Jag är inte den som lagar mina strumpor i första taget, andra stickade plagg vårdar jag ömt och lagar många gånger innan jag ser dem som förlorade men strumpor åker i soporna. Kanske är det för att jag stickar så många och att när det väl går hål på dem är redan hela strumpan rätt sliten och noppig och ful och jag vill ju ha fina strumpor.
Men undantaget som bekräftar regeln är de här tvåändsstickade kråksockorna, jag stickade dem medan vi fortfarande bodde i stan, kanske 2009-2010 någonting, och ganska snabbt hade jag nött hål på dem. Men de här kunde jag inte ge mig till att kasta, istället blev de liggande. Tills nu.
helt plötsligt fick jag bara ett ryck och stickade nya tår och nya hälar (från början var de stickade i orange shetlandsull men den var alldeles för tunn), dessutom har jag lagt ett hål under foten som jag faktiskt tror att en liten mal hade gjort (eller ja larven), för så illa kan det gå när stickade plagg ligger utan kärlek i en tvivelaktig klädkammare i åratal.
Efter tvätt och lite noppborttagning är de som nya. En utav mina absoluta favoritstickningar genom alla mina bloggår.
5 kommentarer:
Vilken tur att de fick nytt liv, de är ju så himlarns fina!!
Ja, så fina! Härligt att få det gjort!
Kjempefine sokker :)
Så fina!!!
Iréne i Östersund
Dom är ju helt fantastiska!
Skicka en kommentar