Glada tongångar från en uppsluppen Gök

Nu har jag lov! Visserligen bara ett litet mini-lov men ändå. Mitt lov ska jag fira genom att städa och diska och tvätta. Hela dagen faktiskt. Men sen ni då ska jag sticka klart minst två projekt. Japp så sant som det är sagt. Det ska bli störtskönt att sitta i mitt nystädade hem och dricka en kopp te och njuta av lite seriös sticktid. Det har blivit alldeles för lite sånt på sista tiden.

Jag har hämtat ut och betalt (uj uj) mina nya glasögon idag. Visst är de skitsnygga!? De är ljusblå innuti och på kanterna, mycket otippat för att vara en dödergök men mycket stylisch.

Ja just det, Alice blev såld igår, till en annan stickbloggerska med familj. Superkul! Tänk att nu är det bara lite mer än två veckor kvar tills dess att de ska flytta, väldigt sorgligt men ändå skönt. Att kliva i bajs när man ska äta frukost är totalt överskattat...

Ha en riktigt skön Valborg så hörs vi imorgon på Arbetarnes Högtidsdag!

Vårt dagliga bröd giv oss idag...

Var det någon mer än jag som såg på Niklas Mat och blev lite småkär i surdegsbloggaren? Om ni är det minsta lilla intresserade av bröd så måste ni kolla in hans blogg. En stor källa till inspiration. Jag har provbakat ett av hans vetesurdegsbröd och det blev helt fantastiskt, det var nästan så att det kom en tår ur ögat på både mig och mannen när vi åt det. Nu ska inte det här inlägget handla om det brödet, nej det här inlägget ska handla om det godaste brödet hittills. Det är nämligen så jag kallar det och jag tänker nu dela med mig av det mycket knapphändiga receptet.

Det Godaste brödet hittills

Du behöver; en skvätt gammal fil i en liter förpackning

vatten

ca 20 g jäst

1 msk salt

1 msk honung

ca 1 msk olja från en burk med soltorkade tomater i olja

ca 2/3 av en stor burk med keso

ca 1 msk torkad oregano

1/2 dl rostade men inte saltade pumpakärnor

1/2 dl linfrö

vetemjöl special

Gör så här; ta din skvätt med halvgammal fil och fyll upp den med kallt vatten så att du har ca 9 dl vätska. Rör ut jäst, salt och honung i en stor degbunke, häll på filblandningen och rör om. Tillsätt alla andra ingredienser utom mjölet under omrörning. Arbeta långsamt in lite mjöl åt gången tills du har en ganska lös men smidig deg. Låt degen jäsa på en lugn plats under bakduk i minst 2 1/2 timme gärna mer min deg fick jäsa i 4 timmar.

Arbeta degen på rikligt mjölat bakbord, degen kommer att kännas kladdig. Forma två runda bröd och låt dem jäsa i ca 30 min.

Sätt på ugnen på fullt ös så länge, när det är dags att grädda bröden (bägge får plats på samma plåt) sänker du värmen till 250 grader efter 15 minuter sänker du värmen till 200 grader, grädda i 30 minuter till. Brödet ska så klart stå långt ner i ugnen.

Ta ut bröden och linda in dem i handdukar. Brödet måste kallna helt innan du skär i det.

Men sen har du den godaste smörgåsen hittills med inbyggd ost och allt!

Söndagstrött

Pust! Vilken helg det har varit. Solsken, jordbruk och massa besök. Inte mycket stickat med andra ord. Igår sådde systerdottern och jag frön och satte potatis i mitt lilla land. Just det lilla land, jag fick inte plats med alla frön och dessutom har jag beställt fler. Jag hoppas att några av grannarna avsäger sig sina lotter. Annars blir det city-odling i plastbaljor och hinkar. Inte så snyggt kanske men effektivt.

Annars har mycket cirkulerat kring hundar i helgen. Igår var bebbarnas pappa här och hälsade på och idag hade vi besök från valpspekulanter. (Bilder finns i gökungebloggen.)

Nu är jag trött. Mannen lagar mycket sen middag och sen ska jag lägga upp fötterna och sticka lite förstrött på påsksockorna och titta på film.

Mycket mer blir det inte idag.

Senare samma eftermiddag

Ja ett är då säkert, jag har självdistans iaf! :) Glasögonen på bilden är inte mina nya, det är ett par skyddsglasögon som jag satte på över mina vanliga. Mannen skämdes gruvligt när våra grannar såg mig.

Vårbilder

Lila nunneört.
En väldigt vacker blåsippa med fler kronblad än vanligt.
En röd blåsippa.
Kejsarkronans knopp.
Prydnads rabarber.

Istället för glasögonbilder (jag har redan bestämt mig för vilka det blir) blir det lite vårbilder från min svärmors trädgård. Vi var dit igår och njöt lite av lantluften. Hemma hos mig blommar påskliljor och de sista krokusarna och så har mina älskade botaniska vildtulpaner, Persian Purl slagit ut idag. Mina rabatter är nästan finast på våren, kanske är det för att jag längtat som mest efter dem då.

Nya bilder på bebbarna finns i gökungebloggen, de är jättestora nu, om man kan säga så om något så litet, de har fått vara ute lite både igår och idag och de är så duktiga och kissar på gräsmattan.

Snart kommer ett inlägg om bröd att författas och jag ska visa lite bilder på mina växande stickningar. Ha det så gott i vårsolen!

Ett tappert försök att bli lite snällare och gladare

Vännen L har fått sitt paket idag. Hon passade så bra i monstersjalen och glad blev hon.

Tänk vad lätt det är att göra någon man tycker om glad.
Jag har upptäckt att det är svårare att göra sig själv glad. I ett tappert försök satt jag ute i solen på min lunchrast och stickade på Quill lace-sockorna, påskmönmstert i sock-klubben. Lite gladare blev jag.

Kanske inte riktigt så här glad men man kan ju alltid låtsas inför kameran, eller hur? ;)
Idag har jag varit till optikern och testat synen och tittat på nya brillor. Om ni lovar att inte skratta visar jag kanske bilder på huvudkandidaterna imorgon. Det är lite känsligt det där med nya glasögon.

Ett färdigt objekt bland många pågående

Ett par restgarnsstrumpor till min moster har jag lyckats färdigställa iaf, trots min galenskap. (Galenskap=oförmåga att göra klart, stor förmåga att börja på någonting nytt.)

Jag har stickat efter det här mönstret i lite olika garner på strumpstickor 2,5 mm. Jag störtgillar det där mönstret och det här är mitt andra par, det första fick ju vännen Å.

Jag vet inte vad som är fel med mig nu för tiden, jag är arg och trött och en riktig surtant.

Jag vill ha semester, jag vill göra någonting riktigt roligt och jag vill sova. (Kanske inte nödvändigtvis i den ordningen.) I kväll kommer mannen hem iaf, alltid något.

Imorgon ska jag posta mitt sista hemlispaket och avslöja min hemliga identitet. Jag är väldigt nyfiken på min hemlis, jag tror att det är någon som läser min blogg skapligt ofta och jag misstänker att jag kanske läser hennes också. Men egentligen vet jag ingenting. Det ska bli riktigt kul att få reda på vem det är. :)

Dödergök leker inredningsbloggare

Titta vilken fin kryddpinne fick av Petra som plåster på såren för att de superfina jag vann gick sönder i frakten! (Jag ska limma ihop dem och visa dem med, supersuper fina verkligen.)
Med en så fin kryddpinne fick jag ju lov att göra lite vårfint i köket. Jag hittade ett jättefint lakan i högen med mina blivande matt-trasor, det fick bli ny köksgardin istället. Jag gillar gardiner med knyt. Jag gillar knyt över huvud taget, det är vackert med band.
Det var rikigt roligt att sy lite och eftersom jag brukar vara dålig på att fota saker jag syr överdoserar jag med köksbilder. Men jag fotade inte golvet... Nu för tiden bor bebbarna i köket på dagarna och golvet är täckt med tidningspapper och valpkiss. Inte så inredningsbloggigt! ;)


Uppmärksamma läsare som kollar in min "stickar just nu"-lista lägger märke till att listan ökat på ett besynnerligt vis över helgen. Jag har nämligen lidit av tolat sömnbrist i några dagar, jag vaknar dundertidigt på mornarna (idag 5:20) av att Meja gnäller och sen kan jag inte somna om. Istället har jag lyssna på Christer Henriksson när han läser Harry Potter (första boken klar idag, jippie 6 böcker kvar) och börjat på nya stickningar. Lite som en sjukdom.
Nu vill jag fortsätta med min nya vana och inte gå och jobba. Harry Potter och nya fluffiga sticknngar är allt jag orkar med för tillfället.
Men nej jag ska jobba hela veckan, därför borde jag verkligen gå och lägga mig nu. Bara ett varv till på Laminaria...

Slippery socks

Mönster; Slippery socks från Knitty, Aprilmönster i sock-klubben. Jag vad ska man säga? Jag har inget negativt alls att säga om det här mönstret, lättläst, välarbetat och superkul. En njutbar lite långsammare sockstickning. Min enda ändring är att jag la upp lite fler maskor till mudden och jag stickade bara två mönsteromgångar på skaftet, de blev lagomt långa så.

Garn; Sweet Lord vilket garn! Jag ska inte ge det fem plus än (ska se hur det blir efter tvätt först) men jisses vilket garn! Om någon missat det (det känns som at jag tjatat en del på sista tiden) är det Lorna's laces Shepherd Sock i färgen Bittersweet. Det gick åt 74 g till mina strumpor och jag jublar i hjärtat över att jag har två härvor kvar och ett ganska stort restnystan. (Jag vet vad jag vill sticka och jag hyster en hemlig förhoppning om att det kan bli ett mönster i sock-klubben.)

Stickor; Nyinköpta trästickor i vaxad bok storlek 2,5 mm köpta på hemslöjden i Falun. Jag märker att jag stickar lösare med trästickor så jag borde skaffa ett set med 2:or också. Supermysiga stickor med hög lyxkänsla.

En halv silkeströja

Ja ha så det var så här den såg ut, raglantröjan i soft silk. Den har legat i sin påse en stund, men efter en snabb provning känns det väldigt motiverat att sticka klart den. Den är ju snygg vettja!

Garn

Mitt sockgarnslager har krympt. Det måste åtgärdas. Som tur är finns ju internet.

Tack vare Garnkorgen är inte sockgarnslagret så litet längre.
I ett infall av tillfällig sinnesförvirring klickades det här nystanet "On-line supersocke 100 HOLIDAY-COLOR" hem. Men jag tyckte faktiskt om det, glada karibiska färger och om man ska tro bilden på banderollen är det smalrandigt och just sådant sockgarn är jag ju svag för. Jag hoppas på ett passande mönster i sock-klubben.
Det här är ju inget sockgarn alls, det här är ju den gamle vännen kauni lace. Tre nya nystan, ett mörkbrunt, ett svart och ett ljusbrunt. De ska få vila sig i form en stund, sen ska jag sätta igång med en ny jättesjal, den här gången till mig själv. Jag har på senare år insett att jag passar väldigt bra i jordfärger, så en sjal i bruna naturtoner passar mig bättre än en grå. Jag har lite rester kvar av monstersjalen så det blir en randig islandsinspirerad sak, kanske i påfågelsmönster för jag gillar ju när färgerna går i vågor.
Det här är jag faktiskt riktigt uppspelt över, två nystan regia silk i svart. Väldigt lyxigt och klappvänligt sockgarn. Jag har lite olika idéer för de här små älsklingarna, kanske blir det ett par aprilhalvvantar från pulsvärmar-klubben eller så blir det ett par spetsmönstrade sockor. Måste bara sticka klart lite annat först. :)

Sock-poesi

Två halva sockor, det är någonting poetiskt med det.

Jag tycker om att sticka båda sockorna samtidigt, inte för att jag lider speciellt mycket av SecondSockSyndrome utan för att det är så roligt att bli klar samtidigt.

Sockstickning är tröst och glädje för mig.

Feelgood-stickning.

Imorgon ska jag ta itu med lite jobbiga telefonsamtal, förhoppningsvis tvätta och dona lite hemma. Men framför allt så ska jag sticka, det känns som att jag behöver det.

Jag är så trött för tillfället.

Tack för alla fina sjal-kommentarer jag ska slå in den i ett paket imorgon.

Monstersjalen

Mönster: Monstersjalen, eller sjal med hålmönster från Garnstudio. Jag har inte följt mönstret exakt helt enkelt för att det är något fel med det. Jag orkade inte räkna ut felen utan jag improviserade lite tills jag fick rätt antal maskor igen. Mönstret är ganska rörigt skrivet men tar man det bara i tur och ordning så funkar det (om man bortser från felen då). Jag gillar verkligen början på sjalen, den börjar med en liten rätstickad trekant och det ser så snyggt ut, synd nog syns det inte på bilderna. Det inledande rutmönstret, ljusgrått på min sjal, är också väldigt snyggt, jag skulle kunna tänka mig att sticka en hel sjal i det. Egentligen gillar jag hela sjalen väldigt mycket men jag tappade tålamodet en smula när det var fel på flera ställen. Den avslutande vågiga bården är också mycket tjusig och jag tycker att den gör sig väldigt bra i flera färger. Som man ser på bilderna är sjalen galet stor, jag har inte mätt den men som lite vägledning kan jag säga att jag är ca 163 lång och den når mig en bra bit ner på vaderna. Så här i efterhand känns det nästan lite overkligt att jag rodde det här projektet i land, på slutet var det över 700 maskor på ett varv, men jag är väldigt stolt över mig själv och jag tror och hoppas att vännen L kommer att bli väldigt glad över sin födelsedagspresent.

Garn: Kauni lace i 6 färger, ljusgrå, mörkgrå, rosa, vit, ljusoliv och mörk oliv. Sjalen väger 214 g och den är otroligt prisvärd eftersom varje nystan bara kostar 25 kr och de väger 50 g. Garnet är lagomt mjukt och väldigt varmt, det känns rustikt på något vis.

Stickor: En alldeles för kort rundsticka 3 mm.

Jag tackar KD för inspirationen!

Söndags-sockor

Jag kände mig lite rastlös, alla mina pågående stickningar kändes lite för jobbiga och krävande. Vad gör man då?

Jo om man heter Dödergök börjar man på en ny stickning. En kravlös underbar restgarnssocka. Jag älskar restgarner. De ligger lite halvtrassliga utan sina banderoller och väntar på att få lite kärlek på en väldigt kravlös och låg nivå.

Vissa garner kräver liksom så mycket av en när de ligger där i prydliga härvor med posha etiketter, perfekta garner kräver perfekta mönster och smarta lösningar.

Med restgarner kan man bara leka lite.

Jag stickar ett par till "Old Shale Two Yarn Socks", ett lysande restgarnsmönster. De här ska min moster få när hon kommer upp på besök i slutet av månaden.

Här har vi snarare ett exempel på ett lyxigt snobbgarn som låg och väntade på exakt rätt mönster. En väldigt njutbar stickning på alla sätt och vis, vackert garn, mysiga stickor och ett roligt och lite utmanade mönster (aprilsockorna i sock-klubben, Slippery socks från Knitty). Ett klockrent val till Sock-klubben!

Monsterblockning

Våran säng är 160 bred som ni ser är den inte stor nog för monstersjalen.

Jag blockade den mycket försiktigt, den är galet stor ändå.

Imorgon ska jag försöka fota den på riktigt, det ska bli mycket spännande.

En väldigt tung dag

Tvåan har fått somna in idag, han var missbildad och hade inga ögon. Förmodligen skulle ytterligare fel och problem uppstå med tiden. Det känns som att vi gjorde det enda rätta, men ibland är det rätta väldigt svårt. Vår veterinär var som vanligt helt underbar och det känns bättre nu än vad det gjorde innan.

Till råga på allt har jag varit med om en arbetsplatsolycka idag och fått en lätt hjärnskakning. Ingen vidare dag med andra ord. Jag återkommer när jag har någonting att säga som inte får mig att börja gråta.

Paus-bilder

Våren har tagit en paus.

Nu snöar det igen.

Jag skulle också vilja ta en paus.

Obligatorisk stick-update

Jag har alldels för mycket att tänka på för tillfället och jag känner mig allmänt nere, därför stickar jag som besatt. Min vanliga meducin mot deppighet är ju att gå många långa promenader och att vara utomhus så mycket som det bara går men eftersom jag varit mer eller mindre sängliggande hela veckan så funkar det ju inte. Aprilsockorna är perfekta för att skingra snurriga tankar men det funkade inte att sticka på dem när jag hade feber för det fick jag minsann repa upp i efterhand. Mönstret är roligt, garnet är som en dröm (Lornas Lace's, "bittersweet") och jag stickar med nya strumpstickor i vaxad bok köpta på hemslöjden i Falun. Nu funderar jag bara över om jag ska sticka en mönsterrapport till på benet, som det står att man ska göra, eller om jag ska nöja mig så här. Tål att tänka på.
Är det inte typiskt stick-bloggigt att visa såna här bilder? En knölig spetssjal på bucklig rundsticka. Humor. Jag fortsätter att vara lika kär i Laminaria, jag är inne i övergångsdiagrammet nu, ska bli spännade att se hur den utvecklas.
Alpacakoftan är min tv-stickning, jag är inne på tredje nystanet nu och jag börjar så smått fundera på alternativa ok-lösningar. Bara för att vara jobbig och svår och för att jag vill montera så lite som möjligt. (Jag kan inte komma ihåg senast jag stickade delar som jag sydde ihop sen, rundstickan har tagit över mitt liv.)
Min Soft Silk raglan växer den med. Men snälla nån hur den ser ut! Svart silke och vita katter som vill sitta i knät är ingen superkombo. Hoppas att jag kan få bort allt hår sen, men å andra sidan ska jag någonsin ha den på mig kommer den ju vara lika hårig igen på ett par minuter. Hur brukar ni andra djurägare gör med era stickningar? Kanske städar ni oftare helt enkelt.... ;) Eller så har ni inte ett helt minizoo hemma.

Behöver lite kärlek från fel sort och sympatier från fel håll...

Det känns omöjligt att inte nämna Anders Göthbergs död i en blogg om hemslöjd popmusik och fågelsång. Popflickor är ju de som gör det allra bäst, sörjer sina idoler som dör tragiska unga dödar på skitiga badrumsgolv och mot kalla järnvägsspår.

Vi skriver långa poetiska texter om all den där kärleken vi bara kan känna för popstjärnor med olyckliga hjärtan och sorgsna blickar.

Men det skulle kännas falskt av mig att skriva en sån text, för mig var inte Anders "den stora idolen" det tog till och med en stund innan jag förstod vem han var när vännen L ringde igår och sa att han var död. Hade jag inte haft feber hade jag inte behövt fråga "vem då?" men jag hade inte börjat gråta hysteriskt heller.

Men idag känner jag mig oförklarligt ledsen och det känns lite skamfullt och fult att vara ledsen när någon man inte ens kunde komma ihåg namnet på har dött.

Lite som när alla helt plötsligt var " bästa kompis" med sötaste PopFlickan som tröttnade på livet när hon inte fanns längre. När alla välartade blonda fotbollsflickor satt längst fram i kyrkan och grät på begravningen.

Det tänker jag inte göra mot Anders och hans familj.

Men jag kan säga tack, tack för att han fanns och spelade i ett band som förändrade mitt liv och som gjorde tonåren så mycket lättare att leva. Vad fan inte bara tonåren, livet lättare att leva. Kanske hade Broder Daniel låtit exakt likadant utan honom (inte för att jag tror det) men det är onödiga spekulationer, för nu stod han där på scenen bredvid Henrik och spelade gitarr under alla de där konserterna som gjorde luften lite lättare att andas och olycklig kärlek lite lättare att hantera.

För så viktig har popmusiken varit för mig och är fortfarande. Jag och vännen Å pratade för inte så länge sen om varför vuxna människor som träffas för första gången inte frågar varandra om vad den andre lyssnar på för musik. På jobbet frågar barnen och tonåringarna mig det hela tiden, det är en utav de första viktigaste frågorna som verkligen säger någonting om vem man är som person. Vuxna pratar om jobb och kanske ishockeykval. Kanske är man rädd för att avslöja någonting viktigt, någonting av substans.

Min playlist på datorn eller min cdhylla säger mycket mer om mig än vad 1000 ord gör. Allt viktigt som hänt, sorgligt som sockerdricksbubblande-lyckligt har ett alldels eget soundtrack. Jag behöver inte ens blunda för att se det framför mig.

Liggandes på sängen i flickrummet stirrandes upp i taket, lyssna om och om och om igen på Unloveable med Smiths.

Dansande i regnet på Dalarock med Stina på Wedding Present-konserten.

Sjungandes Violente Femmes i falsk stämsång på 2000 efterfester.

Gå hem nykter tidigt från Valborgsbrasan för att slippa träffa hjärtekrossaren folkölsfull på stan, ligga själv i el Fackos lägenhet och lyssna på Yvonne Modern love och veta att det aldrig kommer att bli vi.

I bilen hem från första Håkan-spelningen med vännen L, hysteriskt fnittrandes med "Alla drömmer om fåglar även du även jag, plötsligt hamnar man väl under en spårvagn för Vasastan är som Chinatown" fortfarande ringandes i öronen.

Men urinvägsinfektion och såpbubblor på andra Håkan-spelningen (fortfarande med vännen L).

Skolka från teaterproduktionslektionen, ligga skavfötters på K:s säng och lyssna på Nick Cave (eller Evert Taube, eller Bob Hund, eller hennes mammas repiga maxisinglar med Rolling Stones), prata om Mick Jaggers byxor och dricka litrar med te.

Livskrisa med Jens Lekman i öronen.

Prata Cure med långbenta depp-pojkar från Simrishamn på Emmabodafestivalen.

Prata Cure med Mannen!

Tillbaka i el Fackos rökfyllda lägenhet, ligga på varsin säng lyssna på Pornography-skivan på repeat och lära sig mycket om livet.

Idag lyssnar jag på Honey is cool, Magnus Carlsson:s (Obs! Ej Barbados-Magnus) första soloskiva med Håkan-körer, Broder Daniel, Håkans vis-skiva och el Fackos egen Cure-hitmix och tänker på dem som inte finns längre, på sötaste Popflickan, den Stora gymnasie förälskelsen och saker som borde vara annorlunda.

Hemlishalvvantar

Mönster: Mitt eget, inspirerat av traditionella mönster från Hälsingland. Present till min hemliga vän, stickade i någon slags normal damstorlek, jag hoppas att de passar.

Garn: Grått z-tvinnat 2-trådigt ullgarn från Kampes och rester av Fabel från mina tropicana-sockor. Jag har sett flera andra kombinera självrandat garn och lite grövre enfärgat ullgarn och jag tycker att det är så snyggt! Med andra ord har jag kapitulerat, det finns tillfällen där självrandat är bäst! :)

Stickor: 2,5 mm strumpstickor (som vanligt)

Yes jag har hittat självutlösaren på min kamera!

Feberfri!

Mina hemlishalvvantar på blockning.
Fortfarande sjuk sjuk sjuk men feberfri. Detta firar jag med grönt te i grönblommig kopp och grön sjalstickning. Jag är kär i Laminaria, ett fantastiskt mönster med roliga nya maskor och lagomt många utmaningar. Jag är så glad att jag sparade det här garnet och inte stickade vad som hellst av det, för sällan har jag upplevt ett garn och ett mönster gifta sig på det här sättet. (Garnet är alltså lacegarn från handpainted yarn i färgen Mustard om någon missat det.) På bilden har jag stickat 3 av 6 omgångar av det första stjärnmönstret. Vackert och fluffigt. Jag ska ge mig efter stjärnmönstret för jag tror att jag måste vara fullt frisk för att förstå resten, men det är ju inte direkt som att jag saknar andra stickningar. ;)

Jag älskar Kim Hargreaves!

Oj vad med trevliga kommentarer min sjal fick i förra inlägget! Tack för alla "Krya på dig!" också. Idag kryar jag mig så mycket som det bara går, i postlådan låg nämligen den mest efterlängtade och vackrasre stickbok jag någonsin suktat efter. (Förkylningen gör mig till en poet märker ni det?) "Heartfelt" av Kim Hargreaves. Jag tänker inte säga så mycket mer just nu, bara att den motsvarar alla mina höga förväntningar och att den var värd varenda krona den kostade. (Jag beställde den från Garnkorgen och som vanligt kom den i ilfart hem till mig.)
Jag har startat en ny tröststickning, en raglantröja i soft silk inspirerad av tubtoppen i "Fitted Knits" men bara inspirerad. Kanske blir den bra, kanske är jag bara inne i en feberdimma, vi får se när jag nyktrat till.
Bellis, oh Bellis, det känns som att våren springer förbi där ute medans jag ligger nerbäddad i soffan. Tur att lite av våren har flyttat in till mitt köksbord.