onsdag 11 december 2013

Doris

Det är någonting med den här hösten och vintern som gör att jag är i större behov av tröst än vanligt. Det har tagit på krafterna och själen att vara sjuk och arbetslös och mamma. Det har blivit mycket stickning och många timmar Harry Potter. Min vana trogen har jag inte stickat så mycket till mig själv, det har mest blivit presenter, småsaker. 
Men nu så! Äntligen har jag ett projekt på stickorna som är bara till mig och i mina favoritfärger just nu. Fantastiskt fina Doris från "Vantar för alla årstider" stickade i restgarner och med en tubular cast on istället för en i-cord. Sablarns snyggt och väldigt trösterikt.

11 kommentarer:

Löpmaskan sa...

Å, de är hisnande snygga!

Anna sa...

Bra när stickningar kan vara trösterika! Jag tycker faktiskt att just vant- och sockstickning kan vara det! Och så fint med orange och grått - har själv precis lagt upp i de färgerna till ett annat mönster ur samma bok :)
Mer tröststickning åt alla, önskar en annan trött, arbetslös och mamma ;)

Anonym sa...

Allt du tar i blir så fantastiskt fint både vad det gäller färger och stickning.
Jag tycker mycket om din blogg!














Ingrd sa...

Så vackra vantar och du stickar så jämnt och fint. Jag håller med alla som berömmer dig för ditt färgsinne, det är utöver det vanliga. Du inspirerar mig verkligen.
Tack

Anonym sa...

Dösnygga! Å den där uppläggningen måste jag testa, ser snyggt ut.
Lycka till med dina projekt, Duktiga Du!
Kram från en arbetslös, arbetssökande, döless i Norr

mormor sa...

Mycket vackra vantar, önskar jag kunde sticka så fint.
Låt det trösta dig, när du behöver tröst. Låt stickningen bara glädja dig i övriga tider.
kram Monika

ANNEPÅLANDET sa...

Utrolig fine votter! Godt fargevalg! Du gjør noe ekstra fint ut av alle mønstrene i boken :-)
Godt at strikkingen kan være til trøst!

tygochgarn sa...

Vilken häftig effekt det orange-spräckliga garnet gav ihop med det grå - nästan 3D-effekt ju!

Irene Lundell sa...

Hej, jag återkommer ständigt till din blogg, jag blir enormt inspirerad av din stickning. En tanke när du skriver om din höst är att jag tycker du verkar osedvanligt bra på att liksom bara låta det vara så. Vilket jag tror är en viktig drivkraft i att också komma förbi det där gråa trista, att inte forcera det som ska igenom kropp och själ. Hoppas du hittar energi framöver och att du inte stickar mindre när du är glad.

Anonym sa...

Du är en källa till inspiration för många. Har besökt din blogg ofta men inte tidigare kommenterat. Önskar dig kraft och hoppas allt ordnar sig.
Synnöve

Yarn-Madness sa...

Nog är de snygga - alldeles ushligt snygga till och med!