Stickåret 2015

 Traditionsenligt tänkte jag nu summera stickåret 2015 och jag börjar med buller och brak och klämmer i med fem koftor till mig själv och en tröja till Per (som jag dock mer än gärna tjuvlånar).
Över huvud taget kan jag summera 2015 med ett enda ord, flerfärgsstickning och det märks också på de större plaggen. Uppifrån och ner, från vänster till höger har vi; Nancy i Dandelion Yarns Rosy Sport, en riktig "finkofta" som jag fortfarande är lite väl rädd om men den har ändå blivit använd en hel del. Pers Riddari i största njutgarnet någonsin, Istex Létt-lopi och så min egen Riddari som jag använt tokigt mycket hela hösten och vintern, den stickade jag i Kampes 3-trådiga och handspunnen mohair. Den gröna alpackakoftan stickade jag för flera år sen men i somras stickade jag äntligen om oket så att den passar bättre och nu har jag använt den säkert en gång i veckan, mycket bra investerad tid med andra ord. Den randiga restgarnskoftan i 2-trådig ull använde jag jättemycket hela våren men nu har knapparna börjat gå sönder så jag måste byta dem, vintageknappar är inte alltid en fördel. Min blå Wolf River-hybrid i Magasin duetts mohairtweed är jag så himla nöjd med, färgen passar till allt och den är det perfekta mellantinget mellan slapp och finkofta och funkar lika bra till klänning som till jeans.
Det känns väldigt bra att jag verkligen använder det jag stickar och det finns absolut fortfarande utrymme för fler koftor och tröjor i garderoben. Särskilt tröjor!  

 2015 var också året då jag gav ut inte mindre än sju egna mönster!Glittertind, Petter, Fårbacken, Marit, Anna, Calle och Martjärn, flerfärgsstickning för hela slanten. Det är både roligt och slitsamt och göra egna mönster och det ligger många timmar och mycket kärlek bakom varenda ett. Stort tack till alla som köpt och stickat mina mönster under det gångna året! Om du är nyfiken och vill titta närmare på mina mönster så klicka här så kommer du till min mönstersida på Ravelry.

Vad har blivit mest använt under 2015 då, förutom koftorna? Min 3 color cashmere cowl är absolut etta på den här listan, jag har använt den hela tiden, jämt och ständigt. Som klar tvåa har vi Mahy sjalen som jag stickade i Donegal tweed, efter att den blev klar har jag knappt använt en annan sjal. Den har precis allt jag är ute efter, den är mjuk, den är gigantisk och den har ett rustikt men ändå vackert spetsmönster. Den var väldigt rolig att sticka också så jag kan verkligen rekommendera den.
Sen kommer några bubblare som stickades sen på året som som jag använt väldigt mycket de senaste veckorna, den supersmarta mössan Langfield som jag stickade i handspunnen silkemerino har blivit den mössan som jag alltid rycker åt mig när jag ska gå ut istället för mina Icing swirls som varit mina favoriter i över 5 år. De långa strumporna med resår upptill var ju höstens smartaste grej och de måste genast tvättas så att jag kan använda dem igen och jag måste sticka ett par till. Mina dubbla vantar i rumänsk lantrasull har blivit mina favoriter att ta på när jag ska gå ut med hundarna, det är verkligen toppen med dubbla vantar. Den sista bubblaren är min Selbu modern som blev så fin och som passar mig bättre än vad jag trodde.

Annars så är ju alltid stickade strumpor mina mest använda plagg eftersom jag antingen är barfota eller har tunna stickade strumpor på mig och nästan aldrig köpestrumpor.

Mitt mål med 2016 är att sticka ännu mer lustfyllt med garn som ger en bra magkänsla och roliga kreativa projekt. Jag ska strunta i att ha dåligt samvete för min i sammanhanget pyttelilla konsumtion och fortsätta köpa garn som gör mig glad och sticka sånt som gör hjärtat lättare. Livet är tungt nog för en fattig och deppig gök och stickningen är en utav få riktigt positiva saker jag haft i mitt liv under året som gått. Därför väljer jag att inte skriva någon "vanlig" årskrönika utan jag fokuserar på det roliga och passar på att önska er alla ett Gott Nytt Stickår 2016!
Nu ska jag lägga upp till något nytt, puss och hej!