Handspunna fingervantar

 Det är alltid roligt att sticka saker till Per, han fryser ofta och använder allt jag gör till honom och gärna flera plagg samtidigt.(Det var förövrigt riktigt roligt att se folks blickar när vi var på minisemester i Stockholm tidigare i veckan. Vi var verkligen de enda människorna vi såg som var klädda i stickat och folk vände sig på riktigt om för att ta sig en till titt på oss. Helknäppt.)
Jag har sen tidigare stickat två par fingervantar till honom men de är sen länge utslitna så det var dags att han skulle få ett par nya.

Mönster; Inget mönster alls, jag har improviserat, provat många gånger och anpassat vantarna helt efter hans händer. Jag inser att jag kanske har en sjukdom men jag älskar att sticka fingervantar för det är så roligt att sticka fingrar! Älskar det där pillet. Om du aldrig stickat några fingervantar så rekommenderar jag alla att prova, det är grymt tillfredsställande att ha på sig fingervantar som verkligen passar. Det finns massor med fina och bra mönster på Ravelry.

Garn; Det här är lite pinsamt men jag har glömt bort vilka fibrer det är i det här garnet men jag har spunnit det själv och fibrerna med de fantastiska höstfärgerna kommer från manduzana.se. Det är lite rustikare mer hållbara fibrer med glans men ändå tillräckligt mjuka för att passa till vantar. Det är så roligt att sticka i mitt egna handspunna och vantar är ett perfekt litet projekt eftersom allt som oftast har jag bara köpt 100 g fibrer.

Stickor; 3 mm strumpstickor, det är en bra idé att ha två uppsättningar strumpstickor när man stickar fingervantar för då slipper man ha maskor på trådar eller maskhållare och stickningen flyter på bättre.

 

Min röda mössa

 Alla behöver en röd mössa, det är sen gammalt. Jag har en tjock röd basker som jag fått av Lisa (tack så mycket!) men ingen tunn så därför stickade jag mig en för några veckor sen.
Jag har kommit fram till att jag är ytterst kinkig när det kommer till mössor, jag tycker nästan inte att jag passar i någon och hittar jag en bra modell kör jag bara på den.
Det här är mitt standard "hitte-på" för mössa som jag faktiskt passar i och tycker om.
Först gör jag en provlapp och räknar ut masktätheten sen mäter jag mitt huvud och lägger upp så många maskor så att mössan nästan borde gå runt huvudet, det brukar bli lagom för mig efter blockning. Sen börjar jag med en 2x2 resår och så lägger jag in några förkortade varv så att resåren blir längre framme i pannan än bak i nacken, det gör jag alltid för att få lite klädsamt häng på mössan istället för en toppluva. Sen ökar jag några maskor på första varvet efter resåren, inte så våldsamt mycket men ändå låt oss säga ca 15% av det totala maskantalet. Efter det stickar jag rakt på ett tag och provar många gånger och velar lite hur hög mössan behöver bli innan jag formar kullen. På den här mössan har jag minskat i tårtbitar men ändå ganska osynligt, jag var inte ute efter markerade åsar. Sen avslutar jag nästan alltid med en liten knopp i form av en i-cord som jag sist slår en knut på, jag tycker att det är fint.

För jag att jag ska gilla en mössa måste den ha lite stukad form på nåt vis och den fick jag till genom att proppa mössan full i knölade plastkassar när jag blockade den, ett mycket bra trix som jag lärt mig genom att lyssna på Nördic Knitting.

Garnet är ett av mina favoritgarn, Elsebeth Lavold Silky Wool, lite mindre än en härva gick åt och garnet var rester jag fått i present av Amanda.

Jag skulle vilja säga att jag stickade resåren med 2,5 mm stickor och själva mössan med 3:or men det var ett tag sen så jag kan ha glömt lite.

Resultatet blev i alla fall toppen, en tunnare, supermjuk mössa som sitter bra och som gör mig glad.

Oktoberskörd

Idag har jag skördat en hel del och tagit hand om det odlade. Det känns så härligt att fortfarande i oktober ha så mycket att plocka in. Vi köper fortfarande ingen potatis och nästan inga rotsaker.
Idag har jag skördat; potatis, rödbetor, gulbetor, palsternackor, den sista purjon, svartrot, chili, tomater och så plockade jag några jätteäpplen.

Det har varit ett fint odlingsår för mig i år. Dels har jag odlat mer än någonsin och på större yta än förr och dels har grödorna varit fler och skörden större.
Jag började tidigare än någonsin med kall vårsådd på frusen jord i slutet av februari och vi kunde på det sättet börja äta egenodlade grönsaker (spenat, sallat, rucola och de godaste rädisorna någonsin) redan i slutet av mars/början av april.
Från någonstans i mitten av maj och fortfarande nu i mitten av oktober har det egenodlade spelat stor roll i vår matlagning och från och med midsommar har vi nästan inte köpt några grönsaker alls.

Naturligtvis har inte allt gått som på räls och jag har lärt mig mycket, kanske mest om mig själv. Jag är dålig på att vattna, särskilt sent på säsongen och jag måste bli bättre på det särskilt såna här år när det regnat alldeles för lite.
Sommarsådder måste jag också bli bättre på, jag var inte alls beredd på att skydda sommarsådderna från alla horder av djur som ville äta upp dem.
Över lag har jag haft fler sniglar i år (fast det varit så torrt) men tack och lov inga mördarsniglar och kålmalen var ju inte klok och utan fiberduk skulle inte kålen klarats sig över huvud taget.

Eftersom jag haft större odlingsytor har jag inte heller kunnat skydda dem från rådjuren och på det sättet vet jag nu att de verkligen äter allt. Jag testade en liten provodling av allt som jag läst om på nätet som "rådjurssäkert" och ingenting klarade sig, jo förresten tagetes verkar de inte äta. Men de åt störbönor, solrosor, rosenskära, bondbönor och till och med potatisblast. Squash och pumpa är de ointresserade av däremot.
Nästa år blir det till att stängsla ännu mer det är det enda som hjälper.
Över lag har jag många planer och drömmar inför nästa år men de tänker jag skriva lite mer om någon annan dag.

Fidra

 Mönster; Fidra av Gudrun Johnston. En tjock chunky mössa med ett grovt spetsmönster. Toppenbra mönster att följa och en mössa som beroende på garn kan passa de flesta.
Jag är fortfarande inte helt övertygad om att jag passar så himla bra i den här typen av mössa men jag ska ge den en chans nu i höst. Varm och gosig men ändå luftig är den iaf.

Garn; Mitt egna handspunna. Tjockt 3-trådigt navajoplyat, fibrerna kommer från min favoritetsybutik Threewatersfarm och om jag minns rätt var det Targhee och färgen heter 'Goldenrod'. Namnet passar så himla bra (Goldenrod är det engelska namnet på gullris), det gula går från gyllene till gulbrunt och mot gulgrönt i en perfekt melering.

Stickor; Precis de som mönstret säger, 5,5 mm och 6 mm.

Den lilla 40-tals koftan

 Någon gång här i somras när jag tog en paus från fönstermålningen kände jag ett behov av att testa nåt nytt. Jag har aldrig stickat intarsia, eller i vart fall inte med något som helst resultat, och jag ville se om jag förstår hur man gör. Och istället för att bara göra en provlapp eller dra igång ett stort projekt till mig själv gjorde jag en liten babykofta som prov.
Jag är jättesugen på att sticka en kofta med lite 40-tals siluett till mig själv så jag passade på att testa det också.

Koftan är stickad nerifrån och upp, upp till ärmhålen stickade jag den runt med en steek mitt fram. Samtidigt stickade jag också ärmarna från mudden och upp till ärmhålen. Sen satte jag ihop alltihop och delade den mitt fram för att kunna sticka intarsia. (Jag har hört talas om att det finns människor med superkrafter som stickar intarsia runt men det är inget jag ens ville googla hur man gör.)
Sen fortsatte jag att sticka bålen fram och tillbaka, med flerfärgsmönster på framstyckena och på bakstycket och enfärgade ärmar. Allt som allt hade jag 14 små nystan att hålla reda på och flerfärgsstickning med aviga varv. Det här låter kanske som en mardröm men det var faktiskt roligare än vad jag trodde, kanske framför allt för att resultatet blev så bra.

När jag ändå var i farten och lärde mig nytt passade jag på att göra en steek sandwich efter att ha hört Heléne och Johanne prata om det i Nördic Knitting. Här finns en tutorial av Kate Davies men jag använde inte den utan hittade på själv. Det hela går ut på att man gömmer klippkanten inuti knappkanten efter att man klippt upp steeken. Snyggt och prydligt men lite väl tjockt i det här garnet och på ett så litet plagg så på andra sidan stickade jag ett norskt belägg istället för att dölja klippkanten.

Perfekta vintageknappar hittade jag i gömmorna och koftan blev verkligen en riktig liten karamell.

Jag använde restgarn från gömmorna, Dandelion yarns rosy sport i ljusgrått och rosa och vitt och Filcolana cinnia i gult och mörkgrått.
Det var ett tag sen jag stickade den här nu men jag gissar att jag använde 3 mm stickor.

Nu har jag påbörjat en kofta till mig själv som är tänkt att vara i samma stil men vi får se om jag kommer använda mig av intarsia, jag är hur som helst inte rädd för tekniken längre.
  

                                                            Steek sandwich.

                                                   Norskt belägg.

                                           Minskningar på ärmen och boxig axel.

                                          Intarsia från insidan, snyggt och prydligt.

Nyspunnet

Jag har fått tillbaka spinnlusten igen. Nu är det super dunder roligt igen och jag surfar nätet efter både ny slända och lockande fibrer. Men jag har så mycket vackra fibrer hemma som ligger och väntar på att bli spunna så jag tänker börja med att spinna upp dem. Av någon anledning tror jag att fibrer inte ligger lika säkert i garnskåpet som garn, det är nåt med fluffet som gör att jag tror att de formligen lockar till sig alla möjliga hemskheter.
Jag övar på att spinna tjockare och jämnt, nåt som jag tycker är svårare än att spinna tunt och jämnt och den här gången är jag riktigt nöjd med resultatet.
Fibrerna har jag köpt från Manduzana.se och det är BFL i fantastiska färgen Blueberry Pie,
Garnet blev ca 210 m/100g och jag har tvinnat det tvåtrådigt.
 

Galdhöpiggen

 Så här blev den min egen Galdhöpiggen! (Mönstret finns att köpa här på ravelry.)
Jag har anpassat mönstret efter mina behov och min kropp ungefär så här;
Jag har lagt upp för storlek xxl men eftersom jag ville ha en kofta la jag till 6 maskor mitt fram för klippmaskor. Dessutom la jag till fyra maskor till för att få lite mer vidd och för att få resåren att stämma så som jag ville. Jag följde mönstrets instruktioner för de förkortade varven men dessutom har jag långsamt minskat så att koftan får en a-linjeform, oket har jag stickat efter storlek xl, lika så ärmarna.
När jag valde färger till min kofta utgick jag från de jag hade hemma (plus att jag fick rester i present av Amanda!) och jag köpte bara till ett par nystan ljusgrått till bottenfärgen. Därför fick jag trixa lite med mönstret för att garnet skulle räcka. Istället för originalets tre färger har jag använt fem färger och jag har lagt till ett flerfärgsmönster högst upp på kroppen före oket.

Jag stickade min kofta ca 10 cm längre än mönstret för jag ville ha en längre, slappare kofta som är mer som en jacka. Ärmarnas längd anpassade jag efter mina egna mått, dvs en bra bit kortare än i mönstret.
Jag la också till en ficka för att det kan vara praktiskt när jag ska använda koftan som ytterplagg, jag fodrade fickan med ett bomullstyg så att inte nycklar och annat letar sig ut genom fickans maskor.
Avslutningsvis stickade jag knäppkanterna innan jag klippte upp mitt fram. Jag hade gigantiska jättefina träknappar hemma som passade jättebra.

Garn; Jag har som sagt stickat i fem olika nyanser av Léttlopi, 7 nystan 0056 (ljusgrå) som bottenfärg, 1 nystan 0054 (ljus askgrå), 2 nystan 0058 (mörkgrå) till muddar och knäppkanter, 2 nystan 9426 (gyllengröngul) och 1 nystan 9264 (senapsgul). I vanliga fall väljer jag ofta garn med hög kontrast när jag ska sticka flerfärgsstickning men den här gången vågade jag välja mer subtila färger som nästan flyter in i varann och jag är så glad över det. Inspirationen kommer så klart från naturen, från stenar och lavar och grånat trä. Resultatet blev lågmält och mysigt och precis rätt.

Stickor; 3,5 mm till resårer och kanter, 4 mm till all enfärgad slätstickning och 4,5 mm till all flerfärgsstickning.

Hoppas att ni ska ha någon nytta av mina anteckningar och att ni blir sugna på att sticka en egen Galdhöpiggen!