I den sista dallrande minuten av februari, låt mig presentera: februaritröjan!

Mönster: Mitt eget, inspirerat av Elisabeth Zimmermann och hennes february baby sweater. Nu blev det ju i och för sig så att tröjan inte alls är stickad på samma sätt som hennes babytröja. Kanske är den mer som en avlägsen släkting. Min tröja är stickad nerifrån och upp fram och tillbaka på rundsticka. Jag har formstickat den över bysten och den har rynk i ryggen där livet börjar och mönstret slutar. Ärmarna är också stickade på rundsticka nerifrån och upp, sen har livet och ärmarna stickts ihop och bildat ett rätstickat ok med synliga raglan-minskningar. Jag har avslutat halskanten med en i-cord och det blev så bra så det måste jag göra om. Jag lärde mig ett nytt knapphål också av fru Zimmermann när jag ändå höll på och det var inte heller dumt. Jag är supernöjd med den hör tröjan och jag har redan använt den flitigt, den känns både fin och avslappnad samtidigt och passformen är perfekt.

Garn: 2-trådigt naturvitt ullgarn från Morjärvsullspinneri, jag hade ca 350 g kvar från Agatas hemlispaket och det gick åt ca 300 g. Jag valde att göra koftan ganska lång och ärmen kort och jag tyckte att det blev bra, jag hade nog behövt lite mer garn om jag skulle ha stickat en lång ärm.

Stickor: Jag har lagt upp med stickor 3 mm och stickat kanten med dem sen har jag stickat spetsmönstret med stickor 3,5 mm och sen har jag gått över till sticka 3 mm igen till oket. Hela tröjan är stickad på rundsticka, både lång och kort.

Zig-zag mönstret

Alpacamössan Zig-Zag

Material: Drops alpaca eller liknade, 50 g grundfärg och 50 g kontrastfärg. Just den här mössan är stickad i röd drops alpaca och i svart indiecita alpaca.

Stickor: Raka stickor 2mm till uppläggningen, rundsticka 2 mm 40 cm lång samt strumpstickor 2 mm.

Tillbehör: En stickmarkör och en stoppnål. Ev. kartong om du vill göra en bolltofs som avsluting.

Mönstret har två storlekar, medium och large. Large står inom parantes.

Lägg upp 132 (138) maskor med grundfärgen. Sticka på rundsticka 2 mm, *2 räta 1 avig* varvet ut. Sticka runt på rundsticka, markera ut var varvet börjar med en stickmarkör, det kommer att behövas när mönstret börjar. Fortsätt i resår i 4 cm.

Endast storlek M: Öka 6 maskor jämt fördelat över varvet genom att *sticka 21 maskor, sticka maska 22 en gång i bakre maskbågen och en gång i främre maskbågen* upprepa varvet ut.

(Endast storlek L: sticka ett varv rätt.)

Båda storlekarna: Öka på följande sätt *2 räta sticka nästa maska rät 1 gång i främre maskbågen och 1 gång i bakre maskbågen* upprepa varvet ut = 184 m.

Sticka 2 varv utan ökning.

Öka på nästa varv * sticka 3m öka i den 4:de maskan på samma sätt som tidigare* varvet ut. = 230 maskor.

Sticka 2 varv utan ökning.

På nästa varav ökas det 10 maskor jämnt fördelat över varvet, *sticka 22 m öka i nästa maska* varvet ut=240 maskor.

Sticka 2 varv utan ökning.

Nu börjar zig-zag-mönstret. Dubbel överdagshoptagning= lyft 1 maska rätt , sticka ihop 2 maskor rätt, dra den lyfta maskan över de ihopstickad.

Byt till färg nr 2 (klipp inte av den första färgen) sticka 6 räta, *1 dubbel överdragshoptagning, 8 räta, 1 rät 1 omslag 1 rät i samma maska, 8 räta, 1 dubbel ödh, 8 räta, 1 rät 1 omslag 1 rät i samma maska, 8 räta* varvet ut. Varvet avslutas med 2 räta.

Nästa varv stickas enligt följande: 5 räta m *1 dubbel ödh, 8 räta m, 1 rät 1 omslag 1 rät i samma maska, 8 räta m* varvet ut, varvet avslutas med 3 räta.

Fortsätt att sticka enligt mönstret. Antalet räta maskor i början respektive i slutet av varvet kommer att variera, se till att ökningarna och minskningarna hamnar på samma ställe på alla varv. Sticka 4 varv kontrastfärg 6 varv grundfärg 4 varv kontrastfärg osv.

När mössan är så lång som du vill ha den, ca 19 cm, minskas det på vartannat varv genom att man bara gör de dubbla överdragshoptagningarna och inga ökningar. De andra varven stickas som vanligt.

När det inte längre finns några maskor kvar mellan minskningarna stickas 2 varv rätt. På nästa varv stickas maskorna ihop 2 och 2, dra tråden igenom och fäst alla trådar på baksidan.

Avsluta mössan med en boll, en tofs eller varvför inte en virkad blomma. Eller låt den bara vara sitt egna zig-zaggiga jag.

Ibland är det svårt att sätta en rubrik

Jag ska börja med att säga att jag verkligen uppskattar era kommentarer . Jag läser alla mycket noga och försöker att alltid svara på eventuella frågor. Det gör mig varm i hjärtat att så många skrev någonting om mitt merino-inlägg. Ibland känns bloggvärlden lite ytlig, som en klubb för inbördes beundran, men det här bevisar det jag redan visste; att jag har smarta och engagerade bloggläsare! Det har varit spännande att läsa alla era kommentarer och skönt att se att även om åsikterna går isär så kan debatter hållas på en fin och konstruktiv nivå även på internet.
Under våren kommer bloggen att färdas lite mer åt det hållet och jag hoppas att ni vill följa med på vägen. Nu när jag bloggat i lite mer än ett år känns det som att jag blivit lite mer varm i kläderna och jag kan låta bloggen gå åt det håll den vill. Det vill säga åt mitt håll. Det här göken har mycket kvar att gala om än ska ni veta! ;)

Nya kameran är uthämtad, klappad på och på väg att bemästras. Här modellar min garnstudiosjal i kauni lace. Jag upptäckte igår att jag i rena ivern stickat lite för långt men istället för att repa upp freestylar jag tills jag kommer ikapp med rätt maskantal igen. Observanta läsare kan även se att det blev en liten beställning från Garnkorgen, sjalen behövde ju kompleteras med rosa och vitt så var det ju bara.

Imorgon hoppas jag på solsken för då har jag tänkt att fota min "febryary not so baby sweater". Dessutom har jag fotat systern iförd zig-zag-mössa så nu kan ett mönster dyka upp när som hellst... ska bara orka korrläsa först.

Nu lockar solen och hundpromend alldeles för mycket. Kram på er alla!

Mrs Beeton

Mönster; Mrs Beeton från Knitty, februarimönstret från Stickameras pulsvärmarklubb. Jag skippade pärlorna den här gången och jag gjorde en virkad avmaskning med picoter. Passar systern mycket väl.

Garn; Röd Drops alpaca från Garnstudio, svart Indiecita alpaca fleece.

Stickor; Strumpstickor 2,5 mm

Triss i sockor

Mönster; Old Shale two yarn sock pattern

Garn: Rester i jordiga toner. Bla. Fabel, Opal och On-line supersocke.

Stickor: Strumpstickor 2,5 mm

De här strumporna ska vännen Å få som en liten sportlovspresent. Det kan en hårt arbetande lärare behöva.Vilket roligt mönster! Det känns som att det går att variera i oändlighet. För en gångs skull har jag följt beskrivningen till punkt och pricka.

Mönster: Raggsockor till lillebror. Mitt eget hopkok, jag har försökt snitsa till hälen med lite fiskbensmönster och benet är en smula format för bättre passform. Det var superlänge sen jag stickade ett par vanliga raggsockor och det var ju inte så upphetsande men jag tror att brorsan blir nöjd. Mannen blev sugen på ett par egna när han provade de här och jag har garn över så det blir nog ett par till vad det lider.

Garn: Ca 100 g Raggsokken från Sandnes garn räckte till herrsockor storlek 41-42 ungefär. 60% ull 40% syntet. Färg nr 1022

Stickor: Strumpstickor 3,5 mm

Mönster: Sockor med falska flätor, februarisockorna från Stickameras sock-klubb. Jag har lagt till ett hålvarv innan mönstret börjar som jag sen har trätt ett sidenband genom. Jag stickade några fler rapporter på skaftet än vad som stod i beskrivningen.

Garn: Fabel från garnstudio, kanske 75-80 gram gick åt. Färg nr 300.

Stickor: Strumpstickor 2 mm för att tajta till dem lite eftersom vännen L har väldans smala fötter.

Roliga och fin fina strumpor. Jag kan absolut tänka mig att sticka fler par.

Om merinofåren och det dåliga samvetet

Jag känner att jag inte kan hålla mig helt tyst i den här merinoullsfrågan. Först hade jag tänkt hoppa över den med tanke på att jag bara sett nyhetsinslagen och inte Kalla Fakta, men sen ändrade jag mig.
Den självklara frågan som jag vill ställa rakt ut i stickbloggsvärlden är ju så klart; Visste vi egentligen inte det här sen tidigare? Är det inte så att vi väljer att blunda för eventuellt djurplågeri, miljöförstöring och barnarbetare när det handlar om vår stora passion och hobby?

Textilindustrin är en utav de smutsigaste och mest vidriga industrier som finns i världen, både när det handlar om utsläpp, djurhållning och inte minst rena slavlöner. Nu står ju stickgarnstillverkning bara för en bråkdel av all textilindustri men ändå.

Jag har ju redan i tidigare inlägg avslöjat att jag är en miljönörd, jag får alltid fina och creddiga resultat på "klimatsmart"-tester och jag tänker aktivt på miljöfrågor varje dag.
Jag är väldigt noga med min mat, köper mycket ekologiskt och äter sällan kött.
Bojkotten är min ständiga käpphäst och jag är en medveten och bångstyrig konsument.

Varför är jag inte lika noga med mina kläder eller med mina garninköp kan man ju fråga sig.
Kanske av ren snålhet, kanske en släng av trötthet, det är ju jobbigt att vara präktig och duktig hela tiden. Lite fåfänga handlar det också om, det är lätt att köpa de snyggaste jeansen och inte de mest miljövänliga.

Men jag vill ändra mig, jag vill bli en medveten garnkonsument också, frågan är bara var man ska börja. Hur vet man egentligen vad som är bäst att handla. Svenskt är ju alltid bättre när det handlar om djurskötsel, löner och frakt, men ur miljösynpunkt när det handlar om färger och kemikalier vet jag inte.
Eko-garn är ju väldigt trevligt och bra på alla sätt men ofta hysteriskt dyrt och kanske inte i de mest tilltalande färger.

Sen blir det känsligare, hur mår till exempel mina älskade alpacor där borta i Sydamerika som producerar mitt favoritgarn och hur mår arbetarna i fabrikerna? Är det små barnhänder som har spunnit och färgat och arbetat vid farliga maskiner rent av?
Visst blir man lite illamående av tanken?!

Ska man bojkotta all merinoull? Jag tror inte att jag köpt någon merinoull från Australien utan min kommer ifrån Sydamerika, hur behandlas fåren där? Passar de bättre i sydamerikanskt klimat och slipper få skinkorna flådda för att undvika parasitangrepp?

Om vi ska vara helt ärliga så är det få länder som har så stränga djurskyddslagar som Sverige och ändå är inte våra tillräckliga. Det finns ju en anledning till varför jag aldrig i livet skulle köpa kött som kom någon annan stans ifrån...
Det enda positiva med fattiga fårfarmare och bönder i U-länder är att de har inte råd att plåga sina djur för de har inte råd med att de dör. Krasst och kallt konstaterat, men vad är viktigare, djur eller människors villkår?

Den slutliga frågan är ju om vi ska börja skämmas för våran hobby nu? Om det som var det roligaste i livet helt plötsligt ska bli något skamligt? Om stickbloggare som fortsätter att sticka i merinoull kommer att utpekas som djurplågare och om jag ska gömma min underbara Candleflame-sjal i babymerino från Malabrigo längst ner i någon mörk låda?

Jag har egentligen inga svar, om någon som vet mer om sydamerikansk garntillverkning ( och alla annan textilindustri) läser det här får ni väldigt gärna kommentera, ni får väldigt gärna skicka länkar också.

En liten önskelista så här på måndagförmiddagen

Oj vilket väder! Jag vaknade imorse (och trodde att det var söndag!) av sol i ögonen, inte dumt alls!
Det är så mycket som jag borde göra idag (städa) men istället tar jag det löjligt lugnt. Det enda jag vill göra är att vara ute i solen. Ja och så vill jag ju sticka. Nu är hjärnan så där full igen av olika projekt och jag vill börja på alla samtidigt och vissa ville jag ha klara i förrgår egentligen för jag vill ju a n v ä n d a dem nu nu nu på en gång.
Jag stickar på systersonens tröja, det blev rundsticka ändå till slut, jag har delat för fram och bakstycke nu och börjat sticka fiskben. Det är segt att sticka i bomull och svårt att få det så där jämnt som jag vill ha det men jag tröstar mig med att det ser nog lite bättre ut efter tvätt. dessutom är det bra att öva sig på saker som man inte är så bra på för hur ska man annars kunna bli bättre!? (Spya, ibland vill jag bara kräkas på mig själv när jag låter så där äppelkäck.)

Sjalen ligger och vilar sig men jag tror att den ska få lite uppmärksamhet idag, för jag vill ju sticka klart den första mönsterrapporten så att jag kan se hur det ser ut när jag börjar randa. Jag tror att jag borde ha beställt ännu fler färger kauni lace för att få till effekten som jag vill ha. Bäst att sticka lite till och sen se om stora klickarfingret ska fram och beställa lite mer. Det finns så ruskigt mycket fint hos Garnkorgen som jag vill ha. Livsfarligt. Jag har ju köpt en kamera för över 3500 den här månaden så mer garn är det inte att tänka på egentligen, men kanske lite bara...


Sen har ju mars-mönstren i sock-klubben och pulsvärmar-klubben släppts. Jag gillar båda pulsvärmarna så jag vet inte hur jag ska göra. Garn har jag hur som hellst så det behöver jag inte klura över. Däremot blir det inga dominosockor, nix pix det är inget för en dödergök, istället blir det bubbelgumsrosa tropicanas. Kanske till mig själv kanske till den där modern som sliter sockor som bara en äkta hälgångare kan.

Men hellst av allt vill jag börja på min alpacakofta och sen vill jag sticka en vårsjal av mitt underbara gröna lacegarn från Handpainted yarn. Sen vill jag sticka en randig naturfärgad sjal till mig själv också och en svart sjal i ull/silke-blandning och jag har ju värsta bästa idéen till en väska också.

Nej då kan jag ju inte sittar här längre, bäst att börja beta av någonting på listan. Hundpromenad först av allt var det ja. Lite mer Miss Li bara och så lite mer Lily Allen.

"Your crappy weekend is your only escape"

Ja ha så var det fredag igen då, inte så spännande kanske när man varit sjuk hela veckan men ändå. Jag har gått långsam långpromenad i solen och det blev jag lite piggare av. Nästa vecka är det sportlov här i Dalarna och det vore ju kul att vara så pass frisk att man orkar sporta lite iaf. Gärna tillsammans med systerdottern och systersonen. Jag har bestämt mig för vilken tröja han ska få , det blir en Debbie Bliss-tröja med fiskbensmönstrat ok. Vännen Å stickade den till sin systerson för ett år sen kanske och den är bara så snygg. Jag har stickat prov idag och jag förälskade mig i hur den gyllengröna muskaten såg ut på mina bokstickor så kanske stickar jag den tom. som det står, på raka stickor och syr ihop den sen. Annars är ju jag drottningen av rundsticka känns det som, det var väldigt länge sen jag stickade en tröja på något annat vis.
Det kliar i fingrarna efter att få sätta igång, men jag ska mäta ungen först så att jag inte gör bort mig vad det gäller storlekarna.

Idag premiär-använder jag min februaritröja, den blev så bra och det är så trist att inte kunna visa den, men jag får hålla mig till tåls helt enkelt.

Tillsvidare stickar jag på mina strumpor, naturligtvis visade det sig att det var roligare att sticka restgarnsstrumpor än raggsockor men jag är snart klar med båda paren, två tår kvar bara.

Jag har drabbats av den stora kärleken, här om dagen fick jag chansen att se några härvor av Regnbågens ekologiska bomull i verkligheten (säljs via Yll o Tyll). Nu drömmer jag heta drömmar om en Clapotis i den röd/orange/gröna färgen. Undrars hur många härvor jag behöver, den behöver ju nödvändigtvis inte vara så bred, mer som en färgklick till en svart klänning tex. Det går ju bra att drömma.

Nu kanske någon undrar vad det här inlägget har med en blöt hund att göra. Inte så mycket mer än att jag har badat Meja idag och då syntes den lila kulmagen tydligt. Om man jämför med den äldre bilden så ser jag iaf stor skillnad. Men sen om det är valpar eller några extra stora bajskorvar det vågar jag inte svära på. Men jag blåhåller tummarna.

Idag spelar Dödergök;
Lykke Li - ja idag igen för den blir bara bättre och bättre, särskillt lyssnar jag på franska räkneord och på I'm good. I'm gone. Lite Björk, lite Stina Nordenstam mycket kärlek.
The Enemy - O Lord början på We'll live and die in these towns ger mig gåshud och hjärtsnörp på riktigt. Jag är så svag för engelsk socialrealism, texter med klump i halsen, unga män med dåliga tänder och glåmig hy. O Lord. (Se rubriken.)

Tack!

Jag vill bara tala om att jag är lite kär i min hemliga vän för tillfället. Jag har fått det finaste paketet ni kan tänka er. Jag känner mig hedrad och väldigt glad. Ett underbart färgkordinerat waldorf-lila/rosa paket med någonting för alla sinnen. Rågkross från saltåkvarn (mitt favoritmärke!) 2 nystan bomulls/bambugarn, ett lila och ett rosa och ett nystan mjuk lyxig ljungfärgad mohair. Bilder kommer. (Kameran ligger nu så fint på vårat postställe och kommer därmed att hämtas ut på tisdag....morr morr att jag ska vara en sån klant och inte förnya mitt leg...)
Jag tror att de här garnerna ska sparas till pulsvärmarklubbens kommande mönster, tillvidare sitter jag bara och gosar med dem.
Tack så mycket gulliga gulliga du! (Vem du nu är.)


Yll o Tyll paketet kom också idag. Jag har köpt rosamelerat fabel till kommande sock-klubbs-sockor och underbart fantastiskt ljustolivgrönt muskat till systersonens tröja. Hoppas att jag hinner och hoppas att det räcker. Jag är så glad att jag valde den där färgen. Som balsam för själen att vila trötta ögon på.

Trötta öron vilar ut med Lykke Li idag. Bara så att ni vet.

Sockmani

Blandade sockor från förra året och början på det här...

Det råder sockmani hemma hos Dödergök, sock-klubben har bara börjat och jag har redan stickat 6 par strumpor i år. Var ska det här sluta?

Just nu har jag två par på gång, broderns raggsockor och ett par såna här restgarnsstrumpor.
En raggsocka blev klar igår, det var superlängesen jag stickade i riktigt tjockt raggsocksgarn med 3,5 mm stickor och jag hade glömt bort hur fort det går. Jag kör enligt eget recept och jag försöker spexa till dem lite så att de ska bli lite roliga att sticka. Nu är det bäst att sticka klart den andra ikväll medans jag kommer ihåg hur jag gjorde den första. Jag gillar inte raggsocksgarn egentligen (jag tycker att det ser ut som myrornas krig och det stör mitt ordningssinne nåt så otroligt) men jag lyckades hitta ett garn med ganska mjuk färgskala (2 trådar vitt och 1tråd ljusgrått) så det ser riktigt hyfsat ut. Jag tycker om att sticka herrsockor, det är kul att sticka något stramt och klassiskt mellan varven och det är ju inte ofta som jag stickar något sådant åt mig själv...

Restgarnsstrumporna började jag liksom på utan att jag märkte det när jag städade min restgarnskorg i morse. Tänk så mycket man hinner med när man är hemma och är sjuk. Jag har inte feber längre iaf så det går åt rätt håll.
Jag tror att vännen Å ska få "Old shale two yarn sock:sen", vi får se vad garnet räcker till. Det är ett superfint mönster och det är perfekt för restgarner.

Just nu ligger min februaritröja och torkar plant och fint på botten av torkskåpet, det ska bli jättekul att se hur den ser ut med knappar och allt. Jag kör på vit/grå pärlemoknappar som vanligt, det är de enda hyfsade knapparna som går att få tag på i min lilla stad.
Å hint hint till hemliskompisen, Knappar går alltid hem! ;)

Jag har ånget över mitt hemlispaket, jag har köpt allt så fint och jag är väldigt nöjd med innehållet man jag har inte tagit mig till något postställe så jag har inte köpt något kuvert att skicka det i. Jag ska försöka få iväg det innan helgen iaf, hppas att min hemliga vän blir glad.

Igår sådde jag mina första frön för i år och satte pelargonsticklingar. Timjan, basilika, oregano, mejram, chili, balsaminer och månvinda blev det i den här första omgången, jag längtar nåt så otroligt efter färska kryddor och egen sallad. Funderar på att anlägga en varmbänk nästa månad men jag vet inte riktigt om det går på våran gård, även om grannarna inte skulle ha något att invända mot den så skulle den säkert bli sönderslagen. Men tänk, rädisor, majrovor, sallad, och rucola! Drömma kan man ju alltid.

Host host och lite host till

Tack vare kloka råd från erfarna bloggläsare är jag nu klar med min februarikofta. (Tack så mycket för era hjälpande kommentarer!) Med hål under ärmarna blev det ju mycket lättare att sticka ihop hela härligheten.
Nu ska den bara blockas och knapparna ska sys i sen är den klar på riktigt.

Jag är hemma och är sjuk idag och tänker nog stanna hemma hela veckan (dvs tacka nej till jobb men jag vet ju hur det brukar bli, det är väldigt svårt att säga nej när det ringer men jag ska försöka så att jag blir frisk någon gång) jag hostar och hostar och mår inte bra alls.

För att ha någonting att göra hostandes framför tv:n så besökte jag den lilla stadens garnaffär idag. (Det var ju stängt i fredags.) Där köpte jag alpacan jag behöver för att göra klart mina Mrs Beetons. Jag var också ute efter sockgarn till födelsedagsstrumpor till min minsta lillebror och visst kom jag till slut hem med fyra nystan raggsocksgarn från Sandnesgarn men tvi vale vad sur och deppad jag blev. Utbudet är verkligen minst sagt uselt (och dyrt) och varje gång jag försöker få igång en pratstund kring garn med ägarinnan får jag de mest mystiska svar. Jag frågade henne om hon hade något tunnare enfärgat strumpgarn. "Nej", sa hon. "Men det här då?" sa jag och pekade på ett strömp och jumper garn också det från Sandnes. "Ja om du stickar med en sytråd så kanske det går", fick jag motvilligt till svar. "Nej men det här är ju ett strumpgarn, det är ju blandat med syntet för att det ska hålla" sa jag.
Då blängde hon bara surt.
Suck!

Nej nu har jag gnällt klart, jag känner mig som en sur hostande gnällkärring.
Jag väntar Yll o Tyll-paket i veckan och det brukar jag ju bli glad av, dessutom har det snart gått 42 magiska dygn sen Meja blev parad och därmed borde man kunna se om det blev några valpar eller inte. Den här gången tror jag faktiskt det, men man kan ju aldrig så noga veta med den där lilla skendräktiga madammen. Förhoppningsvis kommer våran nya kamera att dyka upp i veckan också men korkad som jag är har jag inte förnyat mitt leg på typ tre år så det kommer att dröja tills mannen kommer hem igen innan vi kan hämta ut den.

Nu ska jag gå en liten kissrunda med hundarna och sen ska jag bara slappa med honungsvatten och muddstickning. Livet kunde vara mycket sämre.

Tjuvtitt

Färdiga februarisockor från sock-klubben "Sockor med falska flätor" på mitt sätt.
Bättre bilder och fler detaljer kommer.

Februarikoftan. Ja vad säger man, jag har fastnat. Jag vet inte om jag tänker fel när jag ska sätta ihop kroppen och ärmarna. Eller så har jag en för kort rundsticka. Jag trodde att jag bara skulle kunna sticka på ärmen när jag kommer dit där den ska sitta i ärmhålet, eller ska jag ha något slags hål eller en kil under ärmen? Hum....

Jag ska sticka klart den andra ärmen också och sen fundera igen.

Förkyld och febrig är jag igen också, trist trist.

Vårkänslor

Hannu tycker också om "Persian Pearl" så det så....

Det börjar bli lite mer rumsrent att längta efter vår nu. Jag läser Vårkänning av älskade Hannu Sarenström och vårlängtet bubblar upp som sockerdricka inom mig. Lyckligast blir jag när jag känner igen sortnamnen och nickar igenkännande för mig själv. Det är som att vi kommer lite närmare varann jag och Hannu när vi har samma botaniska tupaner och orkidénarcisser i rabatterna. Lite som att läsa den där intervjun med Morrissey i det rosa nummret av Pop och någonstans känna att någon förstår en. Iaf en medelålders man med långa ben och tvetydig sexuell-läggning. Just så vill jag ha mina män.
Jag är en nörd. En stolt sådan.

Jag har någon slags löjlig idé om att februarikoftan ska bli klar i februari. Jag har stickat klart kroppen och börjat på en ärm, jag har inte bestämt än om jag vill ha trekvarts eller hellång ärm. Garnet får nog avgöra den frågan.
Garnet (eller snarare garnaffären) avgjorde också frågan om Mrs Beeton-muddarna skulle bli klara i helgen. Snacka om att jag blev snopen när jag var in nyss och skulle handla mer garn när tanten stängt för helgen. Mer tid åt koftstickning med andra ord. Jag har köpt knappar iaf och band till februarisockorna. Vi får se om det blir dåliga mobilbilder eller fancy kamerabilder. Kameran är nämligen äntligen beställd! Vi får se när den kommer. Oj oj vad jag ska leka då.

Jag har beställt 350 gram ljusgrön muskat till systersonens tröja också, hoppas att systern gillar färgen, jag tvekade mellan den och apelsinorange. Jag tror att jag gjorde ett bra val.

Idag kom någonting mycket giftgrönt med posten från en mycket gullig person. Tack så mycket Agata, jag ska vårda ditt skämsgarn ömt! :)

Passa på att njuta av solen i helgen snart regnar det igen! Kram // Dödergök

Suddiga bilder

Vad sägs om lite suddiga mobilkamera-bilder av pågående projekt? Kaunigarnet kom igår och jag var ju bara tvungen att börja på sjalen, den synns högst upp i bilden. Den är rolig och fint blir det, det återstår att se om det blir mjukare efter blockning.
Det vita fluffiga är min februarikofta. Jag har kommit på hur jag vill ha den nu så det är bara att fortsätta att sticka på ett bra tag till. Det är lite trist att bara sitta och upprepa samma 4 varv om och om igen men jag får bita i det sura äpplet ganska många varv till. Lathet och koftstickning hör inte ihop.
Jag har bjudit min mormor på semlor idag. Det var gott och trevligt, nu ska mannen bjuda mig på schnitzel och mos och ärter. Inte dumt det heller. Vi hörs!

Garn, sjal, semlor och hästpojkar

Jag kom på att jag inte visat mitt gröna alpacagarn som ligger och väntar på att bli en kofta, det är lite mörkare i verkligheten men bilden är tagen i lite skumma ljusförhållanden. Vilken dag som hellst nu ska jag börja. Jag hade nog gjort det redan om jag ägde en skrivare, nu är det så meckigt att antingen böna och be vänner med skrivare eller gå till biblioteket, men nu har jag skjutit upp det länge nog.

Min februari-tröja mäter nu imponerande 26 cm och första härvan garn är uppstickad. Jag har 3 kvar, spänningen är ooolidlig. Naturligtvis var 262 maskor alldeles för många så jag har repat upp hela härligheten en gång redan, 192 maskor känns bättre. Garnet räcker längre också.

Jag har beställt garn från Garnkorgen, Yes å Yes, någonting fantastiskt till min hemliga vän som inte kommer att nämnas förns den här hemlisomgången är slut och kauni lace till en sån här sjal från garnstudio. Jag känner mig rysligt vågad och lössläppt för jag beställde ett nystan var av fyra olika färger. Mörkoliv, ljusoliv, mörkgrå och ljusgrå, jag blev så inspirerad av KD och hennes fina isländska sjal. Om garnet blir så mjukt som jag hört ryktas om att det blir efter blockning ska det bli en födelsedagspresent till vännen L, annars behåller jag den själv. Tror att det kan bli fint med en stor och skir tonad sjal med de där hålmönstren.

Äntligen kommer mannen hem ikväll, jag firar med öldoftande köttgryta. Mina ensamma veckor äter jag inte kött alls, det gör vi inte så ofta mannen och jag heller men lite oftare iaf. Jag har kokat vegetarisk ärtsoppa och bakat franskt lantbröd också och igår bakade jag experiment-semlebullar med råsocker och dinkelmjöl. Kanonbra blev det, fick ju lov att smaka en bulle så man inte bjuder på någonting äckligt men någon riktig semla har jag inte ätit än. Premiär blir det på Onsdag då vi ska bjuda min mormor.

Jag älskar semlor.

Jag älskar Hästpojken också. Jag har lyssnat så mycket den senaste veckan att min granne borde kunna texterna utan problem...

När 30-årskrisen biter i kan det löna sig att gå upp en halvtimme tidigare bara för att lyssna på lite skrammel innan man går till jobbet.

Det har varit för lite "aaaaaaaaaahhhhh" och "ooooohhhhhhh" i svensk popmusik sen Broder Daniel somnade in så är det bara. "Börja leva någon gång" är favoritlåten just nu.

Ps. Mitt internet är toksegt för tillfället därför kommenterar jag inte lika friskt som vanligt där ute i bloggvärlden, mannen ska få prata förstånd med modemet när han kommer hem. Å så roligt för honom.... ;)

Till min hemligavän

Jag tycker att det är väldigt roligt det här med hemlis, men samtidigt är det lite svårt också, särskillt om man begåvats med en hemlisvän som inte berättar så mycket om sig själv. Just därför tänker jag härmed föregå med gott exempel och berätta lite fakta om mig själv som min hemliga vän kanske har någon nytta av.

1. Jag älskar naturen. Jag måste vara utomhus varje dag annars mår jag dåligt. Jag har varit en naturnörd sen jag var liten och det har utvecklats till att jag har blivit en vuxen miljönörd och trädgårdsnörd.
2. Jag drömmer om att bo på en riktig liten bondgård. Jag vill vara självförsörjande på grönsaker och frukt. Jag är utbildad trädgårdstekniker med ekologisk inriktning.
3. Jag är en blandning mellan en obstinat tonåring och en riktig kulturtant. (Egentligen är jag snart 30 och genomgår en sjukligt illavarslande 30-årskris.)
4. Jag tycker om att göra saker med händerna vad det än är. Jag älskar att laga mat och baka.
5. Jag är väldigt praktisk i mitt stickande. Jag vill kunna använda det jag gör vad det än är. Att sitta och sticka små skojsiga figurer och pynt är inte min grej.
6. Jag satsar hellre på kvallité än kvantitet. Därför har jag heller inget stort garnlager att prata om. Jag sparar inte på någonting som jag inte vill ha.
7. Jag är inte rädd för att prova på nya saker, särskilt inte när det handlar om stickning. Jag är envis och ger inte upp förns det blir som jag vill.
8. Jag har väldigt bestämda åsikter om allting och backar inte ur en disskusion. Men jag kan stolt säga att jag med åren har fått lättare att erkänna när jag har fel och jag kan ändra mig när jag kommer på bättre tankar.
9. Jag lutar mer åt den engelska än det amerikanska om det så handlar om popmusik, kultur, tv-deckare eller stickning.
10. Det är lätt att göra mig glad. Jag är inte så kinkig som jag verkar, omtanke uppskattas alltid.

På stickfronten en hel del nytt

Här händer det grejer i det tysta. Jag har stickat klart februarisockorna (ska bara fixa sidenband till dem) och systerns zig-zag basker är också klar. Av resterna stickar jag nu ett par matchande Mrs Beeton-muddar. Den vita koftan har också växt en bra bit och den ska få vara mitt soff-sälskap i helgen.
Bilder får vi vänta på ett tag. Jag har äntligen lämnat tillbaks systerns kamera och väntar på att köpa en egen i slutet av månaden. Kanske kan jag flirta till mig några bilder på systern iförd basker och muddar någon gång nästa vecka. Jag har skrivit klart mönstret också så det kommer!

Jag har hamnat i skidskyttekoma framför tv:n men nu måste jag skärpa till mig och duscha och äta lunch för sen ska jag iväg och dansa medeltidsdans, helt otippad lördagssysselsättning för en Dödergök eller hur? ;)

Galenskap

Jag har gjort någonting mycket galet. Istället för att avsluta mina små trevliga avkopplande stickprojekt har jag påbörjat någonting nytt stort och galet.
Jag skyller på sömnbrist och jobbångest.
Eller så är jag bara helt crazy.
Jag har ju nämnt tidigare att jag köpte "Knitter's almanac" av Elizabeth Zimmermann bara för att jag är kär i february baby sweater. (Här med länkar jag helt skamlöst till Yarnias fantastiska variant, hojta till om du inte tycker att det är okej så tar jag bort länken!)
Jag tänkte sticka den i orginalstorlek på orginal sättet för att jag sen skulle kunna förstå hur den är konstruerad och sticka en i vuxenstorlek till mig själv. Men sen kunde jag inte sova i måndags natt och allt eftersom timmarna gick började en annan konstruktionsidé ta sin form.
Jag bara måste prova. På en gång.
Jag stickar på vinst och förlust i det jag har kvar av det naturvita Morjärvsgarnet som jag fick i mitt första hemlisutbyte av ex-hemlisen Agata. Jag har 4 hekto kvar, jag har inga illusioner om att det ska räcka men naturvitt är ju naturvitt så det går ju att köpa till mer. Hellst skulle jag vilja ha en röd eller en grå men det kliade i fingrarna och idéen måste provas. Blir den bra kan jag sticka en likadan i annan färg, blir den mindre bra måste ju idéen omprövas och då finns ju också utrymme för andra färger.
Jag stickar nerefrån och upp, fram och tillbaks på rundsticka, tids nog ska ärmar också stickas nerefrån och upp och sen ska allt stickas ihop till ett rätstickat ok.
262 maskor är många maskor efter en lång arbetsdag, men det är nästan charmen med det hela.
Dessutom börjar ju skidskytte-VM snart! :)

Spännande promenad och muskat-frågor

Sakta men säkert så...

Mycket spännande saker hände på min eftermiddagspromenad för en stund sen.

Dels stötte jag på mottagaren till min bytesväska (Hej Agneta om du läser det här!) och det var ju superkul. Hon jobbar nämligen i min stad, 50 meter från där jag bor närmare bestämt, det kan man kalla för sammanträffande!

En kort stund efteråt halkade jag till (i min stad sandas det nämligen inte för det har vi inte råd med), tappade kontrollen över Mejas koppel och hon sprang fram till en bitchig borderterrier som bet henne i baken. Ingen större skada skedd (det kom inget blod eller så och Mejas drottninglika självförtroende är inget man rubbar så lätt) men det fick mig återigen att fundera över om det finns några papilloner och terriers som kommer överens. Känner/äger ni några?

När jag nästan var hemma igen träffade jag två söta elever som längtade efter mig och tyckte att jag skulle komma och jobba imorgon. Det var precis vad jag behövde, det har varit lite segt på jobbet på sista tiden. Vi får se om det blir något jobb imorgon (det kan jag ju aldrig riktigt veta) om det blir det ska jag vara världens bästa och gladaste fröken. (Eller nåt.)

Jag har funderat lite mer kring tröjan till systersonen, jag tror att jag vill sticka den i muskat men jag har inte hitta något mönster som jag gillar. Någon som har några erfarenheter?

Först är jag helt fel ute om jag tror att 350 gram ska räcka till en 5-åring?

Jag vill att mönstret ska vara snabbstickat men ändå snyggt. Ett strukturmönster i kombination med slätstickat. Kanske flätor om de inte är för många och för krussidulliga.

Muskat har en stickfasthet på 21 maskor och 28 varv på stickor nummer fyra. Jag tar mycket tacksamt emot alla tips på gratismönster på nätet eller mönster i böcker.

Söndags-stickning

Så går en helg ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...

Oj vad det lät sorgligt, men sant. Mannen har fått lov att rycka ut extra och har redan idag åkt iväg till jobbet. Jag är ganska trött på att vara själv nu kan jag tala om.

Tur att jag har lite stickningar på gång iaf. Februarisockorna är jätteroliga och jag misstänker att de kommer att bli klara vilken dag som hellst nu. Systerns zig-zag-basker växer lite den med och jag har bestämt att den ska vara klar innan jag börjar med några andra större projekt. Jag längtar efter att sätta igång med min kofta. Jag har stickat provlapp och kommit fram till att jag ska ha stickor 2,5 och det känns lite jobbigt. En hel kofta i slipprigt alpaca stickad på stickor 2,5. Men det lär väl gå ann det med när jag väl är igång. Det är bla. därför som jag snabbat mig lite med februarisockorna för att jag ska kunna koncentrera mig och njuta av min koftstickning.

Jag längtar efter lite garnköp ska ni veta, det finns mycket som jag vill klämma och känna på. Dessutom har jag kommit på att jag vill sticka en tröja till systersonen i födelsedagspresent och han fyller år i mitten av mars. Som tur är fyller han 5 så han är ganska liten fortfarande. Någonting i tjock bomull borde jag väl hinna sno ihop om jag beställer garn i mitten av den här månaden. Jag måste ju nämligen ändå handla någonting till min hemlis. (Undrar hur mycket garnförsäljarna tjänar på oss bloggare och våra mystiska byten och påhitt egentligen?)

Jag tror att jag redan vet vad hon ska få, men jag säger ingeeeeenting! ;)

Gröna apor

Mönster; Monkey från Knitty. Mitt andra par av Sock-klubbens januarisockor. Jag har följt beskrivningen utom några detaljer. Jag har fler maskor i resåren och stickat den aningens längre för att få en längre strumpa, jag har stickat en förstärkt häl istället för en vanlig slätstickad och jag har efter mycket suckande och stönande petat upp den "graftade" tån och stickat min egen tå-variant.

Garn; Opal Uni färg 1990 köpt från Garnkorgen. Jag är inte dunderimponerad av opal, jag ogillar det inte men jag tycker att det är lite svårt att få till en jämn och fin struktur, dessutom har jag sett på mannens strumpor att det noppar sig fort. Men jag älskar den här gröna färgen och det väger upp en hel del.

Stickor; 2,5 mm strumpstickor.

Jag gillar mina gröna apor, mönstret är så fint och passar mina runda fötter och stabbiga vader alldeles perfekt. Och färgen är ju bara så Dödergök! Fram för fler enfärgade färgglada sockgarner!