måndag 24 juli 2017

Dödergök väver!

 Det var en gång en gök som gick på gatorna precis som en vanlig människa och gjorde det folk gör mest. Eller kanske inte enbart det folk gör mest men ändå, ni hajjar. Sen kom det där alldeles vanliga livet emellan och blev särdeles ovanligt och när dammet hade lagt sig fanns det inte så mycket kvar av den vanliga gamla göken som gjorde det folk gör mest.

Jag kommer nog aldrig bli den jag var innan och kanske kommer jag aldrig kunna göra det folk gör mest men jag vill i alla fall försöka göra det där andra.

Som att väva till exempel. Jag har längtat tillbaka till vävstolen så länge men både ekonomi och ork har satt stopp. Men längtan har växt sig starkare och helt plötsligt föll allt på plats via en alldeles särskilt fin instagramvän, hon frågade om jag skulle vara intresserad av att köpa hennes mammas vävstol och det var jag så klart. Så i början av juli åkte vi på ett litet sommaräventyr som landade i Norge och den perfekta vävstolen följde med oss hem genom ett hisnande vackert Värmland.

Jag hade längtat så länge att det gick inte att hålla tillbaka vävlusten mer så inom loppet av fem dagar var vävstolen monterad, varp planerad och varpad, varp pådragen, solvad, skedad och framknuten.
Processen var mycket mer känslosam än jag var förberedd på och så mycket sorg över det som blev annorlunda än det var tänkt men också ren glädje över att orka läsa instruktioner till kontramarschens miljoner snören, sätta alla på rätt plats och ro i land med det sköljde över mig.

Det gör någonting alldeles särskilt med själen att göra någonting du är riktigt jävla bra på, en känsla av någonting som ingen kan ta ifrån dig. Men samtidigt en rätt saftig duktighetsfälla för mig att falla tillbaka i. Men jag har lovat mig själv att det är vävglädjen som ska styra, jag ska tillåta mig själv att sätta upp korta varpar med just det jag vill väva för stunden, inte göra någonting för någon annans skull och skita i hur stadkanterna ser ut (skitsvårt eftersom jag alltid strävar efter perfektion och jag mår lite illa av att bara skriva att jag ska skita i dem).

Första väven blev tabletter med olika beiga bomull 16/2 i varpen och grovt lin i jordiga färger som mönsterinslag. Tekniken kallas halvdräll eller fattigmansdräll och vävs på fyra skaft med fyra trampor och det är en utav mina absoluta favorittekniker.
Målbilden blir att sensommarduka med de här tabletterna, sandfärgat porslin och överdådiga buketter från köksträdgården och känna mig stolt och glad.

  





6 kommentarer:

Heidi sa...

Jag vet ingenting om vävning, men jag minns inlägg du skrev för väldigt länge sedan om vävning, hur mycket du älskade det, och hur fel allting blev...

Som vanligt blogläsare är jag så glad för du har hittat "tillbaka" till vävstolen. Jag ser fram emot att läsa inlägg där jag lär mig mera, och får se bilder där du struntar i hur stadkanterna ser ut och fokuserar på att det skall vara roligt för dig:)

fale artut sa...

Du och din vävstol, det är ni som styr. Ingen annan. SÅ roligt att läsa, jag tror att det är något särskilt med vissa vävstolar. Din är nog inget undantag, bevara känslan. Vackert inlägg, allt med sig!

Charlotte sa...

Välkommen till vävträsket! Lätt att hamna i svårt att ta sej ur. Jag har ju inte kommit längre än till trasmattor. Men med dina bilder och min nya lilla vävstol så känner jag att jag skulle kunna väva lite dräll, får man fråga vart du hittat vävnotan? Mvh Charlotte

Efwa - Medea sa...

Underbart att hitta tillbaka till vävningen. Jag har en vävstol uppställd men har inte vävt på vääldigt länge. Men någon gång så.

Anonym sa...

Ulla Hurra för dej. Tror vävning och spinning är på framfart. Är själv just nu fast i bildvävning med trasorliksom crazy quiltning. Livsfarligt med Tradera som har mycket pärlor spets mm. Fingret trycker gärna till. Trasor och vävgarner har jagmycket av sedan mina 20 år i Marks kommun.Tygriket) Min omgivning fick ofta påminna mig om att affärerna nog ligger kvar så du behöver inte köpa upp allt nu. Allt detta släpade jag med mig till min nuvarande gård. Glömmer det ibland och köper nytt ändå. Funderar på att efter ett arbetssamt liv med djur mm nu när jag blivit pensionär skall bli en egoistisk textilnörd och unna mig mycket egentid ett tag. Hälsn från Bohuslän.

Annika Wahlstrom sa...

Härligt 😊 Heja dig Göken ❤️