2017 en liten summering

2017 har varit ett annorlunda stickår för mig, det har mest blivit smågrejer, strumpor, vantar men mest barnkläder. Restgarnsprojekt och sånt som det kan bli av en udda härva. Min stash har minskat stadigt de senaste åren och nu näst intill ekar det i garnskåpet. Det beror på en kombination av fattigdom och missär och att jag bara blir allt mer kräsen när det gäller garn. Dessutom har jag stickat som en tok de senaste åren.

2017 har jag stickat mindre och tillbringat mer tid i trädgården, visserligen kanske jag fortfarande stickar som en tok enligt de flesta men jag vet ju bättre.

Fyra koftor/tröjor har det blivit till mig själv, en alldeles lagom produktion. Loppan höll på att ta död på alla min sticklust men jag besegrade den och jag har använt den väldigt mycket, en perfekt vardagskofta. Över huvud taget har jag använt mina fyra nytillskott väldigt mycket och då är det ju som det ska vara. Försöker balansera mellan det "rediga"behovsstickandet och det lustfyllda spontanstickandet, kanske behöver jag vara lite mer lättsam nästa år och inte bara tänka på vad jag verkligen behöver.

Tre mönster har jag gett ut i år och jag känner mig ödmjuk och glad över att så många vill sticka dem. Det blir förhoppningsvis mer av den varan nästa år.


Jag har en liten lista på saker som vore kul att sticka 2018 men den tänkte jag ta om några dagar.

Istället kör jag en liten topplista enligt känd modell.


Årets stickteknik; Flerfärgsstickning så klart! På bredden och längden och överallt och jämt. Älskar flerfärgsstickning i alla dess former.


Årets färg; Grön! Knallgrön. Känns som om häften av mina stickningar varit gröna i år.
Årets ahaupplevelse; Vette 17. Tror inte jag lärt mig så mycket nytt. Däremot har jag blivit mer säker på att sy, känner mig som en syende person och kan använda min billiga lilla symaskin till det jag vill (i alla fall det mesta). Jag har sytt mycket barn och bebiskläder och det är sjukt roligt. Vill sy mer till mig själv men det är så förbaskat dyrt med tyg när man är fattig.
Årets projekt; Så svårt att välja, men jag säger den gröna koftan i helt svensktillverkat garn. Ett så roligt projekt och ett fantastiskt fint resultat i all sin enkelhet.
Årets garn; Här tänker jag inte välja utan jag måste nämna flera. Moods of Colors Humble regards from Devon, ett icke superwashbehandlat sockarn. Så väldigt fint, mjukt och hållbart. Och perfekt till flerfärgsstickning.

Tant Koftas Färgspelsgarn är något av det finaste jag testat, den där kombinationen av mjukt fast lite strävt och alldeles lagom ulligt.

Manduzana 2-tr Leicester och Gotland, så magiskt att få ha följt de här garnerna på nära håll. Helt igenom svenskt garn från finaste gården där kärleken till djuren står i centrum och så Amandas fantastiska färger på det.

Årets lycka; Trädgården så klart. Min största källa till glädje och lugn.

Och så Henrik Berggren. Att det kom en skiva. Att den är så fantastisk. Och att jag fick se honom två gånger. Så stort och vackert och vemodigt.

Ja sen blev jag ju faster för första gången nu i december, inte fy skam det heller.

Lilla Sundsjön mönstersläpp!

 Nu finns mitt nya mönster Lilla Sundsjön på Ravelry! Klicka bara på länken så kommer du direkt till min ravelrybutik.
Den här lilla mönsterstickade koftan föddes någon gång i våras när jag var sjuk och behövde något litet att sticka på. Prototypen blev så himla gullig att det bara måste bli ett mönster och nu är det färdigt, lagom till jul.

Lilla Sundsjön stickas runt nerifrån och upp med ett runt ok och klipps sen upp på slutet. Koftan har en smal passform med lite extra längd i kroppen. Du som stickat och gillat mitt gratismönster Glittertind kommer älska Lilla Sundsjön!

För att sticka Lilla Sundsjön behöver du;
Garn; Manduzana Merino Sock Sport i två färger.  Koftan visas här i grönt  ’Salazar’ (färg A) och vitt ’Natur’ (färg B). Ett perfekt garn till små bebisplagg eftersom det både är mjukt och slitstarkt och går att tvätta i maskin någonting som kan vara en fördel om du tänker ge bort koftan till ickestickande föräldrar. garnet ger också mycket vackert definerade maskor som passar mycket bra till flerfärgsstickning. Eller ett annat garn med en sträckning på ca 300m/100g, till exempel Kampes 2-tr ullgarn som jag stickat de två andra proven i.
 
Stickor; rundsticka och ev. strumpstickor 3 mm och 2,5 mm till resår eller de stickor du behöver för att få rätt stickfasthet. 
Stickfasthet; 24m/10cm 32v/10cm på stickor 3 mm i mönster, eller de stickor du behöver för att få rätt stickfasthet.

Koftan finns i storlekarna; 1-3 mån, (6-9 mån), 12-18 månader, ( 2-3 år) 
Beräknad garnåtgång; 100g grundfärg, 50g mönsterfärg, (150g grundfärg, 50g mönsterfärg), 150g grundfärg, 100g mönsterfärg, (200g grundfärg, 100g mönsterfärg)
 
Tillbehör; 6-8 små knappar. Du behöver dessutom restgarn att sätta vilande maskor på, minst 4 stickmarkörer och eventuellt band att sy på insidan av knäppkanten. 
Du behöver kunna; sticka räta och aviga maskor, sticka runt, flerfärgsstickning, förkortade varv, minskningar och ökningar samt läsa diagram.

Jag är så stolt och glad över det här lilla mönstret och jag hoppas att du ska tycka lika mycket om det som jag gör!
Stort tack till alla mina teststickare och till Samuel Wibeck som tagit bilderna på den gulliga modellen!
 

Galdhöpiggen och lite passformstrix

 Mönster; Mitt alldeles egna mönster Galdhöpiggen som jag är så jäkla stolt över. Det ligger så många timmars jobb bakom mina mönster och när det jobbet sen mynnar ut i någonting bra som många andra också uppskattar blir jag glad och det är värt alla omskrivningar och upprepningar.
Jag har i flera månader gått och längtat efter en egen Galdhöpiggen tröja, jag älskar min Galdhöpiggen kofta men ibland är helt enkelt en tröja mer mysig, och i Oktober slog jag till.
Jag har gjort några ändingar för att få den passform jag ville ha och jag tänkte att jag skulle dela med mig av dem. De här är små trix som jag brukar ta till när jag gör om ett herr eller unisexmönster till min egen kurviga kropp och funkar alltså lika bra på alla mönster som har den här raka lite lediga passformen.

Galdhöpiggen är alltså en helt rak tröja med lång ärm och runt ok, ganska ledig passform i kroppen och lite mer välsittande ok.
En väldigt klassisk tröja helt enkelt.
När jag stickar en sån tröja börjar jag med att hitta min storlek, det brukar vara xxl så även den här gången.
Personligen gillar jag tröjor som har en ledigare passform nertill och tightare passform över bysten och axlarna. För att få till den passformen brukar jag kombinera två storlekar, den storlek som passar bra över höfter och mage och storleken under den till oket. Hur kommer jag då fram till de storlekarna? Jag mäter mig runt magen på det största stället och hittar en storlek som har det bystmåttet ungefär, jag bryr mig ingenting i att mitt bystmått är betydligt större för där vill jag ändå ha en tightare passform. Sen tar jag ett nytt mått ovanför bysten högt upp i armhålorna och drar åt måttbandet hårt, sen tittar jag efter en storlek som har det som bystmått och så stickar jag oket i den storleken. (Det brukar alltid vara så att det är en storlek mindre än kroppens storlek.) Det här gör jag för att få en storlek som stämmer bättre över axlarna.
I det här fallet la jag upp xxl + 8 extra maskor eftersom jag ville ha en lite längre tröja som går lite längre ner över höfterna än originalmönstret. De 8 extra maskorna har jag minskat bort i sidorna två gånger med ca 12 cm mellanrum efter midjan, på det viset får jag en väldigt svag a-linjeform på kroppen.
Ärmarna stickade jag också efter xxl men jag var noga med att mäta längden (så som det står i mönstret) för att de inte skulle bli för långa. När du provar ärmen ska den vara så långt ner på handleden som du vill ha den och nästan hela vägen upp i ärmhålet men bara nästan.
På varvet efter sammanfogandet av kropp och ärmar minskade jag jämt fördelat över hela varvet ner till maskantalet för xl och sen stickade jag oket efter xl:s instruktioner.

På det här viset får jag en tröja med mer kvinliga former utan att lägga in massor med ökningar och minskningar för bysten med hjälp av bystkilar och liknande. Lätt som en plätt och snyggt som tusan.
Om du däremot är ute fter en mer rymlig tröja med mer rörelsevidd stickar du bara Galdhöpiggen rakt av, det blir kanonfint det med.

Garn; Mitt absoluta favoritgarn Istex Léttlopi i en otippad men jättefin färgkombination. Lila "Berry Heather" 9429 (8 nystan) rosa "Pink Heather" 1412 (2 nystan) och rostbrunt "Rust heather" 9427 82 nystan). Jag är så glad över att jag slog till på riktiga färger och inte fegade med grått som ju alltid är snyggast.

Stickor; 3,5 mm till resårer, 3,75 mm till enfärgad slätstickning och 4,5 mm till flerfärgsstickningen. (Det här är mitt sista tips för idag, unna dig att byta till ett halvnummer större stickor för flerfärgsstickningen, det blir sån stor skillnad och mycket snyggare för de allra flesta.)