fredag 2 december 2016

Havregrynströjan

 Mönster; Jag är så himla nöjd med min lila Brick som jag stickade tidigare i år att jag bestämde mig för att sticka en till. Min lila är ju en liten kort sak som är kortare fram än bak och med en rundad nerkant, den här gången ville jag ha en länge, något slappare vanlig tröja liksom.
Det jag verkligen gillar med det här mönstret är att halsringningen sitter så bra och den har så fin rundad form. Det är också jättefint med en sån här uppifrån och ner raglan där raglanökningarna ligger högre upp mot axeln. Men se upp så att inte ärmarna blir för vida, det gäller att prova sig fram så att man vet när man ska sluta öka för ärmarna.
Jag ville att min tröja skulle ha en slapp lite mer a-linjeaktig form så jag har inte gjort några minskningar under bysten utan bara ökat väldigt långsamt med långt mellanrum för en försiktigt utställd tröja. För att kompensera min stora byst har jag lagt in ett par förkortade varv över framstycket så att den inte blir kortare fram när jag har den på mig.

Garn; Det allra roligaste med en här tröjan är nästan garnet och framför allt färgen, en så in i bomben otippad färg för mig. Jag hade planerat för den här tröjan hela hösten och tänkte den i ett alldeles speciellt mustigt orangerött Magasin duett-garn, när jag hipp som happ hamnade på Syfestivalen i Stockholm tänkte jag att jag skulle handla garnerna på plats.
Döm om min förvåning när mina ögon bara drogs till alla underbara neutrala färger i Petras monter.
Det slutade med att jag kom hem med 5 nystan Supersoft i färgen Almond och 6 nystan Donegal Tweed i färgen Benvit. Det går nämligen åt mer av tweeden när man stickar med en tråd av var. En bit in i projektet fick jag kalla fötter och köpte ett nystan till av tweeden men det behövdes inte till slut. De båda garnerna blir tillsammans helt magiska tycker jag och tröjan fick den där diffusa, vackra och finstämda havregrynsfärgen. Jag är så glad och nöjd över att jag vågade tänka utanför mina vanliga färger.
En sak man ska tänka på när man stickar med Supersoft och Donegal tweed är att plagget krymper rätt rejält på längden, jag stickade min tröja ca 4 cm längre än vad jag ville ha den men jag hade kunnat sticka ett par cm till.

Stickor; Alla resårer med 3,5 mm och själva tröjan med 4 mm. Det blir faktiskt ganska glest före tvätt för mig men efter tvätt blir ytan perfekt.








2 kommentarer:

Heidi sa...

Bra att veta att Supersoft och Donegal Tweed krymper på längden. Det tänker jag lägga på minnet.

Tröjan är skitsnygg!! Man riktigt ser hur skön den är att ha på sig:)

Men att sticka raglanökningarna så att de ligger högre upp på axeln är svårt att få till. Även om jag tycker att det är finare än "vanlig" raglan.

Sara sa...

Roligt att höra om garnkombinationen. Har stickat med garnera var för sig och gillar dem, men inte stickat dem tillsammans. Något att prova.