Långstrumpor

 Jag hade några jobbiga dagar i oktober då verkligheten kändes alltför tung och påfrestande. Så jag stängde in mig i sovrummet, tittade på Gilmore Girls i sängen och stickade de här strumporna. Och fy tusan vilken bra idé det var! Jag har velat sticka knästrumpor hur länge som helst men jag har känt att det skulle ta allt för lång tid och att det inte skulle vara roligt med ett sånt evighetsprojekt. Men på fem dagar hade jag ett par alldeles perfekta strumpor som kommer att vara mina bästa vänner hela vintern.

Mönster; Inget alls, eller mitt vanliga för tå-upp-strumpor. Judy's magic cast-on, 20 maskor för en lite trubbigare tå, öka till 56 maskor och sen en slätstickad fot. En istickshäl, lite resår, lite slätstickning, lite ökningar längs med vägen och ännu mer resårstickning. Jag har provat hela tiden och format dem efter mina vader. Allra sist stickade jag ett hålvarv och satte i svarta resårband så att de verkligen håller sig uppe och inte korvar sig. Jag är så jublande nöjd.

Garn; Rester av Cascade Yarns heritage i svart, ett garn jag gillar jättemycket men jag kommer inte att köpa det igen eftersom det spinns i Kina och jag försöker aktivt undvika garner som tillverkas där. Sen öppnade jag äntligen upp en härva vinrött Malabrigo sock som jag fått av Lisa för över ett år sen som legat och väntat på det rätta projektet, lika ljuvligt att sticka med som vanligt. Den fina röda heter Tiziano red om någon undrar. Det melerade rost/röd/nästan lite aprikosa är rester jag fått av Johanna men jag vet inte riktigt vad det är, från någon svensk indiefärgare har vi kommit överens om. Tillsammans blev garnerna väldigt höstmysiga men ändå stilrena på nåt sätt, ska matcha oftare med svart till strumpor tror jag. Den enda nackdelen med det är att alla vita hundhår syns förstås...

Stickor; 2,25 mm som vanligt till strumpor, både strumpstickor och rundsticka till benen så att det blev lättare att prova.

Tupp

Stötte på den här snyggingen i eftermiddagssolen när jag var ute med kameran i ett annat ärende.

Manduzana + Dödergök = sant

Äntligen kan vi avslöja vår roliga hemlighet vi gått och ruvat på sen i somras Manduzana och jag.
Vi hade så roligt när vi samarbetade kring sockan Anna att vi ville fortsätta och därför har vi bestämt oss för att ha en sock-klubb tillsammans under 2016!
Amanda kommer att färga och jag kommer att vara mönstermakaren.
Klubben kommer att vara mellan januari och juni 2016 och innehålla tre unika paket med garn och mönster som kommer att vara exklusiva för medlemmarna så länge klubben varar.
Allt för mycket vill vi inte avslöja i förväg men det kommer röra sig om färg och formglädje och alla mönster kommer inte att vara flerfärgsstickade.

Du kommer att kunna köpa ditt medlemskap i Manduzanas nya webbshop (som ännu är under konstruktion) någon gång i månadsskiftet November/December. Det är begränsat antal platser och först till kvarn som gäller så håll utkik efter mer info de närmaste veckorna.

Vi är så peppade och glada över att äntligen kunna dela med oss av vår hemlis och hoppas på att ni vill följa med oss på vårt sockäventyr 20016!

Calle

 Nu finns det sista mönstret i min längdskidåkningsinspirerade sock-kollektion att köpa på Ravelry.
Mönstret heter Calle och är självklart döpt efter Calle Halfvarsson. Köp mönstret här!

Calle är en flerfärgsmönstrad socka som passar lika bra ute i skidspåret som hemma framför brasan. Sockorna stickas från mudden och ner med en förstärkt häl och randig tå. Välj enfärgade garner eller lätt melerade för att mönstret ska framträda bäst. Välj gärna två bottenfärger som ligger nära varandra och två kontrasterande färger.

Till det här mönstret valde jag att använda tre olika sockgarner från tre fantastiska svenska indiefärgare, Manduzana, Moods of colors och Limmo-design. Om du inte känner till dem sen tidigare måste du klicka dig vidare och njuta av så mycket hantverkskunnande och färgprakt! 

För att sticka Calle behöver du; Garn: Sockgarn med en sträckning av ca 400m/100g i fyra olika färger. Sockorna visas här i A: grå Moods of colors Twosoft hand-dyed ‘Cardi grey Moods’ B: ljusgrå Manduzana sock ’Mist’ C: svart Manduzana sock ’Sirius’ D: gul Limmo-Design handfärgat sockgarn Bomull

Garnåtgång: A: ca 60 g B: ca 20g C: ca 35g D: ca 10g 
Stickor: 2,25 mm eller de stickor du behöver ha för att få rätt stickfasthet. 5 strumpstickor eller en rundsticka om du föredrar att sticka med magic loop. 
Stickfasthet: 36 m/ 10 cm Obs! mät över ett flerfärgsstickat parti. 

Storlek: 37-43 i de garnmängder som anges men sockan kan självklart stickas längre, tänk då på att det kan gå åt mer garn än vad som anges i mönstret.

Benet mäter ca 19 cm ner till hälen, benets omkrets mäter ca 21 cm och fotens omkrets mäter ca19 cm i platt tillstånd.

Du behöver kunna; sticka runt, räta och aviga maskor, läsa ett diagram, flerfärgsstickning, ökningar och minskningar samt sy ihop en tå med maskstygn.

Skansen

 Mönster; Skansen från Sandnes häfte "Norske ikoner barn". Hel det här häftet är helt ljuvligt och jag vill sticka allt och en sån tur att jag har en systerson som gillar allt jag stickar till honom.
Den här tröjan heter Skansen och den är så himla fin. Jag stickade storlek 4 år men storlek 6 år på ärmarna. Jag har gjort en del ändringar, jag la till några förkortade varv i ryggen min vana trogen, sen ändrade jag lite på flerfärgsmönstret och stickade bara de enklare "repen" på ärmarna. Den här tröjan stickas först nerifrån och upp som en tub hela vägen och sen klipper man upp ärmhålen, jag valde att plocka upp för ärmarna och sticka dem neråt istället för att sticka dem lösa och sy på dem. Jag älskar såna här norska rejäla mönster med fina detaljer, tex så plockar man upp och stickar en infodring som sen döljer den uppklippta sömmen . Sånt älskar jag, omsorg om detaljer och det där lilla extra som nästan inte syns men som ändå gör hela skillnaden.

Garn; Navia trio från Magasin duett i grått, svart och mörkrött, 3 grå, 2 röda och 1 svart gick åt. Garnet var en ny bekantskap för mig och en riktigt fin bekantskap, rustikt och fylligt som ett riktigt ullgarn ska vara och maskorna blev superfina i flerfärgsstickningen. Fort som tusan gick det också eftersom garnet är så pass tjockt.

Stickor; 3,75 mm till resåren och 4 mm till själva tröjan.

Höstsockor

 Mönster; I September kom det ut ett mönster på ravelry med en häl som jag inte sett förut, mönstret beskriver just bara hälen och heter Boxed Heels och finns gratis här (ravelrylänk). Eftersom jag är en smått manisk sockstickare är jag alltid ute efter nya hälar så jag ville genast prova den här. Enligt beskrivningen skulle den vara en shortrow-häl med mer plats för hälen och det lät ju bra eftersom jag alltid tycker att den vanliga shortrow-hälen är trång på nåt sätt. Dessutom har jag svårt för att att få shortrow-hälar snygga, det blir alltid hål tycker jag hur noga jag än är.

Jag gillade den här hälen, mönstret är ganska fåordigt skrivet och det är en fördel om du har stickat några tå-upp-strumpor förut men det är tydliga instruktioner och hälen (även fast den ser helknasig ut utan en fot i) blir fin och enligt testpiloten även skön.

Själva strumporna stickade jag tå upp med Judy's magic cast-on (min favorit för tå upp strumpor) som uppläggning och ett enkelt strukturmönster med rätstickade och slätstickade ränder och så avslutade jag med några varv vanlig resårstickning.

Garn; Det här är rester från ett annat projekt som jag ska visa snart så fort jag får till några vettiga bilder på det. Det senapsgula är Sandnes Sisu som jag köpt från Garnkorgen någon gång när de hade rea och benet har jag avslutat med de sista metrarna av några minihärvor från Easyknits som jag fått av Lisa för ganska länge sen. Garnbasen är Twinkle (de är alltså lite glittriga) och härvorna kallades (jag tror inte att de görs längre) Little guys twinkle, DW metallurgy collection.

Stickor; Som vanligt 2,25 mm när det gäller strumpor, den ena magicloopade jag till och med fast det inte är min grej men vad sjutton ska man göra när alla strumpstickor är upptagna? 

Min första mysteriesjal

Jag har hoppat på min första riktiga mysteriestickning. Lite väl sent på bollen kan man ju tycka men jag är en alldeles för petig och smånervös stickare för att sticka vad som helst. Jag vet alldeles för väl vad jag gillar och vad jag inte gillar och risken att jag ska bli besviken är rätt stor. Dessutom finns det ju ungefär en miljon superfina mönster som bara väntar på att jag ska börja sticka dem så en mysteriestickning känns lite riskabelt och på gränsen till ett slöseri med dyrbar sticktid.

MEN när det glunkas på Ravelry om en Supernatural-mysteriesjal så kan inte ens jag hejda mig. Jag stickar i Magasin duetts Supersoft i den perfekta lila färgen. Första ledtråden var otroligt rolig att sticka så nu väntar jag otåligt på nästa.