tisdag 5 juni 2007

Gotländska vantar och Afrikanska vibbar

Nu är de färdiga att skickas i väg till en intet ont anande byteskompis. Jag håller tummarna för att hon ska blir glad och att de ska passa. Det är lite klurigt med byten på det viset, jag skulle nog ha velat ha lite fler mått att gå efter, det är ju väldigt stor skilnad på hur långa tummar folk har tex eller hur långt man har från tumgreppet till långfingertoppen. Jag är väldigt nöjd med dem och planer på ett par alldeles egna gotländska vantar ligger i bakhuvudet och gror men det får vänta till hösten. Jag har använt ullrester jag hade hemma, mestadels morjärvsgarn, synd nog börjar mitt garnlager sina så det är dags att skaffa lite nya spännande ullgarner. Något ekologiskt kanske?


Haha så här avtrubbad ser jag ut idag! Det är så svårt att ta kort på sig själv men jag ville ju visa min afrikanska klänning som jag sydde i morse. Kanske tvingar jag mannen att ta en helkroppsbild när han kommer hem. Tyget är underbart, jag tror till och med att det kommer från afrika, till mig kom det i en fyndpåse från L:s mamma och jag visse genast att jag ville sy en sån där typisk afrikansk klänning med fladdriga ärmar och v-ringning både fram och bak. Nu kan jag leka att jag är en av Bob Marleys körsångerskor! :)
Nu ska jag ägna mig åt mitt hem innan mannen och barnet kommer hem, jag inser att jag är mycket duktigare på det när barnet bor här, jag bäddar tom sängen! Sensation!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Personen som kommer få vantarna kommer med all säkerhet bli jätteglad - dom blev jättefina.

Sånna där afrikanska klänningar ser sådär skitsköna ut, tyget på din är jättefint.

Jag jobbade på ett ställe med bla afrikanska kvinnor, de sydde enormt smidigt ihop en klänning genom att bara vika tyget dubbelt och sy ihop nedifrån upp till ärmöppning, halsen hjälpte jag till med, de flesta ville ha rund liten hals.
Och sen tunna fina sköna tyger.

Dödergök sa...

Å tack! :)
Jag har velat ha en sån här klänning i säkert tio år så det var verkligen på tiden. Jätteskönt nu när det är så urslans varmt!

Anonym sa...

Den ser jätte,jätteskön ut och jag blir riktigt avundsjuk! Jag bodde i Rinkeby i Sthlm för ett antal år sen och inhandlade där ett antal till mig själv, mor och mormor. Tre generationer på Norrbottniska landsbygden i afrikanska tunikor det var nått det! :) Vantarna blev jättefina, jag skulle ha blivit dölycklig om dom var till mig!