En linnetunika

 Nysydd och väldans fin, en tunika från Stoff och Stil (mönster nr 72002-52) i tunn linne och viscose som jag också köpt därifrån. En tokfin modell som passar till allt och som är väldigt lätt att sy, Men en liten lustig sak man ska tänka på om man beställer mönster från Stoff och Stil är att du får bara den storlek som du beställde så det gäller att det blir rätt storlek. Jag sydde storlek 52 och den enda ändringen jag gjorde var att jag ställde ut  kjoldelen nedanför bysten så att den i nederkant är ca 5 cm vidare i var sida på båda styckena (alltså ca 20 cm ökad vidd totalt längst ner). Det gjorde jag för att jag vill ha mer form på min klänning, för visst tusan tänker jag använda den som klänning. (Men om du är längre än mig och vill ha den som klänning så är det nog bra att lägga till lite längd.)
En annan sak med Stoff och Stils mönster är att de är sömnadsvärldens motsvarighet till vintagestickbeskrivningar, det är väldigt kortfattade instruktioner. Så även om mönstret är superenkelt att sy så krävs det lite förkunskaper för att veta vad man ska göra och framför allt HUR man ska göra det.

Jag har levlat upp min tunika några snäpp genom att sy på ett band på insidan av fickorna, nederkanten och ringningen på bakstycket. Jag tycker att det ser så fint och arbetat ut att dölja fållarna på det viset och det blir som en färgglad liten hemlighet på insidan av det svarta. Sen ger det lite extra stadga åt sömmarna också.

Det här är det finaste och mest användbara jag sytt hittills och det kommer att bli flera såna här, skulle gärna ha en i ylle till vintern tänker jag och tunt jeanstyg skulle också vara fint.
Det finns så mycket jag vill sy men nu har jag lämnat tillbaka mammas symaskin för den här gången så nu får jag återgå till stickningen och drömma om vilken symaskin jag ska köpa när jag sparat ihop lite pengar.