söndag 1 juli 2012

Jag finns


Jag finns här. Jag läser era bloggar, kommenterar ibland, bläddrar på Ravelry, klickar på hjärtat oftare, läser alla mejl, svarar sällan. Jag finns här men ändå inte riktigt. Är suddig i kanten. Drar mig undan från alla sociala sammanhang även de jag verkligen skulle behöva.Saknar mina stickvänner men förmår mig inte riktigt att höra av mig men jag hoppas att ni vet vilka ni är och att jag saknar er massor, även de av er som jag aldrig träffat.

Jag skulle vilja berätta allt, någon dag SKA jag berätta allt, men inte just nu. Baksidan av att ha sitt bloggnamn tatuerat på armen är att jag självklart inte är anonym längre och det finns saker som inte längre kan skrivas här. Ändå är det svårt att inte låta fingrarna slinta på tangentbordet när både hjärtat och hjärnan är fyllt till bristningsgränsen av en enda sak. Därför blir det glesare mellan inläggen, därför måste varje ord vägas.

Men ni ska veta att jag finns här och under ytan bubblar ett ursinne, en sorg och en kärlek starkare än livet självt.  // Erika

44 kommentarer:

Mette sa...

Jag blir lite mållös. Jag känner dig ju inte annat än genom bloggen. Men du berör mig och jag tänker på dig. Jag hoppas att du får utlopp för dina känslor på något sätt så att de inte blir kvar där inne.

mormor sa...

Min första tanke är: Kära vän. Sen kommer jag på- som Mette, att jag bara känner dej genom bloggen.
Men även mej- Berör du!
Jag önskar också att du får UT och blir av med det gamla, hemska och att den levande livssugna Dödergöken får ta all plats.
Kramar.

sjusoverskan sa...

Kan bara säja KRAM!
Inger

Iréne JB sa...

Skickar en kram jag också, trots att inte jag heller känner dej irl.

disa sa...

Hoppas det blir lite lättare snart, vi är många som tänker på dig!! *kramar om*

Anonym sa...

Stickar en kram till dig:) Ta hand om dig!
F

marremorr sa...

Varma tankar till dig!

Joanna sa...

Kramar!

Catarina sa...

Bamsekram!

Anonym sa...

bästa du! :-)
Trogen läsare av bloggen. Kram

Anette L sa...

Du gör skillnad!

Kram
Anette

Anonym sa...

Skickar en kram till dig och tänker på dig och hoppas att allt blir bra för dig.
Kramar från Kati i Örebro

ankie sa...

Måste oxå få säga lite av det som redan sagts. Du inspirerar, du berör och du är värd allt gott.
Även jag känner dig bara genom cybern (trots att du bor i min "lilla" barndomsstad) men känner ändå enormt med dig när du skriver att nåt är på tok.
Hoppas allt repar sig så gott det går så snabbt som möjligt.
Sköt om dig!

Isan sa...

Kram <3

Manduzana stickar sa...

Jag önskar att det som tynger dig försvinner illa kvickt! Kram

Ulla sa...

Hoppas allt ordnar sig till slut. Efter regn kommer solsken, ett slitet uttryck men kan oftast bli sant. En gammal dam sa till mig en gång - oroa dig inte i förtid, ta problemen först den dagen de kommer. Så sant så, har det visat sig.Vänliga tankar till dig hälsar Ulla på Mellangården uti Bohuslän!

Textil med mera... sa...

Sänder dig styrkekramar! Hoppas det tunga lättar snart.

Ruta Ett sa...

Jag vet precis hur det känns. Been there, done that.
Men vet att bättre tider kommer - det är bla. en tidsfråga och man behöver få formulera det i ord för någon.
Jag håller på dig!

Anonym sa...

Skickar en länk till en underbar låt.
http://www.youtube.com/watch?v=ZFIcP_Tcgmo
Kram/c (som alltid läser din blogg)

Anonym sa...

"Jag finns" skriver du ..
Du vet väl om att du är värdefull, säger jag ..
Jag blir alltid inspirerad, kreativrik och glad av alla dina inlägg och bilder ..
Mina tankar och kramar går till dej ..
Sköt om dej!
/Bitte

Liisa sa...

kramen då. Vi som läser din blogg finns också kvar.

Johanna sa...

Du finns i mitt hjärta, alldeles luddigt inbakad, så där fin som bara du är. Färggladaste vännen.
En tanke räcker, inbland orkar man inte mer, men det är tanken som räknas.
Kram som räcker nästan till fattigskogen

Anonym sa...

Här är en till som du berör och inspirerar i massor!! Hoppas allt blir bättre för dig snart! Varma tankar till dig från ännu en trogen bloggläsare / Bellis

Katja sa...

Men lilla gumman..... Många som bryr sig! Kram

Zachsian sa...

Jag vill skriva något här som stöd men är osäker på vad jag ska skriva. Jag känner inte dig personligen och vet heller inte vad det är som gör dig ledsen. Jag läser din blogg här nästan varje dag, och ser fram emot dina inlägg. Din skaparkraft och värme till livet inspirerar. Många tankar till dig. kram

Anonym sa...

Började läsa din blogg som en stickblogg men idag gör jag det lika mycket för all annan inspiration, ditt engagemang, din frustration och din omsorg märks, skvalpar och skvätter över även när du inte säger saker rakt ut. Stå på dig, du är viktig!

Fina sa...

Har följt dig alla dagar på din blogg. Du berikar mitt liv!! Varma tankar till dig!!!

agata sa...

Jag vet ju inte vad som gnager som gruskorn i din själ, och även om jag vet att det förmodligen inte är någon tröst när man går runt med det där skavet så har vi alla det så på olika sätt.

Det bästa med en egen blogg är att man berätta precis så mycket man vill eller inte vill berätta. Och vad du än vill berätta så är vi här och lyssnar.

Njut av det du kan njuta av. Kram!

Paradiset Kaos sa...

Skickar en stor styrkekram till dig!!!

Fjallblomman sa...

fast jag inte heller känner dig, (sällan kommenterar men ofta läser vad du skriver) skulle jag vilja ge dig kram. Inte säga nått.. inte fråga! Bara finnas för dig en liten stund! Vi behöver alla varandra, speciellt då det där baskade livet ger oss citroner gång på gång..

KRAM

Anonym sa...

Lilla stumpan! Jag känner med dig. Det gör ont att du mår så dåligt. Kram Kerstin

Inges uldprogram sa...

Jeg vil bare sige en varm kram fra mig også.

Johanna sa...

Här kommer en till kram! Hoppas att värmande solstrålar får bryta igenom det som inte är bra. Ta hand om dig!

Anonym sa...

Kramar, läser dun blogg varje dag. Vilken inspiration du ger. Lena

Lill Skräddardotter Engström sa...

Varma kramar

Anonym sa...

Här är en till som troget läser din blogg, känner dig inte men känner med dig, alla kramar du behöver får du här, kram.

teresa sa...

Hoppas att du kan njuta av sommaren trots allt. Motgångar är tufft, men om man låter sorgkänslorna få finnas där tills de avtar av sig själv, så blir man ofta starkare o kanske lite lyckligare. Du är värd allt gott! Kram

Hantverkshuset sa...

Kram till dig, du är bäst!

Från en som följer dig på din blogg.

Denice sa...

Du skriver så fint, och ärlig, rakt, att det där som tynger och gör ont hos dig gick rakt genom skärmen och in i mitt hjärta och min mage. Skickar en kram, även om jag inte känner dig och du inte mig, så är vi alla medmänniskor. Önskar dig allt gott!

Anonym sa...

instämmer med alla tidigare lovord som skrivits om dig!

Precis som så många andra känner jag dig bara genom din blogg. Men att du har hjärtat utanpå hela tiden är uppenbart på gott och ont...

Men du är viktig och du gör skillnad. Så varför inte ha en anonym blogg vid sidan av denna? där du kan skriva om det som berör dig utan att du namnger eller pekar ut? där du kan skriva om det som berör dig och hur du hanterar det...

Emelie sa...

Jag känner inte heller dig, utan bara genom bloggen. Den är en källa till inspiration och jag hoppas att du kan finna ro och glädje snart. Det verkar vara nåt jobbigt du bär på men jag hoppas du finner en lösning som gör att du mår bättre.

Anonym sa...

Att läsa din blogg hjälpte mig genom min depression och ångest genom att vara en daglig dos av mod och liv när jag inte orkade känna något positivt själv. Tack och lycka till.

Sarah sa...

Jag känner inte heller dig mer än genom det du delar med dig av på bloggen. Din blogg är ett obligatoriskt och välgörande vattenhål när jag sitter vid datorn och jag hoppas att du snart finner den kraft och energi du är så väl värd!

Johanna sa...

Tack för din fina blogg! Vill bara säga att jag varit i samma hopplösa svarta hål, men har kommit ut på andra sidan och det är finare än jag nånsin kunnat hoppas på eller föreställa mig! Värt all smärta flera gånger om! Hoppas du orkar kämpa vidare!