Holger och brudarna

Visst är han fin min lilla Holger?!
Svårt att tänka sig att de fick plats i handen för bara tre månader sen. Särskilt de stora Sussex-damerna.

Tomten jacket

Jag ger Elizabeth Zimmermann en chans till. Jag vill ju liksom tycka om henne. Jag köpte Knitting without tears i vintras för att jag verkligen vill sticka en Tomten jacket till lilla M. Kanske den finaste koftan som finns till småbarn. Nu har jag börjat på en för att försöka förstå mig på konstruktionen. Garnet är ett handfärgat sydamerikanskt merinogarn och fastän det är fantastiskt att sticka med är färgen hemsk och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till med den. Om M kan ha den färgar jag den nog annars vete tusan.

Icing Swirl Hat

 Mönster; Icing Swirl Hat av Ysolda.(ravelrylänk) Ett riktigt favoritmönster, njutstickning hela världen. Jag har stickat en sån här för några år sen i grå ekoull och den har jag använt så mycket att den är noppig. Jag har avslutat mössan med en kort resår eftersom jag tycker att den sitter lite bättre på huvudet så.

Garn; Helt underbart men namnlöst garn som jag vann i garnlotteriet i Rättvik. Garnet kommer från VisaLisa och hon vet inte heller vad det är för något. Det är tjockt, entrådigt, rundspunnet och merinomjukt fast lite mer glansigt. Färgen är helt ljuvligt toksnygg och passar jättebra till min nya höstjacka. Jag gissar att ca 70g gick åt.

Stickor; 5,5 mm.

Magiskt

Det är magiskt morgonljus ute. Frosten har lagt en vit hinna över trädgården och solen silar guld genom trädkronorna.

Själv är jag inne på min fjärde sjukdag, min åttonde den här månaden. Så sjukt värdelöst men vad ska man höra?
Bäst att försöka att inte stressa upp sig. Sticka några varv, dricka litervis med te och njuta av det vackra.

Små raggsockor

 Mönster; Eget, jag började med att sticka en i-cord och sen plockade jag upp maskor och stickade skaftet och foten. Hälen stickade jag i efterhand. Lätt som en plätt och urgulligt. Perfekt för världens gulligaste 1-åring som fyller år idag. Älskade lilla M!

Garn; Rester av eget handspunnet och lett lopi (skriver man så?) isländskt, entrådigt, strävt och underbart garn. Uj uj vad jag gillar sånt här garn och sån här stickning, det tänds liksom ett litet ljus inom mig när jag stickar i sån här ull.

Stickor; Det har jag redan glömt. Nej vänta 3 mm tror jag visst att det var.

Blommiga ärmar

Mycket minnesgoda läsare minns de här ärmarna. Mitt skryt-tvåändssticknings-bygge. Jag har ju dessutom turnerat runt en del med dem och titt som tätt frågar någon hur det går med dem. Jag har hela tiden vetat att jag vill göra en midjekort kofta och jag har vela lite kring detaljerna. Ska jag ha vitt liv eller svart? Ska det vara ett stickat liv eller ett sytt? Ska det vara tvåändsstickat eller stickat på vanligt vis? Vilket garn ska jag ha?

Nu är jag äntligen igång. Livet blir svart i vanlig stickning, tanken är att jag ska fodra det med svart siden som blev över efter min brudklänning och knapparna blir loppisfyndade dräktknappar. Jag stickar i Kampes 2-trådiga på stickor 3,5mm och det är tråkigt men blir nog kanonfint. Bättre bilder kommer när jag är frisk igen och orkar fota med riktiga kameran.

Äntligen! - sjal i Malabrigo lace

 Mönster; Den här sjalen började jag sticka på i vårvintras, länge stickade jag och ännu längre fick den vänta på att blockas. Tanken var att det skulle bli en vårsjal men egentligen passar den nog ännu bättre nu men sina sprakande höstaster-färger. Jag började sticka en randig vanlig trekantssjal från nacken och ner, jag ökade på varje varv i sidorna för jag ville att den skulle bli vid och smal. Efter ett tag blev det dödligt tråkigt med ränderna och då började jag fundera på det här med korta varv och sjalar så då blev det ett gäng såna vilket resulterade i långsmala färgfält i snibbarna (snyggt som sjutton även om det inte syns på de blåsiga bilderna). Avslutningsvis maskade jag av med i-cordavmaskning i den toppenfina torkosa lilla wollmeisehärvan jag fått av Lisa. En glad-sjal rakt igenom. Perfekt för att liva upp en helsvart outfit.

Garn; 1 nystan ceriserosa Malabrigolace och 1 nystan rött Malabrigolace (rester jag hade hemma) kanske 75 g kanske. Sen avmaskade jag med en snutt som jag tror är Wollmeise sock. Kanske.

Stickor; Jag vill säga att det var 3,25 mm så då säger jag det.

Tack för all superfin respons på min randiga lilla kofta, ni peppar mig enormt mycket!

Flätor

Flätan jag började på i Rättvik första helgen i Juni har nästan blivit en kofta. Koftan borde nästan bli ett mönster. Men orka liksom!

Veckans gök

Inte i ordning då rå för äppeltelefonen vill inte.

Tack!

Tack för alla fina och omtänksamma kommentarer! Det känns faktiskt bättre nu när det är gjort. Det jobbigaste var att ta beslutet och att sen fullfölja det. Nu önskar jag mig en lugn höst utan fler sorger och bedrövelser. Men en och annan regnbåge är helt okej.

Meja <3

Från och med imorgon kommer vi inte längre vara "tre-hunds-ägare". Från och med imorgon kommer ingenting längre vara sig likt. Kanske blir det helt tyst här, kanske kommer jag skriva mer än någonsin. Just nu vet jag bara att 2012 suger så jävla stenhårt.

1-årspresent från AnnasAlster

Nu får du skylla dig själv om du tjuvkikar syrran! Jag kunde inte hålla mig längre, måste blogga finaste 1-årspresenten någonsin. Lilla M ska få en tröja och ett par byxor från AnnasAlster i födelsedagspresent och som vanligt är jag sjukt nöjd. Anna är så duktig och trevlig att beställa ifrån. Systerdottern och jag bestämde tröjan och Anna fick matcha byxorna som hon ville och Gud så bra det blev! Jag älskar fuskfickorna! Tack så mycket Anna och hoppas att bebben kommer snart!

Små sockor

Det går segt med stickningen nu för tiden. Ingenting är tillräckligt roligt känns det som. Men som vanligt finns det ljusglimtar och de brukar komma i form av kärvt ullgarn, flerfärgsmönster och små projekt. Inget undantag denna gång. Isländsk kärv ull och små små sockor till lilla M fick återigen inspirationen att rinna till. Nu ska de bara tovas lite lätt och torka medans jag drömmer om nya stickiga projekt.

Höns

Mina små kycklingar är nu ca 10 veckor och de ser nu ut som små höns i miniatyr. Eller nja miniatyrer kan man inte direkt beskylla Sussexhönsen för att vara, det ska bli kul att se dem i full storlek sen. Enligt min begränsade hönserfarenhet så är det just höns det handlar om, hur mycket jag än detaljstuderar dem så kan jag bara komma fram till att det är en tupp. Min fina lilla dvärgkochintupp. Kanske döper jag honom till Holger, han ser lite sån ut. Någon som vet vad färgen kallas? Höns och deras fäger är lite av ett mysterium för mig och dvärgkochin finns i hur många färger som helst. Sussesxhönsen känns mycket lättare att färgbestämma (vit columbia) däremot svårare att se skillnad på. Kanske får alla heta Svea?

Restgarnssockor till tröst

Mönster; Vanligt standardmönster för sockor från resåren och ner. 60maskor och slätstickning efter en vriden resår.Typisk tv-stickning men fin sådan om ni frågar mig. De här strumporna ska en mycket fin kollega få som behöver lite uppmuntran.

 

Garn; Rester i olika rosa och lila toner, bla. fabel, arucania ranco multi, handfärgat från sannsticks. Två ränder av varje färg.

 

Stickor; Mitt standardval för sockor, 2,5 mm bambustickor från addi.

 

 

En av anledningarna till att det är tyst och sorgligt här på bloggen är att Meja är sjuk. Idag har hon genomgått sommarens andra operation och är nu hemma igen och vilar.

Jag är också hemma och vilar så vi får hålla varandra sällskap den här veckan.