Spruce Forest

 Mönster; Spetssjalar är ju det roligate jag vet, iaf bland det roligaste jag vet att sticka. Ändå påbörjade jag bara en enda spetssjal förra året och den blev inte ens klar. Trots att jag började i juni. Det har absolut ingenting med det här fantastiska mönstret att göra utan endast med mig själv. Jag stickade ett litet fel på ett varv när jag var kaxig och stickade utan att titta på diagrammet och sen hade jag inte energi nog att rätta det och sjalen blev liggande i en påse.
Men jag plockade fram den lagom till Tour de Ski och på en vecka stickade jag klart den.

Mönster är Spruce Forest, ett Brooklyn Tweed-mönster från Wool people vol 2, av min mönsterskrivningsidol, geniet Nancy Bush.
Jag älskar såna här spetssjalar av estnisk modell med ett upprepat mönster över hela sjalen. Egentligen ska den ha en uddkant runt om också men mitt garn räckte inte och så här i efterhand gör det inget, den är fin även utan uddarna.
Jag kan starkt rekommendera det här mönstret, det är lättläst och roligt att sticka och framför allt är sjalen jättevacker och inte för plottrig och gullig.

Garn; Ny fantastisk bekantskap för mig, Best Wishes from Devon från Moods of Colors. Ett obehandat BFL-garn i fingering som är både mjukt och fluffigt och glansigt på samma gång. Jag tycker så mycket om BFL-fibern jämfört med merino, den är mer fast och fibern är längre så garnet blir glansigare. Jag hade två härvor i färgen " A Bucket of Peas" dvs 800 meter och det räckte till en stort sjal men inte till en enorm sjal som den skulle blivit om jag stickat spetskanten.

Stickor; 3,5 mm.

Tvåändsstickade halvvantar

 Mönster; Före jul blev jag så väldigt sugen på att sticka lite tvåändsstickning, ingen särskild tanke med det utan bara lite okynnesstickning. Jag hade en härva superfint garn i skåpet som ville bli nåt med mycket krus så jag utgick från min egen grundmodell av tvåändsstickad vante (finna att köpa på ravelry) och dekorerade den del med lite eget påhitt dels med krus från boken "Tvåändsstickat". Halvvantarna har lite utställd krage, ett diskret flerfärgsmönster och som sagt massor med krus.

Garn; Jag fick en jättefin present av en väldigt fin vän i höstas, en härva av "JonErsgarnet Prinsessan starkt". Ett 100% svenskt z-tvinnat ryagarn från JonErs-gården i Ångermanland. Som en liten dröm, glansigt, lagom hårigt och lagom mjukt. Lite hårt att sticka med men jättevackert efter tvätt. Mönstert poppade verkligen så som man vill med tvåändsstickning.
Till uppläggningen och detaljer har jag använt Tant Koftas urfina färgspelsgarn i färgen Kråke.

Stickor; 3 mm strumpstickor.

Sånt jag är sugen på att sticka

Jag har inga riktiga drömprojekt som jag verkligen suktar efter att sätta tänderna i 2018 men jag har ändå några lösa funderingar kring sånt som jag behöver och sånt som vore kul att sticka.

• Jag behöver en svart sjal. En stor svart sjal i lagomt ulligt och fluffigt garn. Kanske en Gold Rush Shawl som jag haft som favorit jättelänge eller en Golden Valley, en inte allt för gullig spetsjal i fingering garn är ju trots allt det roligaste att sticka. Jag funderar på Visjögarn eller en alpackablandning. 
• Jag skulle också behöva en svart mössa, en helt vanlig lite tunnare mjuk mössa. Mössor är min akilleshäl, jag stickar och stickar mössor och sen i slutändan använder jag ett fåtal av dem. Nästan ingen modell är fin på mig. Jag kan sitta i timtal på Ravelry och surfa mössmönster. Här kommer några av mina favoriter, därmed inte sagt att jag kommer att passa i någon av dem när jag väl stickat dem. Vintermossa, Lake Reed, Hot Cider, Clover, Cabled dad hat och Kingsley är några som står högt upp på min lista. Jag är väldigt sugen på att sticka en mössa med flätor men känner jag mig själv rätt kommer det i slutändan bli någon slags slätstickad lite hängig basker.
• Till min förvåning börjar jag bli sugen på att sticka en väst, har inte bestämt mig alls och det kanske inte ens blir något men tanken på en grå väst känns väldigt tilltalande. Cruden och Hunter är ju väldigt klassiska och skulle vara jätteroliga att sticka men jag tror att jag är ute efter något mysigare som Goldsmobile Top eller Alanis. Alanis ligger bäst till just nu men inget är säkert som sagt.
• Slutligen finns det ett helt gäng med koftor och tröjor som ropar väldigt högt på mig. Högst ropar Keera (älskar, älskar, älskar), Pomme de pin Cardigan (som jag aldrig hittar ett garn till som jag får rätt stickfasthet med), Laurie och Ursula cardigan (som jag skulle vilja göra i grönt).   

Nu när jag läser det så här så blir jag riktigt sugen på flera av de här projekten, jag tror att det blir ett bra stickår 2018!

Marius dress

 Mönster; Marius dress från Sandnes häftet Norske ikoner barn. Minsta storlekn ca 3 månader. Jag har stickat en sån här tidigare så jag viste redan att nåt är knasigt med mönstret. I alla fall på den minsta storleken. I original är den jättepösig och ärmarna är alldeles för korta, och då menar jag Tyranosaurus rex korta.
Jag har tagit bort lite vidd i kroppen och stickat fler förkortade varv i ryggen men den största ändringen jag gjort är att lägga till 7 cm på ärmarna. Oket stickade jag efter mönstret men jag la till ett förkortat varv i nacken innan resåren.

Det här är ju nåt av det finaste jag stickat om jag ska vara helt ärlig. Längtar efter att lilla plutten ska växa i den här, det kommer bli så sjukt gulligt!

Garn; Det grå är Moods of Colors Rustik i färgen Skifer moods.
Det vita är Moods of Colors Humble regards from Devon i ofärgat vitt.
Den fantastiska brända gulbruna är Madelinetosh Tosh merino light i min finaste färg någonsin Glazed Pecan.

Stickor; 2,25 till resår och 2,5 mm till allt annat.

Liten Rillejakke och lite till

På Luciadagen blev jag faster för första gången till en miniliten plutt som behövde lite ull för att hålla sig varm så snabbt som tusan stickade jag det här lilla settet.

Mönster; Koftan är en Liten Rillejakke från Strikkezilla (ravelry länk). Jag hade lite felaktig stickfasthet så jag har stickat ett mellanting mellan prematur och nyfödd för att få en ca storlek 46. Jag tyckte så mycket om det här mönstret, lätt att förstå norskan och en så fin konstruktion. Det är stor chans att det blir en till sån här i större storlek också. Tycker speciellt om att den ska ha en så här lätt och luftig stickfasthet, älskar fluffiga små plagg.

Byxorna har jag bara fristickat efter känd modell, bara yttepyttiga. De har resår upptill, förkortade varv bak och kil i grenen.

Mössan är ett litet prematurmönster jag hittade på Ravelry men jag hade feber när jag hittade den och nu hittar jag inte tillbaka till mönstret igen. Men det var superbra, bara slätstickning med rullkant.

Garn; Koftan är stickad i Permin Estelle i färgerna Light Olive och Butterscotch, ett super mjukt och fluffigt garn som passar perfekt till babyplagg.

Byxorna stickade jag i dubbel Supersoft i blekt vitt och så ganska rejält tvättade så att de blev fluffiga.

Mössan stickade jag i dubbel Teetee Elegant i naturvitt.

Stickor; 3,25 till koftan, 4 mm till byxorna och sen är det väldigt suddigt med mössan pga febern som sagt.

2017 en liten summering

2017 har varit ett annorlunda stickår för mig, det har mest blivit smågrejer, strumpor, vantar men mest barnkläder. Restgarnsprojekt och sånt som det kan bli av en udda härva. Min stash har minskat stadigt de senaste åren och nu näst intill ekar det i garnskåpet. Det beror på en kombination av fattigdom och missär och att jag bara blir allt mer kräsen när det gäller garn. Dessutom har jag stickat som en tok de senaste åren.

2017 har jag stickat mindre och tillbringat mer tid i trädgården, visserligen kanske jag fortfarande stickar som en tok enligt de flesta men jag vet ju bättre.

Fyra koftor/tröjor har det blivit till mig själv, en alldeles lagom produktion. Loppan höll på att ta död på alla min sticklust men jag besegrade den och jag har använt den väldigt mycket, en perfekt vardagskofta. Över huvud taget har jag använt mina fyra nytillskott väldigt mycket och då är det ju som det ska vara. Försöker balansera mellan det "rediga"behovsstickandet och det lustfyllda spontanstickandet, kanske behöver jag vara lite mer lättsam nästa år och inte bara tänka på vad jag verkligen behöver.

Tre mönster har jag gett ut i år och jag känner mig ödmjuk och glad över att så många vill sticka dem. Det blir förhoppningsvis mer av den varan nästa år.


Jag har en liten lista på saker som vore kul att sticka 2018 men den tänkte jag ta om några dagar.

Istället kör jag en liten topplista enligt känd modell.


Årets stickteknik; Flerfärgsstickning så klart! På bredden och längden och överallt och jämt. Älskar flerfärgsstickning i alla dess former.


Årets färg; Grön! Knallgrön. Känns som om häften av mina stickningar varit gröna i år.
Årets ahaupplevelse; Vette 17. Tror inte jag lärt mig så mycket nytt. Däremot har jag blivit mer säker på att sy, känner mig som en syende person och kan använda min billiga lilla symaskin till det jag vill (i alla fall det mesta). Jag har sytt mycket barn och bebiskläder och det är sjukt roligt. Vill sy mer till mig själv men det är så förbaskat dyrt med tyg när man är fattig.
Årets projekt; Så svårt att välja, men jag säger den gröna koftan i helt svensktillverkat garn. Ett så roligt projekt och ett fantastiskt fint resultat i all sin enkelhet.
Årets garn; Här tänker jag inte välja utan jag måste nämna flera. Moods of Colors Humble regards from Devon, ett icke superwashbehandlat sockarn. Så väldigt fint, mjukt och hållbart. Och perfekt till flerfärgsstickning.

Tant Koftas Färgspelsgarn är något av det finaste jag testat, den där kombinationen av mjukt fast lite strävt och alldeles lagom ulligt.

Manduzana 2-tr Leicester och Gotland, så magiskt att få ha följt de här garnerna på nära håll. Helt igenom svenskt garn från finaste gården där kärleken till djuren står i centrum och så Amandas fantastiska färger på det.

Årets lycka; Trädgården så klart. Min största källa till glädje och lugn.

Och så Henrik Berggren. Att det kom en skiva. Att den är så fantastisk. Och att jag fick se honom två gånger. Så stort och vackert och vemodigt.

Ja sen blev jag ju faster för första gången nu i december, inte fy skam det heller.

Lilla Sundsjön mönstersläpp!

 Nu finns mitt nya mönster Lilla Sundsjön på Ravelry! Klicka bara på länken så kommer du direkt till min ravelrybutik.
Den här lilla mönsterstickade koftan föddes någon gång i våras när jag var sjuk och behövde något litet att sticka på. Prototypen blev så himla gullig att det bara måste bli ett mönster och nu är det färdigt, lagom till jul.

Lilla Sundsjön stickas runt nerifrån och upp med ett runt ok och klipps sen upp på slutet. Koftan har en smal passform med lite extra längd i kroppen. Du som stickat och gillat mitt gratismönster Glittertind kommer älska Lilla Sundsjön!

För att sticka Lilla Sundsjön behöver du;
Garn; Manduzana Merino Sock Sport i två färger.  Koftan visas här i grönt  ’Salazar’ (färg A) och vitt ’Natur’ (färg B). Ett perfekt garn till små bebisplagg eftersom det både är mjukt och slitstarkt och går att tvätta i maskin någonting som kan vara en fördel om du tänker ge bort koftan till ickestickande föräldrar. garnet ger också mycket vackert definerade maskor som passar mycket bra till flerfärgsstickning. Eller ett annat garn med en sträckning på ca 300m/100g, till exempel Kampes 2-tr ullgarn som jag stickat de två andra proven i.
 
Stickor; rundsticka och ev. strumpstickor 3 mm och 2,5 mm till resår eller de stickor du behöver för att få rätt stickfasthet. 
Stickfasthet; 24m/10cm 32v/10cm på stickor 3 mm i mönster, eller de stickor du behöver för att få rätt stickfasthet.

Koftan finns i storlekarna; 1-3 mån, (6-9 mån), 12-18 månader, ( 2-3 år) 
Beräknad garnåtgång; 100g grundfärg, 50g mönsterfärg, (150g grundfärg, 50g mönsterfärg), 150g grundfärg, 100g mönsterfärg, (200g grundfärg, 100g mönsterfärg)
 
Tillbehör; 6-8 små knappar. Du behöver dessutom restgarn att sätta vilande maskor på, minst 4 stickmarkörer och eventuellt band att sy på insidan av knäppkanten. 
Du behöver kunna; sticka räta och aviga maskor, sticka runt, flerfärgsstickning, förkortade varv, minskningar och ökningar samt läsa diagram.

Jag är så stolt och glad över det här lilla mönstret och jag hoppas att du ska tycka lika mycket om det som jag gör!
Stort tack till alla mina teststickare och till Samuel Wibeck som tagit bilderna på den gulliga modellen!