söndag 30 oktober 2016

Violkoftan

 Mönster; Jag skulle vilja säga att jag började på den här koftan någon gång tidigt i våras. Tanken var att min mamma och jag skulle KAL:a en helt omöjlig Drops-kofta men det var som sagt omöjligt och förmodligen sista gången jag försökte mig på ett Drops-mönster någonsin. Dels av ideologiska skäl men också av det rent löjliga i att ändå behöva tänka ut allting själv.
Men pga min jobbiga stickfasthet vägrade jag repa upp resåren som jag stickat på 2,5:or, dessutom hade jag påbörjat ett projekt sen tidigare i det här fantastiska garnet och repat så jag kände att det kanske inte orkade med en upprepning till. Därför hittade jag på en kofta själv med resåren som utgångspunkt.

Koftan är en lagom nätt klänningskofta med insvängd midja, mönsterpaneler på framstyckena och handledslång ärm. Jag har stickat nerifrån och upp, först i ett stycke sen har jag delat av för bak och framstycken när jag kom till ärmhålen. Ärmarna stickade jag från ärmhålen och ner och jag formade ärmkullen med förkortade varv. Jag gillar verkligen den här typen av ärm, den sitter bra och ger ett mer skräddat intryck utan att den behöver sys i.
Spetspanelerna improviserade jag med rader av hålmönster och en centrerad enkel fläta i mitten.

Den här gången valde jag att sticka knäppkanterna samtidigt som resten av koftan, de har en rundad snygg kant som är som ett mellanting mellan dubbelstickning och i-cord, väldigt snyggt och prydligt. Knapparna är ljuvliga vintageknappar från Lisas samlingar.

Garn; Big Boy från Easyknits i färgen Zelda. Garnet går att köpa på 150g härvor med 500 m i varje härva och till mig gick det åt ca 2,5 härvor. Det här garnet är helt fantastiskt! Det innehåller 70% Exmoor Blueface, 20% Alpacka och 10% nylon, det gör att det både blir blankt och slitstarkt men också att det får en liten luddig aura. Jag som inte är känslig alls tycker att det här är ett supermjukt garn som går utmärkt att ha direkt mot huden men det finns ändå en tydlig ullkänsla som jag gillar och det värmer alldeles lagom fast det är en tunn kofta.

Stickor; Alla resårer stickade jag med 2,5:or och resten av koftan på 3,25 mm.





3 kommentarer:

Heidi sa...

Jag har stickat 2-3 koftor/tröjor efter Drops mönster, men kan inte minnas att det var något problem med det. Men det var på den tiden man faktiskt fick betala för katalogerna, så dom kanske var mer noggranna på den tiden:) Däremot har jag stickat 2 par sockar efter Drops-mönster, och måste säga att deras hälar är omöjliga att få över foten. Men det är ju lätt att fixa.

Din kofta är jättefin!!! Och som alltid med dina koftor är detaljerna roligast att titta på. De är alltid så välgjorda, att man längtar efter fler närbilder på dom:)

Jag är lite tveksam till att köpa garn med nylon i, bortsett från när jag stickar sockor, men efter din garnrecension tänker jag i alla fall fundera på saken:)

Du får det att låta så lätt när du skriver hur den växte fram, och allt du har gjort med den, både designmässigt och för att få den att passa. Samtidigt gör den gedigna passformen på koftan, det uppenbart hur duktig du är som designer!

Annika sa...

Å så fin den blev! Men jag blir bara nyfiken: blev det någon drops-kofta för din mamma, eller repade hon upp?

Dödergök sa...

Nej min mamma gav upp redan innan hon ja upp pga mönstret. :-)