Hönsgalen

Ja som ni märker har jag blivit totalt hönsgalen. En sjukdom som är ganska smittsam ska jag tillägga så fortsätt att läsa under eget ansvar.

Det här är Astrid min dvärgkochinhöna. Hon har också börjat värpa nu och nästan varje dag ligger det ett litet perfekt Astrid-ägg i hönshuset. Hon är så himla fin och snäll och jag skulle gärna ha några fler dvärghöns bara för att de är så behändiga.

Nu värper hönsen ungefär 4 ägg om dagen i snitt, ganska bra på sju höns. Det är Astrids ägg i mitten, fint va?

Holger har blivit en helt annan tupp sen han blev könsmogen. Han är gullig mot hönorna och visar dem god man och mysiga värpplatser, hoppas att han i framtiden är bra på att varna för faror och att han är snäll mot kycklingar.

Hela gänget ute i solen här om dagen. Snö är inte jätteroligt men sol och hampfrön lockar ut dem.

Sen var det ju det här med det smittsamma med höns. Min syster har ju bivit ika tokig som jag om inte tokigare. Idag har jag varit och hälsat på hennes underbart blandade flock. Hon har en dvärgkochin, en gul orpington, en isabar, en legbar, två hedemorahönor och en blandras tupp md brahama i sig.

Eftersom hennes flock är blandad så får hon många olika äggfärger. Än så länge är det ganska små nybörjar ägg, hur gulliga som helst. Här syns ett orpingtonägg (det bruna), ett hedemoraägg (det cremefärgade) och ett legbarägg (det vita).

Kåre, stor och ståtlig blandrastupp.

Vackra Gunhild, legbar en ras som jag är superförtjust i, hon är otroligt vackert tecknad.

En mördande blick från fluffiga och fina Gördis, orpington.

Det här är den enda av syrrans som inte värper än, det är Sibylla hon är en isbar och hennes ägg kommer att vara gröna när de väl kommer. Jättefint att ha ägg i många färger, det vill jag också ha så det kommer nog att utökas lite här hemma fram mot våren. Tur att det finns gott om plats i hönshuset.

En skitdag av episka mått

Idag har jag haft en riktig skitdag. Av episka mått faktiskt. Så jag tänker bryta ihop nu. Någon gång i framtiden kommer jag säkert igen men för tillfället tänker jag ligga i soffan och hosta och snora och tycka skitsynd om mig själv. Förbannade förkylning! Låt mig vara jag har ju faktiskt lov!

Två par restgarnsstrumpor

 Mönster; Inget eller mitt eget eller ja ni fattar. Ett par till mannen och ett par till sonen blev det. Två ytterst ovilliga fot-modeller därav bilderna. Men de är som vanligt tacksamma att ge bort stickat till så de är förlåtna. Typisk tv-stickning ett par i dubbelt garn på stickor 3,5 mm och ett par tunnare på stickor 2,5 mm. Randigt som bara den i enbart restgarner. Kanske inte så inspirerande men fint och värmande.

Garn; Bara rester många från fina stickvänner, få från mig själv. En hel del fabel lyckades jag känna igen bland smånystanen. Alltid ett nöje med restgarns-stickning.

Stickor; 3,5 mm till de tjockare och 2,5 mm till de tunnare. Fina fisken!

Men för tusan dra upp vänsterstrumpan unge!

Tomten jacket

 Mönster; Tomten jacket av Elizabeth Zimmermann (ravelrylänk). Äntligen kommer lite bilder på ett obloggat projekt från slutet av 2012. Jag har varit kär i Elizabeth Zimmermanns Tomten jacket i flera år och nu har jag äntligen stickat en. Ett väldigt roligt projekt med en klurig och supersnygg konstruktion. Jag stickade den i ett garn som jag råkade ha hemma mest för att kolla om jag förstod mönstret och det gjorde jag ju och kul var det. Men tröjan blev lite liten (ska sticka nästa i tjockare garn) och den är nog absolut finast i ett enfärgat garn. En röd kanske eller en grå till våren.

Garn; Mirasol yarn hacho i nyans nr 307, Garnet har jag fått av en bloggläsare för nåt år sen och typiskt nog så räckte det inte utan jag fick jaga med ljus och lykta efter en härva att fylla på med. Garnet var superhärligt att sticka med men jag har svårt för att det är så förtvivlat mångfärgat. Till kanterna använde jag lite rester av Wollmeise sock och jag tyckte att det band ihop tröjan lite och dess hysteriska färger.

Stickor; 4 mm och jag har använt både rundstickor och strumpstickor vad jag minns.

Prickiga muddar

 Mönster; Det här är muddarna som jag lärde mig sticka när jag var i Rättvik. Jag tror inte att Lisa lagt ut något särskillt mönster till dem men de finns i hennes material till dubbelstickningskursen hon håller ibland och som jag hade förmånen att få gå i januari.
De är alltså stickade i dubbelstickning och jag har fallit för tekniken totalt, jag älskar de möjligheter som den bjuder på främst i mönsterstickning. De här är mina allra första och det syns att mina händer inte var så vana vid tekniken än, lite här och var skiner det andra garnet igenom men det ger mig bara ännu mer blodad tand.

Jag lärde mig också en ny fin fin uppläggning som jag använt till dessa, cable cast-on, och jag avmaskade sen med i-cord avmaskning.

Stickor; Först la jag upp på en rundsticka 3,25 mm men sen stickade jag muddarna på strumpstickor 3 mm.

Garn; Garnet gör också de här muddarna alldels speciella och underbara för garnet är rester från finaste Johanna och jag tror att hon kom fram till att det gula är Colinette Cadenza (helt fantastiskt magiskt garn) och de grå är mellan raggi från Järbo. En utav mina allra finaste färgkombinationer.

Dubbelstickning

När jag var i Rättvik så gick jag ju en kurs i dubbelstickning som min fina vän VisaLisa höll i. Jag har varit nyfiken på dubbelstickning ända sen jag såg Lisas prickiga krage i somras. Jag tilltalas särskilt av att det inte bildas några flotteringar på avigsidan och på så sätt kan man sticka mönster med långa hopp mellan färgerna.

På kursen fick vi lära oss att lägga upp och sticka dubbelstickning i mönster. Hur kul som helst och jag svängde ganska raskt ihop ett par prickiga muddar och planen var att köra igång med en halskrage så fort som möjligt. Jag passade nämligen på att köpa garn till en krage när jag var i Rättvik och hade två garnaffärer på armlängds avstånd. Andes från Debbie Bliss i två galet gökiga lila nyanser blev det och nu när jag drabbats av dunderförkylning igen så kände jag att det var dags att lägga upp.

Så jäkla fint blev det! Jag är så lycklig över att jag lärt mig en ny teknik och att det blir så fint. Snart ska jag blogga mina muddar, jag blev riktigt nöjd med dem också.

(Jag bjuder på en bonusbild på en mycket förkyld och eländig gök.)

Humletröjan

Under hösten har jag stickat på en randig tröja i 1-trådigt ullgarn. Uppifrån och ner, en rand här och en rand där. Lite som en humla blev den brun och gul. Jag tror att den blir vårens hit. Måste bara blockas lite först.

Vårkänslor i hönshuset

Jag är så glad över mina fina höns. Nu för tiden är det min favorit helgsyssla att vara ute i hönshuset och prata med brudarna. Det är så roligt att ha tama hönor som äter ur handen och söker upp mitt sällskap. Att vi inte har behövt köpa ett enda ägg sen jul är inte dumt det heller. Nu går jag runt i kycklingtankar. Det finns så många vackra raser och så många spännande äggfärger. Det är lätt att bli tokig i höns!

Rand på rand men ingen söm

Jag stickar strumpor igen, randiga strumpor. I restgarner så klart. Vi har hört den förut men så länge jag gillar rytmen fortsätter jag att dansa min randiga vals.

Sen sist

Alltså jag vet att jag är helt frånvarande men jag är så jäkla trött och har förbannat ont i halsen. Ni får njuta av lite suddiga Instagram-bilder så länge. Men jag lovar att jag återkommer snart men lite stickade nyheter. Puss!