Ibland är det svårt att sätta en rubrik

Jag ska börja med att säga att jag verkligen uppskattar era kommentarer . Jag läser alla mycket noga och försöker att alltid svara på eventuella frågor. Det gör mig varm i hjärtat att så många skrev någonting om mitt merino-inlägg. Ibland känns bloggvärlden lite ytlig, som en klubb för inbördes beundran, men det här bevisar det jag redan visste; att jag har smarta och engagerade bloggläsare! Det har varit spännande att läsa alla era kommentarer och skönt att se att även om åsikterna går isär så kan debatter hållas på en fin och konstruktiv nivå även på internet.
Under våren kommer bloggen att färdas lite mer åt det hållet och jag hoppas att ni vill följa med på vägen. Nu när jag bloggat i lite mer än ett år känns det som att jag blivit lite mer varm i kläderna och jag kan låta bloggen gå åt det håll den vill. Det vill säga åt mitt håll. Det här göken har mycket kvar att gala om än ska ni veta! ;)

Nya kameran är uthämtad, klappad på och på väg att bemästras. Här modellar min garnstudiosjal i kauni lace. Jag upptäckte igår att jag i rena ivern stickat lite för långt men istället för att repa upp freestylar jag tills jag kommer ikapp med rätt maskantal igen. Observanta läsare kan även se att det blev en liten beställning från Garnkorgen, sjalen behövde ju kompleteras med rosa och vitt så var det ju bara.

Imorgon hoppas jag på solsken för då har jag tänkt att fota min "febryary not so baby sweater". Dessutom har jag fotat systern iförd zig-zag-mössa så nu kan ett mönster dyka upp när som hellst... ska bara orka korrläsa först.

Nu lockar solen och hundpromend alldeles för mycket. Kram på er alla!