Ingen av er har nog missat att rosa är en utav mina absoluta favoritfärger. Ändå brukar jag inte ha så mycket rosa kläder längre sen jag gjorde slut med mitt svarta popflicke-hår. På nåt sätt känns det som att det skär sig mot kulturtants-hennan. Fast min rosa kärlek rostar inte i första taget. Kulturtants henna eller ej, jag kommer att älska min fluffiga tokrosa mohairkofta!
Jag har ju sen tidigare sagt att jag har världens bästa hemliga vän, det här paketet låg i brevlådan imorse, 6 nystan mohair i underbar färg. Det här ska bli en spetsstickad liten kortärmad kofta så fort jag har stickat klart mina sockor, tack så jättemycket vem du nu är! (Jag är så nyfiken!)
Vännen L är kamerablyg men så här blev Dolly-blusen. Patriotisk och fin! ;)
Ja vissa är ju bortskämda för det låg inte mindre än två paket i min brevlåda idag, mina bytessockor låg där också så fint. Tack så mycket Britt Marie!
Ja då var den klar då, min 80-tals sjal. Mönstret kommer från Garnstudio/Drops och garnet kommer från min mormors lager, det är någon läskig akrylmohair men jag gillar det ändå. Specielt färgen och specialt i kombination med gult, så härligt smaklöst! Det är oftast så här jag använder mina sjalar för övrigt har inte riktigt fått kläm på det där med att bära dem över axlarna än, men en hjärtevärmare skulle jag gärna sticka mig och knyta i kors på bröstet, det är riktigt fint tycker jag. Nästa sjal till mig själv ska antingen vara en supertunn spetssjal eller en i svart alpacka med pärlstickade muddar (ni kommer att förstå när ni ser den.)
Här hänger Dollys blus, L ska vara en lite mer jordnära country-Dolly men lite amerikanskt färgade paljetter ska limmas på den här skapelsen innan den är klar.
Nu skulle jag kunna låtsas att jag är klar med mina sockor, men det är jag inte.
Jag har en kvar. Det här var en riktigt njutbar stickning, ett roligt mönster och en underbar färg. Jag har bara bra saker att säga om Opal efter min första socka. (Kanske är det lite strävt men det har ju också sina fördelar, det är defenetivt inte kliigt och det är huvudsaken.)
Jag har mycket att göra idag men min pollenallergi gör mig seg som en surdeg. Å appropå surdeg, såg ni Leila bakar igår? Om jag bara finge gifta mig med den kvinnan! Suck!
Här har jag varit idag på midsommargudstjänst, i världens vackraste kapell.
Så här långt har jag kommit med mitt lapptäcke, jag har pysslat lite nu på morgonen, det går inte fort men det är roligt med lite plock och pyssel. Det här är mitt första större lapprojekt och det får ta den tid det tar. Nu ska jag ägna mig åt helt annat plock, jag ska städa och diska och sen ska jag baka bullar till min mormor.
Igår fick jag mitt efterlängtade paket från garnhärvan. Det blåa garnet har Å beställt till sina bytessockor, av det rosa ska jag försöka mig på något nytt engelskt mönster, lite längre strumpor med flätor tror jag. Det är första gången med opal för mig, hur långt räcker ett nystan egentligen? Jag har kraftiga vader och små knubbiga fötter, räcker det till knästrumpor då?
Med bara en stickning på gång (å vad jag ljuger, den tvåändsstickade ärmen är allt annat än på gång) så sökte jag mig till stadens utomordentliga bibliotek för lite inspiration. Det resulterade faktiskt i att jag börjat sy ihop lite lappar till mitt lapptäcke men inte går det fort inte. Jag äger ju ingen sån där flashig rullkniv utan jag klipper alla rutor och det är mycket svårare att få dem jämna och fina då. Men skam den som ger sig.
(Jag har laggt märke till att jag låter äckligt hurtfrisk i mina blogginlägg, jag ber om ursäkt och kan inte fatta var det kommer ifrån.)
Sen har jag börjat på en härlig 80-tals sjal också av det sista garnet från mormors garnlager, jag provar mitt sjalbytesmönster fast med mycket grövre garn och stickor, det är jätteroligt att vara smaklös någon gång ibland ska jag tala om. Bildbevis kommer!
Nu ska jag ta med mig hundarna hem till mormor och efter det blir det loppisrunda med L, vi ska hitta Dolly Partons själ, det ni! ;)
Det är alltså dom här sockorna som jag stickat http://knitty.com/ISSUEspring06/PATThedera.html "Hedera" från Knitty. Jag har följt mönstret till punkt och pricka (förutom att jag inte stickade mönstret lika långt fram på foten) ändå ser de inte alls likadana ut. Detta har retat mig under hela stickningens gång till den milda grad att jag nästan är missnöjd med dem. Det verkar ju bara korkat eftersom att sockorna blev hur fina som hellst och det är min första engelska stickbeskrivning någonsin. Ändå sticker det lite i mina perfektionistögon. Så nu frågar jag er; vad tror ni att det beror på? Jag har stickat i ett tunnare garn så mycket har jag förstått och sen förvirrar ju det mönstrade garnet men hålmönstret ser ju inte likadant ut. Är det någon där ute i etern som har egna erfarenheter av Hedera? eller ska jag vara nöjd och sluta gnälla? :) Garnet är väldigt mjukt och lite glansigt med en lyxig känsla så det är jag helt nöjd med, On Line Supersocke 100 bambus om någon undrar. Bilderna är klickbara (som vanligt) om ni vill studera mönstret på lite närmare håll.
Hedera sockorna funkar nästan som tv-stickning, men bara nästan...
Så var de klara då. Bara att fortsätta med sockorna. Men jag har faktiskt gjort annat än att sticka idag, jag har varit hemma hos min mamma och planterat blommor och lagat thaimat, det var väldigt trevligt och gott. Vi har varit på kyrkogården och planterat Lejongap på morfars grav och min pappa bjöd mig på en glass. En rätt soft måndag med andra ord.
Det regnade och mina ögon var alldeles särskillt pollenkliiga, så jag tröstade mig med ett par nya vantar. Eller ja de är ju inte till mig de är till vännen L som tappat sina. Allt för att få sticka ett par vantar. Vantar är min drog jag erkänner det. Bättre det än heroin iaf!
Mönstret är plankat ur minnet från den där Gotländska mönsterboken, garnet är superwash-ull från min mormors restgarnslager (som börjar sina nu). Jag har stickat lite på mina sockor också men dom är inte lika roliga. Men jag kämpar på, för när Å kommer hem från sin resa ska vi sticka sjalar banne mig! Imorgon vankas det förmodligen post, jag väntar på paket från Garnhärvan sockgarn till mig och Å minsann, alldeles enfärgat och fint den här gången. ;)
Det känns lite sommarslött här i bloggen för tillfället, kanske har det något att göra med gårdagens kafferep. Kanske har det att göra med alla sena bad och fiskekvällar den här veckan.
Bara foten kvar som ni ser, inte illa. Det känns bra att vara ute i god tid med mina bytesgrejer, under tiden som jag stickar till andra går jag och grunnar på den där svarta mohair tröjan/koftan/boleron som jag vill göra till mig själv. Vi får se vad födelsedagspengen räcker till. En äppelgrön linsjal, liknande den jag stickade till min hemlisvän vill jag också göra innan sommaren är över. Å och jag besökte stadens tygaffär igår och jag hittade ett enda tyg som jag skulle kunna tänka mig mitt sommarprojekt, jag slår nog till med 50-tals romantiskt bäck i bölja när lönen kommer. Men vore det inte alldeles väldigt fint med en vit spetsmönstrad kofta till pastellrandig liten sommarklänning? Jo det vore det, eller kanske en rosa.
Nä nu vankas fetaostpaj och sen ska jag baka ut mina limpor, slutbloggat för den här gången!
Titta vilka fina vantar som låg i postlådan i morse! Jag blev så glad. Perfekta färger och perfekt mönster för en Dödergök! Dessutom fick jag ett jättefint och gulligt kort och två fröpåsar.
Den här värmen gör mig lite blå i sinnet. Lite för mycket av det goda på samma gång. Dessutom har jag för första gången i mitt liv fått värmeutslag, på nästan hela kroppen. Någon som vet hur man blir av med dem? Jag kan inte ens sitta i skuggan utan att jag får blåsor över hela armarna, väldigt oskönt och inte så snyggt.
Här är den, min rosa bytessocka. Jag har bestämt mig för att tycka om den även fast den inte ser ut som på Knitty-bilden. Nu har jag en kvar och det är bäst att jag lägger upp till den omedelbart medans jag kommer ihåg hur jag gjorde.
Som tack för allt barnvakteri fick jag en väldigt fin zinkhink från indiska av min syster igår. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att göra en liten plantering i den. (Men nu får det vara nog, inga fler sommarblommor för mig!) Rosa och limegrönt även i den här så klart och så lite blått när kyndelsporren börjar blomma.
För mig kan det inte bli mycket vackrare än så här. Men idag är det alldeles för varmt för att vara ute och njuta av all blomsterprakt. Efter förmiddagens utomhusvistelse har jag värmeutslag lite varstans. Inte skönt nej!
Oj oj vad varmt det är. Jag har varit såååå duktig idag. Jag har målat våra vardagsrumsbord som vi egentligen skulle ha målat när vi köpte dem för snart två år sen. Men ibland kommer det ju lite saker emellan om vi säger så.... hum...harkel. Jag har börjat klippa lappar till ett romantiskt och sommarfräscht lapptäcke också. Alla tyger är antingen resttyger eller återbruk. Tanken är att det ska se dyrt ut när det är klart, vi får se om jag lyckas med det. :)
Nu är de färdiga att skickas i väg till en intet ont anande byteskompis. Jag håller tummarna för att hon ska blir glad och att de ska passa. Det är lite klurigt med byten på det viset, jag skulle nog ha velat ha lite fler mått att gå efter, det är ju väldigt stor skilnad på hur långa tummar folk har tex eller hur långt man har från tumgreppet till långfingertoppen. Jag är väldigt nöjd med dem och planer på ett par alldeles egna gotländska vantar ligger i bakhuvudet och gror men det får vänta till hösten. Jag har använt ullrester jag hade hemma, mestadels morjärvsgarn, synd nog börjar mitt garnlager sina så det är dags att skaffa lite nya spännande ullgarner. Något ekologiskt kanske?
Jisses vad lång dagen blir när man kliver upp 05:15. Så lång att man faktiskt hinner med en hel del "pearl, pearl, slip slip knit". Mina sockor ser inte alls ut som de gör på bilden på Knitty. Jag undrar om det bara har med den randiga garnet att göra eller om jag är lost in translation. Snart är jag nere vid hälen det ska bli ytterst spännande. Men för att citera en känd präst " Man kan inte göra fel man kan bara göra annorlunda".
Pioner är mina älsklingar, den här är inte min egen utan den hör hemma här på gården, underbart vacker. Jag har varit hemma hos min svärmor och beundrat hennes trädpion idag men tyvärr glömdes kameran hemma. Den blommar med stora gammelrosa gräddbakelser just nu, obeskrivligt vackert.
Så här ser det ut utanför våran dörr nu. Zink är fint tycker jag, det kanske märks... I den avlånga baljan har jag en rödbladig mynta, dill, gräslök och svartklint som jag sådde i våras. En planta får nog stå kvar och resten hamnar nog i någon rabatt istället. Den runda gröna kullen är också mynta, jag har haft den i samma balja i säkert 5 år och den trivs jättebra där. Nu på försommaren är den finast när den är krispigt ljusgrön. Sen skymtar ni också ett egenhändigt gjutet tråg med minipenseér och ytterligare en zinkbytta med luktärter i blandade färger.
Om allt går som det ska kommer det här att bli sensommarens skrytplantering med gul squash och luktärter i skyar över ett mörkgrönt melerat bladverk. Visst kan ni se det framför er?! Nu ser det mest tanigt ut, men det kommer att bli fint, om squashen tar sig vill säga.
I går kväll var vi ut på en kvällstur i skogen, helt plötsligt luktade det verkligen sommar ute. Det är svårt att få två hundar att titta åt samma håll samtidigt tom när fotografen har torkad blodpudding i ena handen. Blodpuddingen gör det svårt att ta kort också. :)
Meja badade faktiskt, hon är en riktig badkruka i vanliga fall men hon hoppade glatt i efter en blodpuddingsbit. Här står hon och torkar lite och spanar efter pappa som gör roliga saker med ett kastspö.
Idag har jag varit ute hela dagen, min syrra plus barn har varit här och äntligen lyckades jag få till en bild på min mammas kofta nr 2 i Vivaldi. Den här är hon riktigt glad och nöjd över, synd nog luddar Vivaldi av sig väldigt mycket så det får nog bli ett annat mohairgarn om jag ska sticka en fluffig tröja till mig själv nån gång.
