Garnbrist och Rättviksförberedelser

 Jag har börjat packa så smått inför Rättvikshelgen och jag inser till min fasa att jag inte har något garn att sticka flätor med. När jag gick igenom mitt garnförråd visade det sig att jag nästan inte har något garn alls. Hur gick det här till? Någonstan måste min ambition att sluta köpa garn ha gått över styr. Jag lyckades i alla fall skrapa ihop de här fem nystanen till garnlotteriet. Fem fantastiskt fina nystan som jag förmodligen aldrig kommer att göra någonting med och som därför borde flytta till nya mer passande hem. Men hur jag ska göra med flätstickningen är en annan femma, måste konsultera Lisas instruktioner igen.

Några roliga projekt har jag inte heller att ta med mig, syrrans strumpor är klara och väntar nu bara på blockning, Linas urtråkiga svarta sjal väntar ännu en gång på mer garn (annars hade den nog varit perfekt att ta med sig så att den kan bli klar någon gång) och de ryskmönstrade sockorna vill jag inte ens titta åt. Det känns som att det är dags för en stor dos ny stickinspiration. Vilken tur att jag har en hel helg framför mig med garn, stickor och fina stickvänner.

Nemesis

 Mönster; Nemesis från Knitty (ravelrylänk). Ett jättefint och roligt mönster som jag velat sticka sen det kom ut men det har inte blivit av för ens nu. Jag älskar den rätstickade resåren som går igen i hela mönstret. Jag stickade den minsta storleken och den passar min man bra, jag la dock till några varv på längden. Både jag och mannen gillar också att det är så långa skaft, snyggt och värmande. Perfekta sockor att ha i stövlarna.

Garn; Favoritgarnet Araucania Ranco den här gången multy i en vacker subtil grå/grön/blå färgställning. Tjusigt! Nästan 100 g gick åt, fick bara några gram över.

Stickor; 2,5 mm strumpstickor i vaxad bok som är mer som 2,75 or.

Lite mer trädgård

 Just nu är allting så vackert att hjärtat hoppar över ett slag. Här är verkligen gudagott att leva.

 Jag tänkte visa lite nya vinklar från vår trädgård nu när den verkligen visar sig från sin bästa sida. Här ser man några av alla våra gammla äppelträd och infarten till huset i bakgrunden. Till vänster har vi vår enda angränsande granne.

 Så småning om ska den risiga häcken mot gatan bytas ut mot ett röfärgat enkelt staket och någonstans här ska en rosenplantering anläggas.

 Detta är längst ner i trädgården men utsikt över ko och hästhagar. Några av tallarna ska få stå kvar en stund till men drömmen är en stenmur som gräns mot det vilda. Annars blir det här köksavdelningen i trädgården med grönsaksland , odlingslådor och bärbuskar. Kanske får hönshuset stå här nere också så småning om.

 Fortfarande är det mycket uppröjnings och anläggningsarbete inna vi kan börja med något finlir.

Men vad gör det när syrenerna blommar?

Arbetsdag

Jag är så grymt tacksam för min familj idag. Allihop utom minsta lillebror har varit här idag och hjälpt till med allt möjligt. Vi har med andra ord haft en riktig arbetsdag och vi har hunnit med så mycket som aldrig jag och mannen hade fått till ens på hela sommaren. Numera har vi både ett grönsaksland (där det förut bara var hallon och nässlor) och hela vardagsrummet är tapetserat förutom en liten rimpa över sovrumsdörren. Hurra säger jag!

Hemslöjd 2.0

Slöjdnörden i mig är förtjust. Skeptikern undrar om det ändå inte är lite masshysteri...

Försommar

Lugna och bråda dagar på samma gång. Vill hinna njuta så mycket som möjligt. Sommarlovet hägrar någonstans där borta. Tänker att i helgen ska jag ta mig en sovmorgon.

Dödergök tar steget in i nutiden

Jag har gett efter och tagit steget in i nutiden och köpt mig en sån där äppeltelefon. Naturligtvis fick jag lov att sticka mig ett par regnbågsfärgade sladdar till lurarna. Nu för tiden kan man även följa mina öden och äventyr via Instagram. Jag heter dodergok (kom igen usa, det finns bokstäver med prickar också) och jag gissar att det kommer att bli lite mindre hemslöjd men ganska mycket popmusik och fågelsång där. Tipsa mig gärna om instagrammare som jag borde följa!

(Bilderna i den här inlägget har jag tagit med vanliga kameran och lekt lite med i Retro vintage effects.)

Schyrra glajjer får man terra?

Nya glajjer för soliga sommardagar. Dyrt men nödvändigt om jag någonsin ska lära mig att köra bil. Snygg blev jag också, men det bjuder jag på!

Andrum

Idag virar jag in mig i fluffiga täcken och stänger ute allt brus. Går hundpromenad i gummistövlar och pyjams, låter telefonen ringa och mejlen vara obesvarad. Idag tar jag fram lådan med sträva ullgarner och funderar på en ny tröja, sen drar jag till Hogwards. Det finns en trygget i det repetativa som vi är allt för snabba med att förringa.

Strumpor med guldkant

En ledig dag och jag är tillbaks på banan igen med syrrans knästrumpor. Jag har repat upp den första  (den högra här på bilden) och stickat den andra nästan ner till hälen. Det här var riktigt rolig stickning och det går undan som bara den. Nu tänker jag sticka båda strumporna paralellt så att jag kan utnyttja garnet till max. Jag misstänker nämligen att det vita inte kommer att räcka men jag har en idé om "honungsdoppade" tår som jag ser fram emot att genomföra. Nu skulle jag bara behöva träffa syrran snart och prova så att det inte blir något tok igen.

Meja

Det här är mitt sälskap för tillfället. En trött och butter liten papillon som vill ligga nära nära och som inte viker från min sida. Igår var hon in och opererade bort en förstorad lymfknuta. (Nu är det bara att blunda och hoppas att det inte dyker upp några fler mystiska knölar.) Min lilla älskling, finast i hela världen.

Acer platanoides

 Mönster; Mitt eget, simpelt men fint. 48 maskor, 9 varv vriden resår därefter stickar man det övre stjärnmönstret från laminaria i 6 centimeter sen kör man en vriden resår igen och sen är man klar. Jag älskar det där lite fluffiga stjärnmönstret man får genom att sticka ihop tre maskor och sen sticka tre nya i dem. Mönstret tillsammans med min älsklingsfärg fick mig att tänka på lönnens blommor, därav namnet. Muddarna är jättesköna att ha på sig nu på mornarna när det fortfarande är ganska kyligt.

Garn; Sandnes alpaka, ca 25g i min absoluta favvofärg.

Stickor; Mina nya fyrkantiga strumpstickor i storlek 3,5 mm, riktigt schyssta att sticka med.

Ett steg fram och två tillbaks

Jag stickar vidare på syrrans knästrumpor. Efter provning inser jag att jag måste repa upp stora delar av den halvfärdiga strumpan. Inte så kul. Istället för att repa upp la jag upp till nästa. Den här gången ska jag prova oftare. Så det så.

Lyckopiller

Nej hårt kroppsarbete och frisk luft är inte den enda medicinen för själen, den här lilla älsklingen är ett enda stort lyckopiller han med. Nu kan han ha den här koftan som jag stickade till honom i vintras. Gullunge!

Tapeter

 Jag testar mina fyrkantiga stickor med att sticka alpakamuddar i eget mönster. Jag gillar dem fast jag kan inte riktigt säga varför, måste nog sticka någonting större för att riktigt känna efter om det är någon skilnad. Älskar den här färgen också (som är lite vassare i verkligheten), som lönnblommor!

 Tapetseringen är nästan klar i vardagsrummet, bara de knixiga bitarna kvar. Det blir väldigt fint.

 Halva golvet är målat också, resterande halvan ska jag ge mig på imorgon. Idag har jag varit ute och kroppsarbetat i trädgården. Den enda medicin som hjälper för mig när jag har ont i själen.

Avslutar med en vinkel jag inte visat förut, den här bilden är tagen innefrån vårt badrum. Jag gillar verkligen att elementet sitter på det där räcket, det ger rummet karaktär på något vis.

Nu är jag och balanserar igen på den där gränsen till det privata. Ord formas längst fram på tungan för att genast sväljas igen. Jag har så mycket att säga men inget forum för att göra det. Vill starta en ny blogg utan namn och bilder men med tusen ord. För orden måste få komma ut. Människor måste få veta hur vi behandlar barn i det här landet, hur vi leker med deras liv som om de vore brickor i ett maktspel på en socialförvaltning. Vi måste prata om hur vuxnas tystnad eller falska löften och lögner kan driva ett barn till desperata handlingar och hur de vuxna sen sopar undan alla spår och gömmer sig bakom sekretessen trygga låsta grindar.

Men det här är inte rätta stället eller rätta tillfället för att berätta min historia. Men den finns där under ytan hela tiden. Sorgen och vreden och maktlösheten och en flod av tårar att dränka sig i. En del av mig önskar att allt kunde gå tillbaks till det normala men efter det här halvåret kan ingenting bli som vanligt igen. Om man en gång har öppnat sitt hjärta och släppt in kärleken bor den där för evigt, att sen hjärtat är krossat är av liten betydelse.

En riktigt bra dag

Reklam reklam

Jag ska gå VisaLisas flätkurs, häng på du med vettja! Trivseln kommer att vara på topp och ljuset över Siljan magiskt. Gå in på stickamera och anmäl dig! Kom dit eller var fyrkantig!

Det händer saker i Braxlycka

Tack för frågorna! Här kommer svaren

 

 
 
 
 
 
 
 
VirkStina sa...

Två frågor kommer här: gillar du trädgård o odling? Odlar du något?

Förutom att sticka en massa fint o göra mysigt hemma så verkar du laga så god mat, vilken är din favoriträtt?Ha en skön lördagkväll, o hoppas målandet gått bra!Kram!

 Trädgård och odling är ett utav mina absolut största intressen. Jag är utbildad inom ekologisk trädgårdsodling och jag har en dröm om att bli självförsörjande på grönsaker så småning om. Vår trädgård var väldigt överväxt och vanvårdad när vi köpte huset och vi har haft så mycket att göra inne men planer för trädgården finns. Måste bara komma på hur jag ska mota bort rådjuren från odlingarna innan jag drar igång något större. Jag känner mig alltid lyckligast när jag har närkontakt med jorden.

Favoriträtt var en svår fråga, jag älskar att laga sommarmat. Plockmat med massor med grönsaker och frukter och ostar och nybakat bröd. Det som vi gör väldigt ofta både till vardag och helg är någon form av ungsrostade rotsaker och kycklig, ett perfekt sätt att äta efter årstiden och det går att variera hur mycket som helst. Jag föredrar att laga mat i ugnen också för då kan man göra annat medans det blir klart och så osar det inte så mycket.

 Anonym sa...

Hur gör du när du blockar? Håller just nu på med en sjal så skulle behöva tips :)

Jag gör på tre olika sätt kan man säga, om jag stickar en kofta brukar jag först nåla ut plagget i den storlek och form som jag önskar och sen prayar jag med ganska mycket vatten från sprayflaska. Det gör jag för att jag har dåliga erfarenheter av att blocka allt för blöta stora plagg, de brukar hänga ut sig för mycket för mig.

Om jag blockar ett par strumpor eller vantar brukar jag tvätta upp dem med fintvättmedel och sen krama ur vattnet, släta till och forma till rätt form och sen låter jag dem plantorka utan nålar.

Om jag ska blocka en sjal så tvättar jag upp den och kramar ur den, sen spänner jag upp den på mina blockningspusselbitar i den form som den ska ha. Jag är ganska dålig på att vara noga med blockning men jag försöker se till att den inte blir hur sned som helst och så försöker jag få ut alla spetsar ordentligt. 

Anonym sa...

Fråga Vitsen att sticka med fyrkantiga stickor. Och förståss tack för en fin blogg en av mina favoriter. Kram Stina
Jag har faktiskt ingen aning än för jag har inte hunnit prova men de som vet säger att de ska vara mer ergonomiska och jag börjar få lite ont i mina fingrar på högerhanden (för mycket målande) så det vore intressant att se om det stämmer. Jag återkommer i ämnet och tack för din fina kommentar!





Anonym sa...

Glömde en fråga.... När du blockar vad blockar du på var får man tag i sådana???? Sett på flera bloggar men inte i stickbutikerna. Mysterium!!! Kan du lösa det åt mig??? hälsn. Stina (igen)

Jag köpte mina pusselbitar på Biltema men jag har sett liknande i leksaksaffärer för det är egentligen ett "hoppa hage pussel" mitt tips är att du kollar runt lite och så köper du två förpackningar för en räcker inte.


 Saras pyssel sa...

Jag tycker att du verkar så oerhört produktiv. Därför undrar jag hur mycket tid du lägger ner på stickning/virkning en vanlig vecka? När och i vilka situationer stickar du?

Så jäkla produktiv vet jag inte om jag är längre, känner mig lite oinspirerad. Jag stickar när jag har en stund över, oftast i tvsoffan på kvällen, ca 1 1/2 timme om dagen. Men på helgerna brukar jag försöka få till lite längre stunder som avslappning, då lyssnar jag på ljudbok eller musik och sitter mer koncentrerat med min stickning, under vinterhalvåret är det längdskidor på tv:n som gäller! :) Det händer också att jag stickar på mina raster på jobbet eller på stan när jag väntar på någonting men tyvär händer det inte så ofta som jag skulle vilja. Stickning är total avslappning för mig och det skulle behövas fler såna minipauser från livet. 






 Linda sa...

Sedan jag köpte mitt hus (ett gammalt torp från tidigt 1800-tal) har jag gjort massor av saker jag aldrig trodde jag skulle göra eller lära mig (exempelvis har jag murat upp en yttervägg i kalkbruk med armering av halmflätor). Därför undrar jag nu: Vad har ditt hus lärt dig? (Det är förresten jättekul att följa er renovering, tack för att vi bloggläsare får göra det!)

Oj vilken svår och bra fråga! Mitt hus har lärt mig tålamod, allt allt inte kan hända på sekunden även fast man vill. Sen har jag lärt mig att måla, på riktigt, för herre Gud vad jag har målat. Jag har lärt mig att vara toknoga med underarbetet och vilka penslar som är bäst och att det lönar sig att köpa färg av hög kvallité. Jag har lärt mig att tända i pannan på första försöket och jag har lärt mig att duscha i kallvatten (eller nästan kallvatten iaf).  




Sandra sa...

Berättelsen jag väntat på sen du nämnde det, Varför Braxlycka? :)

Ja just det jag har aldrig berättat historien. Den är tvådelad, dels måste man veta att jag är en pajas och en ordvrängare av nästan Göteborska mått. När mannen och jag skulle gifta oss var vi ett tag inne på att göra oss ett nytt gemensamt efternamn och jag hittade på alla möjliga löjliga och omöjliga namn, många där jag försökte få in något med fiskar (samt en del bra, jag gillade tex  Hjortronmhyr) men när vi väl valde mannens efternamn så var jag ändå lite inne på att döpa om saker. Så när huset kom in i vårt liv var det självklart att det skulle få ett namn. Min pappa döpte det snabbt till "Stugan" inte så ståndsmässigt precis. 
Min mamma kommer ju från byn där vi nu bor och hon har ett fantastiskt nästan fotografiskt minne och minns fortfarande vilka som bodde i i stort sett varje hus när hon var liten. Vårt hus har tydligen alltid varit lite på undantag och det har bott diverse orginal här (vilket passar oss utmärkt!) en utav de som bott här kallades för Brax Ingvar eller Braxen och då var det ju bara uppenbart att huset skulle heta Braxlycka!  Inte mer komplicerat än så.   


Anonym sa...


Hej, Vill bara att du ska veta att jag har följt din blogg från 2009 då jag var sjukskriven o höggravid, tack för att du är så energigivande och inspirerande. Jag undrar om du var duktig på att teckna när du gick i skolan, känns som att det finns ett samband mellan handarbete och målning och pyssel. Är vi som kan handarbete lite mer nyfikna på att skapa ;)

du ? MVH Esin

Tack för att du stått ut med mitt svammel och min självgodhet så länge! :) Jo jag har tecknat mycket i mina dar, jag gick estetisk konst och form på gymnasiet och har jobbat en del som bildlärare så visst har du rätt. Jag har nyligen hittat tillbaks till tecknandet och kluddar mest hela tiden när jag har tillfälle och jag hoppas att jag kanske kan få lite mer tid till det i sommar och kanske till och med måla någonting.