Den finaste helgen på länge avslutades ute i huset. Aldrig har jag kännt mig så hemma och jag vet att det bara är början. Tänk att jag fick bo på den vackraste platsen i världen - igen.Söndagssång: Dimmiga dar med Håkan
Den finaste helgen på länge avslutades ute i huset. Aldrig har jag kännt mig så hemma och jag vet att det bara är början. Tänk att jag fick bo på den vackraste platsen i världen - igen.
9 kommentarer:
Ja, det ser verkligen ut att vara en mycket vacker plats. Förstår att du njuter. Bär denna ljuvliga helg inom dig, så att du kan "ta fram den" när novembermörkret kanske tynger framöver.
Maria
Och om ett halvår är det så varmt att du kan ta dig en morgonfika på trappen. Det är livskvalitet!
Många hej och hopp fr. tant kofta
underbart :)
Oj, vad det ser fint ut. Önskar nästan att jag inte stadgat mig med en "jag-dör-om-jag-måste-bo-utanför-innerstan"-karl. Men bara nästan. Jag får drömma om sommartorp istället.
Mer bilder.................
vill se mer.
mvh Lena
Så mysigt det känns. Gillar verkligen hur du tänker.
/Stickfantomen (som google kallar mi)
Grattis fina Dödergök, ser härligt ut. Är glad för er skull :)
Det ser mycket idylliskt ut måste jag säga:)
Ser bara för ljuvligt ut. Precis som i mina drömmar. Grattis.
Skicka en kommentar