och användbar.
Mönster; Musselburgh av Ysolda (ravelrylänk). Mössan finns i massor med storlekar och kan stickas i i stort sett vilken stickfasthet som helst. Jag stickade den största storleken men gjorde den något kortare pga hade lessnat totalt vid det laget. Man lägger upp i toppen av mösssan, ökar till önskat antal maskor, stickar sen en lång lång tub för att sist minska och ta ihop för toppen. Sen viks mössan dubbel med sig själv. Man stickar alltså bara i stort sett runt i slätstickning. Perfekt för den som gillar sånt. Jag tyckte att det var plågsamt. Men som sagt passformen blir så bra och det blir en klassisk modell som går att stuka på olika sätt och passar därför väldigt många.
Garn; Manduzana Corriedale i färgen Mustard. 1 härva räckte inte till min storlek så jag fick skarva med lite Manduzana Corriedale sock till fodrets topp. Det här är ett riktigt favoritgarn. Älskar känslan i det, att det är mjukt men stabilt, ullligt men också blankt. Färgen är lysande starkt höstgul, den perekta glada vinterfärgen för mig.
Stickor; 3 mm
