Vårkänslor

Hannu tycker också om "Persian Pearl" så det så....

Det börjar bli lite mer rumsrent att längta efter vår nu. Jag läser Vårkänning av älskade Hannu Sarenström och vårlängtet bubblar upp som sockerdricka inom mig. Lyckligast blir jag när jag känner igen sortnamnen och nickar igenkännande för mig själv. Det är som att vi kommer lite närmare varann jag och Hannu när vi har samma botaniska tupaner och orkidénarcisser i rabatterna. Lite som att läsa den där intervjun med Morrissey i det rosa nummret av Pop och någonstans känna att någon förstår en. Iaf en medelålders man med långa ben och tvetydig sexuell-läggning. Just så vill jag ha mina män.
Jag är en nörd. En stolt sådan.

Jag har någon slags löjlig idé om att februarikoftan ska bli klar i februari. Jag har stickat klart kroppen och börjat på en ärm, jag har inte bestämt än om jag vill ha trekvarts eller hellång ärm. Garnet får nog avgöra den frågan.
Garnet (eller snarare garnaffären) avgjorde också frågan om Mrs Beeton-muddarna skulle bli klara i helgen. Snacka om att jag blev snopen när jag var in nyss och skulle handla mer garn när tanten stängt för helgen. Mer tid åt koftstickning med andra ord. Jag har köpt knappar iaf och band till februarisockorna. Vi får se om det blir dåliga mobilbilder eller fancy kamerabilder. Kameran är nämligen äntligen beställd! Vi får se när den kommer. Oj oj vad jag ska leka då.

Jag har beställt 350 gram ljusgrön muskat till systersonens tröja också, hoppas att systern gillar färgen, jag tvekade mellan den och apelsinorange. Jag tror att jag gjorde ett bra val.

Idag kom någonting mycket giftgrönt med posten från en mycket gullig person. Tack så mycket Agata, jag ska vårda ditt skämsgarn ömt! :)

Passa på att njuta av solen i helgen snart regnar det igen! Kram // Dödergök