Tack för den här gången fina hemlis!

 Idag kom det sista hemlispaketet, oj så mycket fint som fanns däri. Flammigt ullgarn som bara skriker tvåändsstickning och lyxigt silke/ull garn i den exakta rätta guldgula färgen som får det att skutta lite i hjärtat, dessutom sockgarn i de finaste färgerna ever (som kanske genast måste få bli en inspira cowl) och underbart växtfärgat grönt garn som också det skriker tvåändsstickning. Dessutom en massa fina fröer och fyrkantiga strumpstickor.

 Tack tack tack för allt! Den här hemlisomgången har verkligen varit full pott och det har varit så fint att få de här paketen särskillt nu efter att min mormor gick bort och allt blev så sorgligt. Jag har mina gissningar om vem du är men för att undvika pinsamheter kan du väl avslöja dig här i bloggen, vill så gärna tacka lite mer personligt. Jag kan tala om att jag har sått fröerna jag fick förut och det har blivit jättefina plantor.

 En glad gök med äppelträdsfnas i luggen tackar ödmjukast!

Om någon undrar hur det kändes att sticka med den fyrkantiga stickan jag fick i mitt första paket kan jag meddela att jag aldrig hann känna efter. Den gick av efter ca 5-6 varv på ett par bebisbyxor. Snopet, men nu ska jag testa strumpstickorna så fort jag bara hinner. Återkommer med rapport om känslan.

Ribbstickad vårtröja till M

Mönster; Non stop top (ravelrylänk) fast i min tappning. Jag lade upp enligt mönstrets minsta storlek (som är väldigt underlig om ni frågar mig) sen fick jag lov att tänka lite själv. Jag fortsatte raglanökningarna en bra stund till tills jag tyckte att tröjan borde passa en 8 månaders liten tjockis, sen satte jag ärm-maskorna på en tråd istället för att maska av och jag la upp åtta nya maskor under ärmen och sen stickade jag kroppen till lagom längd. Sist stickade jag ärmarna. Ränderna är stickade med två färger, 2 räta med mönsterfärg och så 2 aviga med vitt i två varv. Jag är jättenöjd med den här tröjan och jag tycker att M blev så fin i den. Dessutom älskar jag bilderna jag tog igår i dåligt ljus hemma hos mamma och pappa så där lite på vinst och förlust. Jag blir alldeles varm av att se dem och lite gråtmild av att titta på dem och min syster är så himla fin!

Garn; Rester, bara rester. Det mesta av det vita är Gestal babyull, det räckte inte riktigt till ärmarna så jag skarvade i med lite Qualitas sock men det syns faktiskt inte. Det röda är fabel och det blå är Semilla DK. Jag skulle tippa på att det allt som allt gick åt lite mer än 100g.

Stickor; Mestadels rundsticka 3 mm men ärmarna stickade jag på strumpstickor 2,5 mm.

Mormorsrutor till lilla M

 Mönster; Helt vanliga mormorsrutor och några med en prick i mitten. Ihopfogade med smygmaskor från rätsidan och fyra pillvänliga tofsar i hörnen. Ett roligt restgarnsprojekt i glada färger som matchar sittvagnen.

Garn; Det gröna är Mandarin naturell från Sandnes, det orangea är Muskat från Drops och det blå är Catania, alla garnerna är bomullsgarner. Det blå är det enda jag köpte det andra hade jag hemma (presenter från bloggläsare, tack tack). Det känns extra finfint när restgarnsprojekt verkligen tömmer lagret istället för att fylla det med nya skvättar.

Virknål; Min gamla vanliga, 3,5 mm av bambu från Drops.

Min katt är en mördare

Lite så som det känns just nu. Fast Marit är gulligare när hon lipar än vad jag är. Hon har visat sig vara en riktig mördare och äter småfåglar på löpande band. Inte okej.
Men det är ju svårt att inte gilla henne ändå, trots hennes mordiska instinkter.

På fredag är det begravning. Efter det hoppas jag att allt känns lite mindre som blä.

Devon

 Mönster; Devon (ravelrylänk) av Cookie A från boken Sock Innovation. Ett roligt och lätt spetsmönster som sitter riktigt bra på foten. Det tog ganska lång tid att sticka de här strumporna men enbart för att jag har haft så mycket på gång samtidigt. Jag gjorde resåren lite längre och så kortade jag av skaftet med en rapport annars så följde jag mönstret.

Garn; Fabel i min favorit färg. Ett och ett halvt nystan ungefär, plockade ur garnlagret.

Stickor; 2,5 mm addi bambustrumpstickor.

Sticka, stickade, stickat

 M's lilla ribbstickade tröja ligger på tork, hoppas på FO-bilder så fort jag och världens sötaste bebis är på samma ställe samtidigt. Jag är jättenöjd med den här tröjan, den blev precis så bra som jag hade hoppats på. Inte syns det särskilt mycket att jag stickat ärmarna i ett annat naturvitt garn heller. Den ser lite fladdrig ut i nederkanterna men det blir bra så fort tröjan sitter på, jag avmaskade extra löst för att den inte skulle sitta åt och dra sig fult.

 Ränderna är inte den klassiska "Pippi-randen" utan jag har stickat 2 räta med mönsterfärgen och två aviga med bottenfärgen i två varv och så upprepat det var åttonde varv.

 Här ligger en försenad födelsedagspresent och gottar sig. Det ska bli en Arroyo (ravelrylänk) men nu är garnet slut och stickan var så tråkig att sticka med så jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Beställa mer garn och bita ihop tror jag.

Ett par nya raggsockor till mannen håller också på att växa fram så sakta, riktig "jag är för trött för att göra någonting annat"-stickning.

Nu åter till soffan, jag är på väg att bli förkyld och jag har både ont i nacken och huvudet och har ingen lust med någonting. Inte ens att sticka faktiskt, tror att jag ska kura ihop mig till en boll och sova lite.

Alla dagar blir igår

Och där faller ännu ett år


sönder till små minnen

all dagar blir igår

Varför väntar du här på ingen

speciell, ingen särskild



Hur länge ska du stanna kvar ikväll?



Och där faller ännu en tår

rinner nedför kinden

Jag ska kasta allt när jag går

Fräta bort allting med Thinner

speciellt sånt man

aldrig får glömma

Jag ska stanna kvar länge ikväll



Och där faller ännu ett år

spricker upp och försvinner

men av dagarna som går

ska jag fylla varje timme…

speciellt och alldeles särskild



ska jag vara innan det

blir kväll igen…


Thinner - Kent

Den här veckan har känts lite som en käftsmäll, ett slag i magen så man tappar luften och vacklar omkring lite utan mål och riktning.  Nu snöar det dessutom, säkert åtta centimeters tjock nysnö har lagt sig som en dämpande filt över allt som egentligen borde vara. Jag tar det som ett tecken, kurar ihop mig under filten, dricker stora klunkar te och sätter livet på paus.

Elva frågor från fröken C

Fina fröken C har skickat 11 crazy questions till mig och det livade verkligen upp och passade så himla bra denna kalla och gråa dag. Så varsågoda att lära känna den här göken lite bättre. (Som vanligt är jag skitdålig/ovillig att skicka saker vidare men ego som jag är var det roligt att svara!)

1. Om du skulle få utveckla valfri extra kroppsdel, vilken skulle det vara?
Spontant, en penis så att man kan kissa i skogen utan att kissa på skorna.


2. Återge den konstigaste dröm du kan minnas.
Min konstigaste dröm som jag kommer att tänka på nu är en jag drömde här om natten. Min fina Lina var så glad så glad över att hon skulle få sitt badrum renoverat, hela huset skulle få sina badrum renoverade och hon var hur pepp som helst. En sekund senare berättade hon att det var klart och hon ville visa mig sitt nya badrum. Badrummet var ett litet avgränsat område i en sjö i utkanten av vår stad, avgränsningen hade kaklat golv men man stod i sjön och duschade. Hon var glad som en lärka och jag ville inte förstöra hennes glädje men jag tyckte att det var sjukt skumt och väldigt opraktiskt. Dessutom var inte "badrummen" uppmärkta med lägenhetsnummer men om man råkade ta det som hörde till ens egen lägenhet vann man ett pris.   Hum...hum... 

3. Du är tvungen att leva resten av ditt liv enbart tillsammans med en djurart, alltså joina deras flock/stim/habitat, vilken skulle du välja och varför?
Jättesvår fråga, men sidensvansar ser ut att ha så himla mysigt tillsammans när de sitter och käkar rönnbär, så jag säger det.

4. Vilken är din alla tiders bästa lärare?
Å svårt igen. Min historie och svenska lärare på gymnasiet var underbar, dramatisk, tankspridd, knivskarp och pensionsmässig. (Min mamma hade honom också på gymnasiet.) Han dramatiserade historien med olika röster och helt sjukt dåliga teckningar på tavlan som ingen förstod. Han inspirerar mig fortfarande, det är häftigt att kunna sitt ämne utan och innan så att man kan kosta på sig att vara en pajas.

5. Ett land du måste besöka innan du dör.
Alltså om det nu måste vara ett land (jag är ju inte så förtjust i utomlands) så säger jag Island. Jag har alltid dragits till det kärva och fuktiga och män med rött lockigt skägg i ylletröjor som ser vindpinade ut. (Men jag gissar att allt det finns på Gotland eller i Norge också.)

6. Har du slagit någon nån gång och varför?
Yes! Men bara en gång som jag är stolt över. Jag slog på en kille i min klass när vi gick på lågstadiet (?) han var bara så otroligt jobbig och jag tröttnade så otroligt på att han alltid retades och härjade. (Så här i efterhand inser jag ju att det var synd om honom men just då var jag skitnöjd när jag kom hem i sönderriven tröja och talade om att jag hade slagits. Dessutom lämnade han mig ifred efter det.)

7. En låt du vill dansa till en försommarnatt.
Det beror ju på vilken sorts dans allra helst skulle jag vilja dansa en vals med min morfar men det går ju inte så jag säger fuldans till Add it up med Violent Femmes. (Och falsksång så klart.)


8. Motivera vad som är lagom antal språk att kunna tala hyffsat.
För mig skulle det nog vara fyra. Jag talar ju svenska (rätt bra iaf) och engelska sen borde jag ju tala tyska efter fyra års råplugg för det känns så himla bortkastat att inte kunna det liksom men om sanningen ska fram så förstår jag bara en del och talet har jag tappat helt. Mitt fjärde språk som jag verkligen vill lära mig är persiska, jag är så förälskad i det språket och kulturen och jag skulle ha jättestor nytta av det i mitt jobb. Note to self: leta reda på en kvällskurs i persiska.

9. Den här frågan skulle jag stå på barrikaderna för: Jag har stått /står på barrikaderna för många frågor, jag är starkt övertygad om alla människors lika värde och vikten av att försvara det. Rasism, nazism och främlingsfientlighet är frågor som har engagerat mig sen jag var ett barn och något som jag jobbar mot varje dag.

10. Ett namn dina barn aldrig skulle få.
Med risk för att göra mig osams med väldigt många bloggläsare. Här kommer en hel radda namn som INGEN unge borde heta. Kevin, Melissa, Tindra, Dennis, Tommy, Jerker, Konny, Jennifer, Sandra, Donny, Bo, Jörgen, Inga-Lill, Benny och Tiffany.

11. Vilken egenskap hos dig själv är du ruskigt stolt över?
Jag är så förbannat självgod att jag är stolt över många egenskaper, min humor, min integritet, min förmåga att känna stora känslor, att jag aldrig är långsur och mitt goda självförtroende.

Gullig gulligare gulligast

Å herre Gud vad han är gullig den där ungen! Tröjan passar dessutom, bara ärmarna kvar nu. Ännu ett riktigt restgarnsprojekt enligt "man tager vad man haver"-principen. Jag skarvar i med annat garn i ärmarna men jag tror att det blir toppen. (Någon gång inom en inte allt för snar framtid ska jag faktiskt köpa garn som räcker till ett helt projekt och sen ska jag sticka efter mönstret och inte ändra någonting. Det ska bli mycket spännande.)

Aprilhimlen som jag minns den

Älskade L fyllde visst år igår och det var någonting alldeles extra i luften. En kväll att minnas länge med mycket skratt, fuldans och trams. Precis vad den här göken behövde.

Och om du tycker att jag är lite konstig så är det för att jag är det

"I wear black on the outside

'Cause black is how I feel on the inside

I wear black on the outside

'Cause black is how I feel on the inside"





Och så en liten video på det. Unloveable med the Smiths.

En sinnesstämning passande en fredag den trettonde. Det stora vemodet bör alltid ha Morrissey som soundtrack så jag bjussar på två fin fina länkar till om det skulle vara fler än jag som känner sig blå i Aprilskymningen. Half a person (men mycket kreativ video) och Unhappy birthday (min alltime favorit).

Och nej jag har inte fägat håret, jag har bara lekt lite med datorn igen. Tyckte att det passade humöret.

Jorå så att

Det tar sig! sa mordbrännarn. En strumpa klar och en påbörjad.Och så äntligen sol idag. Passar mig ypperligt som både ska måla och beskära äppelträd idag.

Någonting litet igen

Ha ha ha! Istället för att sticka klart alla små påbörjade stickningar (diverse strumpor och sjalar) så startade jag så klart upp en ny liten stickning. En liten ribbstickad vårtröja till Lilla M så klart. Jag har i stort sett följt det här (ravelry-länk) mönstret men jag har lagt till lite mer maskor och fler varv. Tanken är också att den ska bli långärmad.

Renoveringen går vidare i tv-rummet

Jag målar och målar och latexfogar så att det känns som att armarna ska gå av. Jag hoppas att vi har ett tv-rum innan påsklovet är slut. Kanske lite orealistiskt men jag ska banne mig göra mitt bästa.

Alldeles för många stickningar i det här stadiet

Har alldeles för många små projekt på gång samtidigt. Tror att jag ska försöka få någonting klart. Som den här Nemesis till exempel. Jag gillar verkligen det här mönstret, skulle vara fint till en tröja också, kanske till lilla M.

Färgglad

Idag har jag gjort någonting som jag alltid drar mig för in i det längsta, jag har färgat håret! Den här gången blev det både slingor och henna och det blev jätterött och fint. Nu fattas bara en klippning men min frisör är på långtidsvistelse i Tyskland så jag har lite ångest inför det. Men det är väl bara att ta tjuren vid hornen och beställa en tid fast det bär emot när samma person har klippt mig i över tre år.

Och nej, cherry är inte min färg på läppglans ser jag.

Bloggtystnad råder. Det är alltid en balansgång, det där avgörandet om hur mycket man ska berätta, hur privat man ska vara i offentligheten. Eller vad det här bloggandet nu är. För inte känner jag mig särskillt offentlig, mer som en avbild av mig själv i något softare ljus. Det brukar vara självklart vad som passar sig att skriva och vad som inte passar. Fast ibland passar det bäst att vara tyst.

För det finns liksom ingenting att säga.

Min mormor är död. Min fina lilla trötta mormor som var så gammal så gammal. Någongång när jag inte längre vaknar och gråter på nätterna ska jag skriva någonting fint, någonting om trygghet och värme och hur veteskorpor doppade i hallonsaft smakar. Men tills vidare är jag nog mest tyst, stannar hemma från jobbet vissa dagar när jag bara inte orkar, virar in mig i täcken och plöjer ungdomsböcker, pratar i timtal med Lina i telefon och tänker de där livskristankarna jag alltid förknippar med avslut.

(Tyck inte synd om mig, gör något fint för någon ni tycker om istället för hur långt det här livet än blir är det alldels för kort för att slösas bort på dumheter.)